Vad är fel med den här bilden?

Halv åtta hos Jonas Colting

Halv åtta hos Jonas Colting

 

What´s wrong with this picture? Tydligen ganska mycket, om man ska tro massmedialt haussade ”experter” som bygger sin expertis på gamla trötta antaganden och skev otillförlitlig forskning.

  • spenat
  • jordgubbar
  • sharonfrukt
  • en avokado
  • 300 gram lättstekt (i smör) ekologisk oxfilé, havssaltade
  • pinjenötter
  • oliv- och avokadoolja

Inte ett enda spannmål. Inget mjöl. Inte en makaron så långt ögat kan nå. Ingen smörgås med lättmargarin. Inte ens något ris eller någon potatis. Tro fan att det inte går att äta på det sättet:)

Idag var ytterliggare en dag med kvällspressens praoelever till journalister som fabulerar ihop rubriker med innehåll som inte har ett dyft med sanningen eller verkligheten att göra.

Först är det ljushuvudena på Expressen som skriver om en dam som enligt rubriken från huvudsidan ”Slutade med LCHF-gick ned 18 kilo”. När man läser artikeln så ser man att hon aldrig någonsin ätit LCHF (uppenbarligen trodde hon fullkornspasta är LCHF) men först lyckades gå ned sin övervikt enligt följande: ”Jag började med att ta bort alla sötsaker. Jag sade nej till fika på jobbet och slutade äta godis. Efter tre, fyra dagar var jag inte ens sugen på socker längre.”  Vad kallar man det om inte kolhydratsreducering?

Sedan är det SVT och Text-TV som gör gemensam sak och låter Maj-Lis Hellenius, Sveriges mest fettfientliga professor, helt ogenerat häva ur sig den ena Livsmedelsverkssponsrade lögnen efter den andra. Rubriken ”fettkonsumtionen oroar experter” säger ju mer om vilka de här så kallade experterna är och hos vem och vilka deras lojaliteter ligger. Sanningen är ju att det är GANSKA MÅNGA experter som snarare tagit bladet ifrån munnen och allt tydligare ifrågasätter den befängda kostrådsfundamentalismen som alltjämt råder.

Vi befinner oss i ett alldeles uppenbart paradigmskifte och de som står kvar på perrongen när tåget går gör det inte stillatigande utan ropar och lever allt vad de kan. Ivrigt påhejade av statstalibanerna på Livsmedelverket.

Man ska komma ihåg att inget är så farligt som att lita blint på auktoriteter. Auktoriteter är också människor. Människor med stolthet. Och den stoltheten är inte lätt att svälja när man märker att den häst som man satsat de senaste 30 år att hylla och tro på, nu visar sig vara stendöd. Så man piskar vidare på den döda hästen och låtsas som om det regnar. Och med den auktoriteten i ryggen så kan man som professor Claude Marcus komma undan med att på allvar tycka att fetmaoperationer på feta barn, eller i alla fall medicinering, är OK. Eller som när professor Stephan Rössner hävdar att man lika gärna kan banta med hallonbåtar, för allt som är intressant är kalorier in – kalorier ut.

Istället för att lyssna på professorer Marcus och Rössner så hade jag hellre tagit råd av professor Balthazar!

Återhämtningsshake, någon?

Idrottsmän och motionärer älskar sin återhämtningsmat! För väldigt många är idrott och motion överlag, en ursäkt till att vräka i sig socker och annat skräp, under och efter träning. Det är därför som vi har det intressanta syndromet med den ”tjocka motionären”. Det är en person som tränar långt mer än genomsnittssvensken men som trots det inte går ned i vikt utan är ganska tjock och långsamt blir tjockare.
Socker in – socker ut, skapar exakt de metabola problemen med behov av ständiga sockerskjutsar.

Coltingshake au naturell

Coltingshake au naturell

 

Anyway! Man kan givetvis äta och dricka fräscha och vitaliserande blandningar utan att hänfalla åt omdömeslöst okynnesfrossande av godisprodukter.

Ovan ser ni min favoritshake som jag i mån av tillgång på produkter, vispar ihop!

  • rå mjölk, ca 5 dl
  • 2-3 råa ägg
  • 1 banan
  • 1 avokado
  • 1 stor tesked rå honung
  • chiafrön

Att mjölken och honungen är rå adderar en helt ny dimension av fräschör till den här drinken. Det betyder att alla enzymer och bakterier som SKA finnas i respektive produkt, finns där. Vid pastörisering dör alla enzymer och bakterier och det gäller även de bakterier som vi behöver. Det finns mycket skrivet på min blogg om fördelarna med rå mjölk (sök), och eftersom rå mjölk enligt lag inte får säljas som livsmedel så måste man ha egna kontakter hos ekologiska mjölkbönder som kan tänkas att sälja över disk. Ifrån kons spene, så att säga:)

Rå honung är också trixigt. Ibland vet inte biodlarna själva vad som gäller. Och man ska alltid kolla hur honungen skördas för om den slungas under tryck så kan den bli ”ofrivilligt” uppvärmd vilket då tar död på enzymerna.
Rå honung kan bland annat köpas på Råvarufabriken

Chiafrön är härliga små krabater fyllda av vitaminer och kromosomer! De sväller en aning av vätska och blir lite kletiga. Man ska inte, som jag gjorde idag, spilla ut lite smet på kläderna:)

chia superfruits

chia superfruits

Jag ryser vid tanken på Gainomax. Deras reklamslogan om att ”bananas are for monkeys” är ju dessutom  helt sann! För vad är vi om inte apor i mänsklig form?

När man köper en Gainomax Recovery så får man i sig;  UHT-behandlad mjölk, maltodextrin, socker, mjölkprotein, arom, stabiliseringsmedel karragenan, laktasenzym

Det kanske man klarar sig utan?

Svar på tal om LCHF! Min senaste BT-krönika…

”Inget skapar så stora kvällstidningsrubriker som bantningstips. I synnerhet när någon ståtar med en stor viktnedgång!

Idag går många överviktiga ned i vikt med LCHF, ”low carb, high fat”, en del så mycket som 80-90 kilo! Och mig veterligen har hittills inte en enda person gått upp i vikt av samma diet, vilket är mer än vad man kan säga om alla genvägsdieter som bygger på pulvermåltider och lågfettskost.

Trots detta så handlar merparten av rapporteringen kring LCHF om diverse substanslösa antaganden och missförstånd som utmålar dieten som extrem, farlig eller sjukdomsframkallande.

Här kommer svar på tal kring några av de vanligaste vanföreställningarna kring LCHF;

-LCHF är en modediet och vi känner inte till långtidseffekterna: Tvärtom! Det är en kosthållning som är i linje med människans ursprungliga kost med mycket mättat fett och protein ifrån naturen. Det är vår moderna kosthållning med raffinerad mat och spannmål som är en modediet i sammanhanget.

-man blir sjuk av LCHF: Helt fel. Varför skulle vi det när det är mat som vi är konstruerade för att äta? Människor som under många år ätit LCHF uppvisar hälsosamma blodfetter samt hjärt- och kärlhälsa.

-fett är farligt och gör oss överviktiga: Nej. Fett gör oss lika feta som grönsaker gör oss gröna. Vi är fettdrivna varelser och naturligt fett är hälsosamt. Däremot ska vi undvika alla margariner. Det är den raffinerade och moderna maten som är skuld till kostrelaterad ohälsa.

-LCHF är en extremdiet: Hur kan LCHF vara extremt när det handlar om att äta naturlig och oraffinerad mat som varit mänsklig föda i årtusenden? Borde inte Livsmedelsverkets rekommenderade produkter med lättmjölk, margariner och spannmål betraktas som mer extrem?

-handlar det inte bara om att röra sig mer och äta mindre: Nej, det är en onyanserad syn på vår metabolism. Det handlar mycket mer om hur vi reagerar hormonellt på den maten vi äter. Socker och kolhydrater stimulerar en insulinrespons och ju mer insulin kroppen producerar desto sämre förmåga har vi att vara fettdrivna. Man blir beroende av ständiga kolhydrattilskott för att orka. Därav paradoxen med många överviktiga motionärer som trots allt tränar mycket, men som är ständigt sockerdrivna och istället för att gå ned i vikt, går upp i vikt.

-hjärnan behöver socker: Inte alls på det sättet som många tror. Och verkligen inte genom en kolhydratrik kost. Hade vi varit ständigt beroende av kolhydrater som bränsle till hjärnan hade vi aldrig klarat att vara utan mat i mer än en dag. Vi vet att vi klarar oss relativt länge, utan föda, om vi får vätska. När vi äter mindre kolhydrater omvandlar kroppen fett och protein till glukos som hjärnan använder, en process som kallas glukoneogenes.

-Att servera barn LCHF-mat är att jämställa med barnmisshandel: Absurt. Men i en tid där det är ”normalt” att fredagsmysa med stora godisskålen så är det tydligen kontroversiellt att strunta i konstgjorda lightprodukter och ge sina barn riktig mat.

Är det inte konstigt hur det som är onaturligt måste bevisas farligt innan vi reagerar, medan det som är naturligt måste bevisas ofarligt innan vi accepterar det?

 COLTINGS TOPP-3
De bästa LCHF-böckerna för tillfället!

-LCHF för hela familjen av Monique Forslund
En praktisk bok med recept för alla tillfällen!

-Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt
En pedagogisk uppgörelse med moderna kostråd

-Baka med LCHF av Mariann Andersson
Efterrätter och bakverk kan också göras nyttiga, goda och aptitliga!”

Rädda människors ilska. Ilskna människors rädsla.

Debatten om köttets vara eller icke vara, köttfri måndag, skolmat, veganism och andra relaterade ämnen som jag skrivit om och debatterat under de senaste 10 dagarna har vållat en sällsynt intensiv debatt på min blogg. Om jag inte minns fel så hade jag närmare 600 kommentarer under en dryg vecka!

Många kommentarer håller med mig och förstår argumenten i min retorik. En del håller inte med. Vilket naturligtvis är OK. Och så har vi de som är arga! Arga som fan. Och det är bara veganerna som är arga.

Jag har aldrig träffat en arg köttätare. Men man blir tydligen fruktansvärt arg om man inte äter kött! Man är så arg att det inte räcker att bestämma över sina egna matvanor, man vill bestämma över andras matvanor också! Man är så arg över att köttätarna, dessa mördare, inte förstår att de är ondskans axelmakter och att de genom sina egoistiska matvanor underminerar både miljö, global rättvisa och folkhälsan. För att inte tala om hur synd det är om djuren.

Har ni någonsin träffat en militant köttätare? Nej, jag trodde inte det heller. Militanta veganer och vegetarianer går det däremot 13 på dussinet av. Det är individer som alltid tror att att de sparkar uppåt. Bakom palestinasjalen och det rödvinsrusiga Thåströmslyssnandet odlas en rebellisk rädda-världen-image men i själva verket präglas dessa veganer av en iskall elitism där man anser att man vet bäst. Och att man därmed står över normala regler och lagar.

Ena veckan kastar man därför sten under G8-mötet. Nästa vecka skallar slagorden under ATTAC´s fanor. Sedan släpper man ut minkar eller bränner upp Scanlastbilar. Där emellan engagerar man sig i mer eller mindre förvirrade politiska falanger som alla har samma agenda; miljö, rättvisa, feminism och djurens rätt. Det är så förutsägbart att det är skrattretande.

Den här radikala synen på miljö, rättvisa, feminism och djurens rätt är dessutom skruvad så till den milda grad att om man inte håller med till 100% så är du emot till 100%. Typisk vänsterretorik för övrigt. Är man liberal och höger så är man också per automatik någon som tycker att åldringar ska svälta ihjäl och att alla får klara sig själva.

Absurd retorik är dock inte förbehållet de mest radikala förgreningarna av dessa rörelser. Miljöpartisten som jag debatterade emot på Kvällsöppet kommenterade på Facebook konkursen av ännu ett flygbolag med ”Hurra, hurra, hurra, HURRAH”  På frågan om hur han och hans partikollegor tyckte att vi skulle resa så svarade han ironiskt att jag ”kanske hört talas om tåg, båt, buss”. Båt? Tåg? Varför inte skruva tillbaka klockan till 1900 direkt? Eller varför inte bara åka häst och vagn? Eller är hästarna och deras pruttar för miljöförstörande? Och ska vi inte alla egentligen bara be jävligt mycket om URSÄKT för att vi överhuvudtaget lever och andas och utsöndrar gaser?

Den här politikern har dessutom ägnat sig åt ganska otrevlig smutskastning av mig med direkta personangrepp. Jag tycker själv att det är under min värdighet. Jag kan raljera över grupperingar och annat men aldrig om namngivna personer. Och det ska han vara glad för då hans blogg har kanske 100 läsare/dag och min upp till 9000 läsare/dag.

Detta är människor som är vana att stå oemotsagda i debatten. De har ensamrätt på att vräka ur sig det ena substanslösa antagandet efter det andra om framförallt miljö och hållbarhet. Och Gud nåde den som vågar ifrågasätta dess validitet!

Så här sjuk blir man av kött och mättat fett!

Under mina föreläsningar så är min primära målsättning att inspirera och motivera samt avdramatisera koncept som hälsa, hälsosträvan och träning. Hälsa är ingen tävling. Inte heller livet. En hälsosam livsstil är mycket mer processorienterad än resultatorienterad och väsentligt mer lustfylld än kravfylld.

Med det sagt så vill jag också stimulera och provocera åhöraren till eftertanke och kritik. Förmågan att kunna ifrågasätta både dogmer, samtid och den företeelse som vi brukar kalla ”normalt”, är det viktigaste verktyget och förmågan som vi kan besitta!

I synnerhet gäller detta avseende mat! Alltför många har fastnat i gamla trötta vanföreställningar, köpt information och ren desinformation. Alltför många nöjer sig med en undermålig hälsa och en undermålig livskvalitet. Alltför många accepterar en i förtid åldrande kropp som både ser ut och fungerar sämre än vad den skulle.

Alltför många sitter fast i fil&flinge-träsket! Alltför många sitter fast i den fettfobiska lättmargarin-fällan! Alltför många sitter fast i Ica-Stigs polykroma reklamvärld med allt annat än sublima signaler till vad vi ska handla till middag!

I syfte att ställa saker och ting på en spets, och i ljuset av vad insnöade dietister och andra ”auktoriteter” brukar varna för, så brukar jag visa en lista över livsmedel på en dagsmeny. Den ser ut så här:

  • 2 liter rå mjölk
  • 12 råa ägg (eko)
  • rått nötkött (eko)
  • rå kyckling (eko)
  • rå fisk (vildfångad)
  • opastöriserat smör, 100 gram
  • rå lever
  • märgben, rå benmärg
  • rå honung
  • färskpressad grönsaksjuice
Min fråga till åhörarna är hur de tror att en person som äter detta mår? Och mer intressant, vad en traditionell dietist eller konventionellt tänkande läkare, hade sagt om detta!
Tolkar man moderna kostråd så är ju det ovanstående något av det värsta man kan tänkas äta! Mängder av mättat fett! Råa produkter! Och inte ett enda spannmål, inget mjöl och inga gryn!
Kort sagt, en person som äter så här måste vara antingen på väg att dö, vara gravt ohälsosam eller allvarligt sjuk!
Fredrik Colting

Fredrik Colting

Fredrik till vänster i bild

Fredrik till vänster i bild

Fredrik Colting

Fredrik Colting

 

Och inget kunde vara längre ifrån sanningen! För jag vet inte vad ni tycker men jag tycker inte att Fredrik, min bror alltså, ser speciellt sjuk ut. Jag tycker faktiskt att han ser förbannat frisk och stark ut! Och jag tror knappast att en diet på margarin, mjöl och lättmjölk hade fått honom att må bättre:)

Han har ätit den här typen av rå kost under flera år.

Och för er som tror att min bror är någon typ av icke-funktionell kroppsbyggare så kunde inget vara längre från sanningen. Fredrik är en av de mest atletiskt kapabla personerna jag vet. Långt mer allsidig än jag! Och han är alltså exceptionellt frisk, med alla subjektiva mått mätt. 36 år gammal, är han förresten. Och vi ska senare i vår göra några oberoende hälsotester för att få hans exceptionella hälsa svart på vitt också.

Det verkligt intressanta är ju att vi vet hur våra kroppar reagerar på vår moderna modediet med spannmål, margariner, pastöriserad mjölk, socker och så vidare. Det är nämligen bara att följa de uppåtgående kurvorna på allsköns sjukdomar som diabetes, hjärt- och-kärlsjukdomar, inflammatoriska tillstånd, cancer, med mera för att fatta.

Men det är svårt att fatta när man inte vill fatta!

Till köttets försvar! Min krönika i BT.

Min krönika i dagens BT tar debatten vidare om Köttfri Måndag och synen på kött som orsaken bakom all världens lidande.

Jag är givetvis begränsad i storlek i den här krönikeformen och har därför inte möjlighet att i det forumet uttrycka mig så argumentativt och fullödigt som jag skulle vilja. Hur som helst så kommer jag antagligen att skriva större om det här ämnet fortsättningsvis.

Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.

”Just nu pågår en intensiv debatt om både skolmaten och om kött. Initiativtagarna bakom ”köttfri måndag” vill minska köttkonsumtionen i Sverige och som ett led i den kampanjen vill man också införliva skolmaten. Bland annat i Borås.

Köttmotståndarna brukar peka på framför allt tre skäl till varför vi ska äta mindre eller inget kött alls; av omsorg till miljön, vår personliga hälsa och av omsorg om djuren. Inga av de argumenten håller vatten vid ett närmare skärskådande.

0

Jag är dock den första att erkänna att storskalig köttproduktion har enorma problem och är till stor skada för både miljö, individ och djur. Men samma problem har också storskalig spannmåls- och sojaproduktion! Att principiellt göra köttet till den stora fienden är dock absurt när det snarare handlar om globala brister i långsiktighet och resurssatsningar som är problemet. Exempelvis så har det senaste seklets allt mer eskalerande fokus på spannmål, mjöl, socker och annan stärkelserik mat inneburit en oerhörd påfrestning på miljö och ekosystem.

Dessutom har det resulterat i en explosionsartad ökning av kostrelaterad ohälsa som tagit sig uttryck i övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Då kött, tvivels utan, är ett livsmedel som människan ätit sedan tidernas begynnelse, så är det löjeväckande att ge köttet skulden för en problematik som är hundratals år gammal och inte hundratusentals år gammal.
Vi borde alltså, ur ett rent hälsoperspektiv, äta mer och inte mindre kött! Och det ska vara kött som är vilt eller ekologiskt producerat med så frigående djur som möjligt. Inte bara är den typen av köttproduktion bra för konsumenten. Den är också bra för miljön. Vilt betande djur använder betesarealer som i många fall ändå är omöjliga att odla på. Dessa djur är också så kallade kolsänkor då de binder kol i gräset i kroppen och minskar kolutsläppen. Det innebär mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att brytas ned på marken. När man sedan själv äter detta kött så blir man en egen kolsänka liksom en del av det naturliga kolkretsloppet.
Amerikas prärier hade på 1500-talet uppskattningsvis 60 miljoner bufflar vilket sannolikt överträffar antalet köttkor som idag föds upp i USA. Var bufflarna miljöfarliga? Eller är det inte istället vår samtida produktion av kött och livsmedel som är skev?

Att äta vilt- eller ekologiskt odlat kött är inte oetiskt. I naturen äter djur andra djur. Naturen är inte en version av filmen Lejonkungen, med djur som är kompisar, utan ett kretslopp av liv och död.

Kampen för skolmaten skall tas på ett annat plan! Kött är inte fienden. Varför inte istället driva frågan om en halvfabrikatsfri dag? Eller en mjöl- och grynfri dag? Eller en sockerfri dag?

COLTINGS TOPP-3

Den sämsta ersättningen för kött!

1: Sojakorv
Soja är olämpligt som föda av en rad skäl, främst för att det hindrar upptaget av mineraler samt är både inflammationsframkallande och östrogenskapande, även hos män!

2: Quorn
Quorn är en mycket industrialiserad produkt, framställd på raffinerad svamp. Inget man ska äta, med andra ord!

3: Vegoburgare.
Ett halvfabrikat på grönsaker, förklätt till en hamburgare, är lika illa som ett halvfabrikat på charkprodukter.

Lyssna inte på RF:s kostrekommendationer!

Jag får av någon anledning tidningen Svensk Idrott varje månad. Det är en massmedial kanal och officiellt organ för RF, SOK och SISU. Det finns således en hel del pondus bakom. Tidningen som sådan är extremt tillrättalagd och politiskt korrekt. Man frontar gärna omslaget med något som har ett starkt genus- eller jämställdhetsbudskap. Inget fel med det naturligtvis. Men det är en tandlös och blek tidning som får mellanmjölk att framstå som Tequila Sunrise i jämförelse.

Problemet är bara den desinformation som den ibland sprider. I det här fallet om mat och idrottsnutrition. Och det är väl i sig inte förvånande med tanke på hur mycket svensk idrott hånglat under samma täcke som och med livsmedelsproducenter. Många är de personer som jobbat med nutrition inom svensk idrott och som samtidigt haft starka band till exempelvis AXA, Kungsörnen och andra producenter av ”klassisk” idrottsmat. Och låt oss för all del inte glömma den indoktrinering av en hel generation unga idrottare, mig inräknat, som dito livsmedelsföretag med svensk idrotts goda minne tillät göra. Med foldern Uppladdningen så tangerade man närmast östtysk nivå på statligt sanktionerad hjärntvätt av ”sanningen”. Fy fan, inte konstigt att vi har så många tjocka och överviktiga konditionsmotionärer som tror att de gör sig själva en tjänst när de sitter och slevar med flingorna och lättmargarinet och går livet igenom med svullen IBS-mage och låg energi.

Snygg design, men det är också det enda positiva man kan säga...

Snygg design, men det är också det enda positiva man kan säga…

Så att RF, via Svensk Idrott, pumpar ut ett närmast fettfobiskt och mjölhyllande budskap är ju inte långsökt eller konstigt. Men det är inte mindre upprörande för det.

I det senaste numret kan man läsa en höggradigt förvirrad och felaktig artikel om kost med namnet ”Kolhydrater viktiga för den som tränar hårt”. Den är skriven av Petra Lundström som enligt uppgift är doktorand och sakkunnig i idrottsnutrition RF.

I artikeln står de vanliga förutfattade meningarna att för lite kolhydrater är upphov till överträning och i slutet av artikeln kommer några meningar som är intressanta. Då skriver Petra Lundström att ”Idag är det tyvärr alltför vanligt att många uthållighetsidrottare tar bort kolhydraterna och istället försöker ersätta dem med fett. Initialt känner man sig pigg och presterar kanske bättre men efter en längre period fungerar idrottaren allt sämre. För många lovande idrottare är vägen tillbaka så lång att de istället väljer att sluta”

Verkligen? Knappast! Citatet ovan är den värsta typen av generalisering och ett trött slentriantuggande av klyschor.

Vilka är dessa ”många konditionsidrottare”? Och varför känner man sig initialt pigg och presterar bättre? Varför skulle inte det kunna vara ett beständigt tillstånd? Och vilka är alla dessa ”många lovande idrottare” som väljer att sluta?

Hon kanske blandar ihop en kolhydratfattig men fettrik kost med anorexia eller andra ätstörningar? Ätstörningar som för övrigt har en stark kärna av fettfobi. För så vitt jag så finns det knappt en enda idrottare som rapporterat sämre resultat av att skära ned på allt mjöl och satsa på mer naturligt fett.

Sanningen är ju precis tvärtom den som Lundström beskriver; nämligen att idrottsvärlden är full av utbrända idrottare som höga på socker och mjöl och med ett maniskt müsliknarkande utarmat sitt endokrina och sitt metabola system till den grad att de blir utbrända, skadade och sjuka! Problemet är väl för helvete inte att svenska idrottare äter för LITE kolhydrater! Problemet är väl att vi har en sockermissbrukande idrottspopulation som sedan legitimerar samma missbruk för gemene man som ser varje spinningpass som en ursäkt att ladda med pasta och käka energikakor till förbannelse.

Samma artikel listar dessutom en lång rad symptom på överträning, samma överträning som alltså initieras av att fokusera på fett istället för kolhydrater, enligt artikelförfattaren. Bland dessa hittar vi:

  • känsla av att vara utslagen, brist på energi
  • kronisk smärta i muskler och leder
  • sömnprobem
  • huvudvärk
  • försämrat immunförsvar (frekventa förkylningar)
  • humörsvängningar
  • depression
Konstigt. Jag tycker att symptomen ovan är exakt de samma som brukar kopplas samman med sockermissbruk och den inflammatoriska process som därmed skapas.
Disclaimer: För de som inte kan se andra nyanser än svart och vitt så vill jag påpeka att jag tror starkt på modellen ”train-low/race-high” som starkt skiljer på träning och vardag å ena sidan och tävling å andra sidan. Det är en stor skillnad på det som är vardag och som äts 5 ggr/dag och det som man gör under enstaka tillfällen.
Jag tror inte heller att kolhydrater är en fiende. Jag är själv kolhydratsnjutare. Det betyder att jag njuter de kolhydrater som är godast. Som nu. Jag dricker rödvin.

Trials of miles and miles of trials.

Efter mer än 15 föreläsningar över de senaste tre veckorna, monsterträning och en vardag i rörelse så har jag nu kommit ut på andra sidan bättre och starkare än innan.

Jag har tränat nästan som jag hade hoppats i ett best-case-scenario, men i ambitionens namn så vill individer som drabbats av en typ-A personlighet, gärna göra mer, bättre och oftare. If it´s worth doing it´s also worth overdoing.

Jag har inte bloggat, skrivit eller debatterat så mycket som jag vill. När de här perioderna av liv som löper minut för minut på den röda linjen så vecklar tanken och tråden ut sina vindlingar bakom skallbasen och rotsystemet når tids nog ända ned i själen och griper tag i det som är kärnan av jag.

Tillvaron är störst när livet bläddrar ruta för ruta i realtid utan möjlighet till fast forward eller rewind.

Igår var en sådan dag. Löpning till Ulricehamn på Sjuhäradsleden i magiskt väder där ett beslöjat skimmer  löftesrikt bäddade in stunden i andakt. 42 kilometer som avslutades på Kallbadhuset i Ulricehamn.

 

Kallbadhuset i Ulricehamn

Kallbadhuset i Ulricehamn

 

Prestationer och intensiva upplevelser kan lämna en viss matthet. Det är lätt att falla för hinder och lockelser som inte ligger i linje med den anslagna riktningen. Det finns alltid en kontrast att väga den kortsiktiga njutningen av ”instant gratification” emot den ljuva känslan av den konsekvens som finns i ”delayed satisfaction”. Vår tids mest sanktionerade missbruk är sockermissbruket. Det är till och med institutionaliserat. Det är lätt att hitta skäl och orsaker till att man är värd en sockerbulimisk orgie efter en fysisk insats. Det är därför vi har en värld av motionärer som är ganska tjocka. Därmed inte sagt att socker inte är gott. Jag njuter dock sparsamt nu för tiden och väljer med omsorg källan till njutning.

Igår sade min svaga sida; pizza! Men jag lagade istället en shake på rå mjölk, råa ägg, banan, avokado, rå honung och chiafrön. Sedan blev det en middag på oxfilé, spenat, avokado, broccoli, lök, vitlök, smör och ett glas rött. Givetvis blev det lite lyxmandelmassa på kvällen!

 

Socker farligare än fett; min senaste BT-krönika

I veckan publicerades två nya studier som fick stora rubriker i massmedia. I det ena fallet har forskare nu dokumenterat det som många redan känt till eller misstänkt på empirisk grund; nämligen att socker är farligare för hjärtat än vad fett är!
Studien som publiceras i British Journal of Nutrition visar att en ökad sockerkonsumtion leder till en försämrad blodfettsprofil med ökade nivåer av det ”dåliga” kolesterolet LDL. Det i sin tur leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta resultat överraskade svenska forskare en del.
– Det är lite förvånande. Det verkar som om det är viktigare att undvika socker än fett, säger Emily Sonestedt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och ledare för studien.

Och det är ju nästan ironiskt med tanke på hur väldokumenterad den västerländska välfärdsohälsan är. En välfärdsohälsa som eskalerat i samma takt som fettfobiska kostråd implementerats, kostråd som hyllat spannmål och margariner.
Typiskt har kostråden för hjärt- och kärlhälsa fokuserat på att minska det mättade fettet men det antagandet har visat sig bygga på dålig forskning, rena felaktigheter och ickelogiska antaganden. Nu framstår alltså sockret allt tydligare som boven i dramat. Och det är ju inte minsta konstigt. Mättat fett har människan konsumerat i alla tider och det finns naturligt förekommande i allt animaliskt protein. Raffinerat socker är tvärtom något som bara funnits i 200 år.

Den andra studien berör vårt bitterljuva förhållande med sagda socker och hur oerhört beroendeframkallande det är, speciellt i raffinerade livsmedel som choklad, bullar och efterrätter. Där finns kombinationen av socker och fett men fett i raffinerad form och ofta bestående av vegetabiliska oljor. Studier på möss visar att beroendet av dessa produkter var så starkt att de var att jämföra med ett narkotika- eller alkoholberoende!

Trots studier som denna, och trots att många människor lider av ett sockermissbruk, så är sockerberoende ett okänt begrepp för svenska myndigheter. Både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet hävdar bestämt att sockerberoende inte existerar som diagnos i Sverige!
Mai-Lis Hellenius, som är professor på Karolinska Institutet, säger att:
–Sockerberoende är ingen diagnos. Det hindrar inte att man kan uppleva ett sug, men personligen tror jag att problemet sitter både i hjärnan och i musklerna. Det är väldigt viktigt att röra på sig för då förbränns kolhydraterna i musklerna, annars seglar de runt i blodomloppet där de gör skada.

Hellenius använder sig av den gamla tröttsamma retoriken att det enda man behöver göra, oavsett sockerkonsumtion, är att springa lite mer. Ett sockerberoende kan man dock inte springa ifrån. Och man blir inte ett dugg smalare heller. För med skyhöga insulinnivåer ifrån allt socker så är fettförbränningen nämligen minimal.

Jonas intervjuas om hälsa och det fria valet!

Lorena Gustavsson är en student som pluggar på Karlstad Universitet och som har gjort en intervju med mig om hälsa och livsstil. Här är hennes utskrift ifrån den intervjun!

En föga blygsam retorik gör att elittriathleten, och sedermera författaren, Jonas Colting ofta hamnar i blåsväder, han är inte rädd för att säga det som folk sitter och tänker. Uttryck och fraser som vi mumlar för oss själva, yttras öppet i hans böcker och debattinlägg. Klart det stör! Klart det berör, ibland ömma punkter. Men i hälsans namn kanske det är värt det? Här anar jag ett djupt engagemang, ett motiv, och en önskan om att uppnå äkta välmående. En vägran att ”gilla läget”, som han själv kanske skulle uttrycka det.

En proffsatlet, som dessutom är så känd för att inte tiga måste man ju bara ha med som referens i sitt ekosofiska sökande! Så jag både mailade och ringde, efter att ha läst hans bok ”Den nakna hälsan” om hälsa ur ett ”evolutionärt perspektiv” med frågor om hälsa, i vår kultur och i andras. Det blev en hel del politik, lite hälsokultur och lite ekofilosofi.

Vad är hälsa?

”Hälsa är förmågan att kunna göra det mesta och bästa av det man har i sin verktygslåda, att prestera och leva med optimal livskvalitet på ett fysiskt, mentalt, känslomässigt och intellektuellt plan. Hälsa är där kroppens olika system är i balans och homoestasis. Det finns inga absoluta värden eller graderingar utan är relaterat till individens potential, ålder och livsbetingelser. Jag skulle exempelvis kunna leva extremt ohälsosamt under en tid och ”tappa” hälsa på en mängd plan och jag skulle fortfarande kunna springa typ en mil. Så det är inte bara kopplat till fysisk prestationsförmåga utan mycket mer. Ohälsa är antingen en grav obalans mellan den olika systemen eller en nedsättning på ett eller flera plan. Sedan är hälsa och ohälsa naturligtvis en upplevd kvalitet också!”

Upplevd kvalitet?

”Man kan ju ha några kilos övervikt eller någon sjukdom och ändå må bra och känna sig hälsosam och vital. Jag kan träffa en människa som har superfräsch yta men som varken är stark, pigg eller frisk. Hälsa börjar inifrån och en person som känner sig snygg blir ju snygg. Perfektionister är dock sällan nöjda”

Vilka drivkrafter har vi för en hälsosam livsstil?

”Idag; främst fåfånga skulle jag tro. Jag tror inte att så många tänker sig någon djupare mening. Men alla drivkrafter som funkar är bra drivkrafter!” 

Hur förenlig är västvärldens livsstil (generaliserat) med hälsa?

”Det beror på, svårt att generalisera. Men eftersom individen har ett stort utrymme i vår del av världen så är ju förutsättningarna goda. Hälsa är att göra det bästa av det vi har, det är inte en tävling. Jag tror vi är för inställda på tävling och för lite på hälsa som ett långsiktigt projekt. Hälsa är inget mål man når och sen är man ”klar”, utan en ständigt pågående process.”

Du verkar vara individualist ut i fingerspetsarna, är hälsa individens ansvar?

”Vi har alltid ett val i hur vi ska göra. För att uppnå hälsa måste man hålla sig till det konsekventa valet där ett val blir tusen val i slutändan. Man väljer själv om man vill köpa ett kilo strösocker och hälla i sig det. Det är ingen annan som bör eller ska ta ansvar för det. Det blir fel när vi går till doktorn med våra barn och  ber dem ta ansvar för att våra barn är sjuka och överviktiga. Det är föräldrarnas ansvar och ingen annans! Hjälp till självhjälp, visst. Men många är oförmögna, eller till och med ointresserade, att ta itu med sina egna problem idag. ” 

Tror du att alla i Sverige, oavsett klass, kultur och etnicitet har möjlighet att leva hälsosamt liv? Hur är det med marginaliserade/förtryckta grupper? 

”Ja, det tycker jag. Kunskap är gratis och tillgänglig för alla. Och ingen trycker in godis i munnen på någon annan. Alla har det fria valet. Vi kan göra vad vi vill. Fast alla har ju inte den insikten naturligtvis. Och för vissa är kanske livet svårt nog för att hitta tid till ”triviala” saker som hälsa etc…”

Vad mer än det fria valet påverkar vår livsstil?

Det finns så många krafter i samhället som vill styra oss, så mycket köpt information som t ex studier som sponsras av läkemedelsföretag. De vill ju kunna fortsätta sälja sin diabetesmedicin (lågkolhydratkost, utan t ex bröd, ris, pasta osv, uppges avhjälpa diabetes typ 2-symptom. Det har långtgående naturmedicinskt vetenskapligt/empiriskt stöd. författarens anmärkning) men de tjänar på att lansera en skev sanning. Vilken har resulterat i att vi äter mängder av förädlad onaturlig mat, för att någon har talat om för oss att det är nyttigt. Den här köpta informationen och reklam i allmänhet påverkar våra val på ett oerhört sätt!

Myndigheter använder ett ”för säkerhets skull”-tänk som ofta är hämmande och kontraproduktivt. Lär man individen att det är statens och samhällets uppgift att se till att vi alla är friska så invaggas man i falsk trygghet och känslan att man inte själv behöver ta ett individuellt ansvar.

Det är svårt att veta vad som är ”neutralt” och vad som är pålitligt. All information förvillar oss och det är genom vårt sunda förnuft som vi kan sålla ut vad som är rimligt och inte i det flödet. Vi behöver bli mer kritiska till det informationsflödet vi matas med. Reklam spelar på våra drifter och blir extremt svåra att motstå om man inte har kunskap om vad som föreligger den. Ibland är det svårt bara att se skillnad på reklam och forskning.”

Den kost du förespråkar med mycket fett och lite kolhydrater, har kritiserats en del, dels för att vara ohälsosam, men det jag är nyfiken på är ”solidaritetsargumentet”. Man kan ju se det såhär; ”ris mättar fler magar”. Vad tänker du?

”Det är åter den köpta informationens sanning. Livsmdelsindustrins intressen som vi har cementerat som allmänna kostråd sedan sextiotalet, om vi tittar på vad människor åt tills för bara femtio år sedan och hur ohälsotalen skjutit i höjden sen dess, så ser vi ju att det inte är bra med obegränsad tillgång till förädlad mat. Vi är anpassade till den kost jag förespråkar med en hög andel animaliskt protein och fett, och det är vad vi åt tills vi fick ett jordbruk. Det som hände  med oss då, var att vi blev klena och sjuka. Många av dagens kostråd bygger på just en politisk värdegrund med 60-talets vänsterströmningar och anti-imperislistiska budskap. Kort sagt, åt man kött så stal man mat ifrån 15 afrikanska barn! Det är en befängd syn på solidaritet!

Det där med att man ska vara solidarisk, ja jag vill ju självklart att djuren ska ha haft ett drägligt liv innan jag äter dem och att det råder en schysst djurhållning överhuvudtaget, som är naturlig och fräsch, också för min egen skull. Men att börja tänka att man inte ska äta kött för att rädda någon annan blir för enkelspårigt, och löjligt!  Jag tror helt inte på den argumentationen! Då är det kanske bättre att tänka ”Varför ska jag må dåligt bara för att någon annan gör det?” Ska jag äta dålig mat bara för att någon annan inte har ett val? Eller så kan man fundera på om det faktiskt är någon som mår bättre för att jag äter mat som gör att jag mår dåligt, vilket jag inte tror är fallet”! Det egna välmåendet bör inte åsidosättas på grund av solidaritet på veka och extremt luddiga bevekelsegrunder. Den formen av martyrskap, tycker jag är att vara respektlös mot sig själv.”

Så det hälsosammaste valet är individualism?

”Ja i första hand bör man alltid ta hand om sig själv och de som står en närmast. Det är svårt att ägna omsorg om någon annan om man inte mår bra själv, och det är svårt att få världen runt om att må bra, om man inte i första hand lyckas med det för sin egen person! Det ska poängteras att många skulle kalla detta för egoism och det är också helt bisarrt! Hur kan det vara egoistiskt att vilja mås så bra som man kan? Eller att man vill att ens barn, kompisar eller familj ska må så bra som det går?”.

Vilka strömmningar ser vi nu då inom hälsa?

”Barfotalöpning börjar bli stort, löpning över huvudtaget. Folk har en längtan efter naturen och det som jag kallar för ”Den nakna hälsan”. Det är sällan någon som börjar träna minimalistiskt och mera jordnära går tillbaks till det gamla. När det gäller kosten så är det här inte som alla trendiga dieter har varit nu i fyrtio år, det är mer ett paradigmskifte. Fler märker vad de mår bra av egentligen. Fler börjar kräva naturlig mat och återupptäcka en mer naturlig livsstil.”  Vi är djur egentligen och behöver sådant som andra djur behöver. Vi är inte skapade fysiologiskt för den moderna världen. Men vi behöver inte bli stenåldersmänniskor igen, utan att vi kan återuppta det  som är bra och behålla det som är bra i den moderna världen samtidigt”.

Vad kan vi lära av andra ”ociviliserade kulturer om hälsa?

”En hel del. Vi kan läsa i Weston A Price’s bok ”Nutrition and physical degeneration” att så länge den moderna världens livsstil inte hade introducerats så var Samoerna (En Polynesisk urbefolkning) i hans studier vid utmärkt hälsa, de hade inga så kallade vällevnadssjukdomar, men nu är de bland de sjukaste i världen sedan de blivit tvingade till anpassning. Det här gäller samtliga de isolerade och ”ursprungliga” befolkningarna som dr Price besökte och studerade”

Tvångsassimilering?

”Ja, precis. Eller snarare en ofrivillig och oundviklig anpassning”.

Så en ökad rikedom är inte en genväg till hälsa?

” Inte materiell rikedom, men man kan ju formulera om frågan istället till; ”vad gör dig rik?” Hälsa är en rikedom, att känna att man har kontroll över sitt livsöde och har god självkänsla samt självförtroende är den största rikedomen jag kan tänka mig. Rikedom är att kunna vara så frisk och stark att man kan göra vad man vill och njuta av livet och tillvaron utan begränsningar”.

Din bok innehåller inte femtio sidor källhänvisningar och tusentals fotnötter. Måste  facklitteratur ha en auktoritär stil?

”Vem är en auktoritet? Det kan diskuteras. Jag har läst om det jag skriver om, och uttalar mig av tjugofem års erfarenhet om kost, träning och hälsa. Ingen kan komma och säga att mina upplevelser är felaktiga. Jag är ingen forskare och gör inga egna vetenskapliga studier, men jag måste ändå kunna ha en rätt att uttala mig. Men man behöver inga vetenskapliga studier för att veta vissa saker, det är felaktigt att tro att man kan luta sig tillbaka på vad någon annan säger för att den har en viss titel som t ex ”forskare”, och tro att man inte behöver tänka och känna efter själv! Om forskning säger att margarin är en bra produkt, bättre än smör, så kan man gott fog ifrågasätta detta på logiska och förnuftsmässiga bevekelsegrunder. Man behöver ingen akademisk titel för det. Om någon framlägger en tes om att vi inte ska äta kött så kan man på samma sätt ifrågasätta det för det går emot hela vår natur och historia som människor. Då kan man, om man är en resonerande individ, anta att en sådan tes har politiska eller lobbymässiga särintressen. Med sitt förnuft och resonemang kommer man långt och man behöver inte låsa fast sig vid dogmer eller fyrkantiga teorier.”

Om jag säger låtsasordet ”kännskap” så förstår du nog vad jag menar?

”Ja, när jag skriver ”ovetenskapligt” gör jag det utifrån en kombination av känsla, upplevelser och sunt förnuft”.

Vad är ett gott liv?

”Att själv kunna vara den som håller i ratten och styr riktningen i sitt liv, ett liv som inte begränsas och förkortas av sviktande hälsa i förtid. Ett gott liv innebär att man har ett sammanhang och ett syfte i sin tillvaro. Ett gott liv är att leva med respekt för sig själv, sin kropp och andra människor och att vara nöjd med sig själv när man gör så gott man kan. Att göra det mesta av de förutsättningar man har, för att kunna må så bra som möjligt. Hälsa är ingen tävling”