Dag 1 Trans-Alp

Vi startade av någon anledning så långt bak i fältet (startgrupp D, den sista) att vi delade fålla med tämligen rundmagade män, en som rökte en cigg innan start, deltagare med stora expeditionsryggsäckar och ett par iklädda lederhosen. Kanske berodde detta på att arrangörerna placerat oss i Masterklass när vi nog borde kört ”vanlig” herrklass.
Hursomhelst, när gökuret gol nio så rullade vi iväg i stilla mak utan att göra någon som helst ansats att försöka sicksacka vår väg fram. Står man så långt bak så är det bara pinsamt att ha en tävlingsapproach i trängseln. . Med 3000 höjdmeter så skulle det nog finnas tillräckligt med vertikal att avancera i fältet.

IMG_3475

Tämligen omgående så började vi den första klättringen och jag höll mig runt 150 i puls. Det gick betydligt fortare och bättre än när vi körde samma backe igår. Vad Peter hade för puls vet vi inte för hans pulsband synkade inte. Ack, detta ständiga tekniska havererande.

Mycket asfalt och enkel grusväg idag på det stora hela. Den första utförskörningen var dock hårig med slirigt grus och ständiga 180-graderskurvor och överjävligt brant. Mina händers ömkliga ostyrka var det största problemet vid det laget.

Jag var bara av cykeln en eller två gånger idag. Det var ett parti av ”push-carry” där alla gick. Tur det. Jag känner mig alltid så inadekvat när jag går med cykeln där andra cyklar. Men jag är också måttligt förtjust i överteknisk och stökig cykling, sådana partier känns alltid som avkomman från när en orienterare parat sig med en multisportare.

IMG_3505

Den längsta klättringen för dagen var 700 höjdmeter i ett svep med upp till 15 graders lutning. Den gode Peter hade det en aning kärvt från den här delen och fram men visade god HTFU och krigade på. Dessutom var han en riktig livrädddare och teamplayer när han lagade min kedja som gick av så ingen skugga falla över honom en solig dag som denna!

Många höjdmeter senare så rullade vi in Nauders efter att också ha besökt Schweiz en kort stund men det gick oss helt förbi. 5.22 blev vår tid och vi passerade nog åtminstone halva fältet och parkerar mitt i resultatlistan.

Eftersom det var en så trevlig dag och jag ännu hade lite blodsocker att bränna så åkte jag och Love till en närliggande Tyrolerby för en avsvalkande simtur i vackert belägen pool. Sedan blev det fondue och vin och nu har lugnet lägrat sig i tanke och kropp, i trygg förvissning om att det inte blir många fler höjdmeter förrän i morgon klockan nio när vi cyklar till Italien och sedan Schweiz. Igen.

IMG_3504

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s