Svensk idrotts sjuka fixering vid spannmål, del 2

Jag har fått många frågor om hur man BORDE äta, om man nu inte ska äta så mycket spannmål. Och naturligtvis frågor om vad jag själv äter.

Jag förstår att många verkligen saknar uppenbara alternativ, så genomgripande är vår invanda syn på mat, och därför tänkte jag göra några seriösa försök att reda ut begreppen. Många har ställt bra frågor som är värda längre svar, och jag tänkte köra en sorts Q&A i nästa inlägg, och punktera en del myter samt förutfattade meningar i processen.

Men först kommer en text om mitt egna sätt att äta! Jag hittade en intervju som jag gjorde för Runner´s World för fem år sedan. Jag har dock utvecklat, och i viss mån reviderat, svaren från den ursprungliga intervjun.

Hur viktig är kosten för dig?

Den betyder allt! Den är ju inte bara basen för idrottslig prestation utan i ett vidare och större perspektiv, fundamentet för hälsa. Och utan en fullgod hälsa så kommer man aldrig att ha en maximera sin idrottsliga och atletiska potential. Och risken är att man med kombinationen elitträning/bristfällig mat, får betala ett mycket högt pris med tiden. Min inställning har alltid varit att riktigt hård och kontinuerlig träning också förutsätter att man äter och sover med samma kvalitet, för att resultatet ska bli bra.

Vad har din kosthållning betytt för din idrottskarriär?

Jag har alltid varit medveten och nogräknad med maten. Åtminstone tyckte jag så själv i unga år. Men jag var tidigt i min karriär, precis som de flesta, indoktrinerad och lurad av sponsorpropaganda ifrån de stora svenska matföretagen som sprutar ut pasta, flingor, bröd och gryn till svenska idrottare. Jag var inte så nogräknad med socker och kolhydrater utan vaktade mer på fettet, och var naturligtvis förkyld flera gånger i halvåret. 

När jag verkligen började att intressera mig för näringslära och fysiologi och följde internationella rön och influenser (mer än rådande svenska dogmer) så insåg jag vikten av att äta med kvalitet. Jag drog ned på raffinerade kolhydrater och åt istället mycket mer protein och fett. Resultatet blev att jag gick ned fyra-fem kilo i vikt, förbättrade min löpning radikalt, blev en triathlet i världsklass som i princip aldrig gått in ”i väggen”. Dessutom är jag numer mycket sällan sjuk.

Vad har du för matfilosofi?

Vi ska äta både för energi och hälsa. De flesta idrottare tittar bara på energibiten som ett sätt att återhämta tömda muskeldepåer. Kroppen är liksom en bil som ska tankas med bensin. Men med hänsyn till vår komplexa struktur så är det i mina ögon, långt viktigare, att återhämta hälsodepåerna.

Om det bara är energi som räknas, så kan man göra med ett kilo godis! Men mat som dessutom har näring och som ”återhämtar hälsodepåerna”, kräver mer omsorg.

Dessutom så kommer man inte att tömma sina muskeldepåer till den grad, om man har en mer utvecklad fettförbränning, och det lyckas man med mer protein men framför allt med mer fett i maten. Oraffinerade och naturliga fetter!

Och naturligtvis är det kvaliteten, i slutändan, som är viktigast. Oraffinerade och naturliga råvaror är vad som ska prioriteras, och jag ägnar mig aldrig åt kaloriräknande eller håller koll på proportioner mellan fett, kolhydrater och protein.

Vad skiljer i din syn på mat jämfört med många andra idrottare?

Jag äter väldigt sällan flingor, vitt ris, vetemjölsbaserade produkter som bröd och pasta eller andra raffinerade gryn, till vardags. Jag undviker överhuvudtaget de flesta sockrade produkter. Jag undviker också alla halvfabrikat! Med andra ord så undviker jag mycket av den klassiska svenska idrottsmaten där kolhydrater staplas på kolhydrater i måltid efter måltid och där det mesta bygger på förädlade produkter i någon form.

Däremot ägnar jag mig åt kolhydratsnjutning! Det innebär att jag förbehållslöst njuter av de godaste kolhydraterna då och då. Det betyder att jag hellre äter en efterrätt än en stor portion pasta till huvudrätten. Jag äter hellre tårta på kalas än åtta potatisar till middagen samma dag. Jag dricker hellre två glas rött vin än att vräka i mig juice till frukost eller till mellanmål. Jag fikar hellre en god kaka när det bjuds än rutinäter bröd till varje måltid, varje dag.

Sedan skiljer jag på träning/vardag och på tävling! Träning/vardag är för att bygga hälsa, utveckla fettförbränning och med hjälp av hälsa och förbränning kunna träna mycket och kontinuerligt. Tävlingsdagen handlar sedan om prestation och inte alls om hälsa. Ingen som kör en Ironman känner sig speciellt fräsch dagen efter:) Så under tävlingsdagen använder man sin överlägsna fettförbränning OCH kolhydratomsättning. Det är helt OK att gå all in! Och den här metoden av ”train low/race high”, är en vedertagen metod som många elitatleter använder sig av idag.

Basen i min dagliga kost är rött kött i alla former, ägg, fisk, bladgrönsaker, avokados samt mandlar, nötter och diverse frön och kärnor. Jag dricker rå mjölk (opastöriserad och ohomogeniserad) när jag har tillgång till det och bakar bröd och pannkakor med råvaror som mandel- och kokosmjöl, chiafrön och kokosfett. Jag äter en del frukt och har den framförallt i de sallader som jag gör.

 

Middag á la Jonas

Middag á la Jonas

 

Fundamentet i min syn på mat är att jag inte ser mat och matlagning som en tidstjuv eller som ett nödvändigt ont. Jag ser tiden som det tar som en investering. Och inte minst, som något som i grunden är väldigt roligt och njutningsfullt! Det är naturligt att maten ska ha ett stort fokus i alla våra liv och man ska inte förvänta sig att man kommer undan med att lägga fem minuter om dagen på den. Då får man nöja sig med att äta värmda micropizzor men då kommer man snart att må därefter.

Är dina kostråd något att ha för en vanlig motionär?

Ja, absolut! Och egentligen för vem som helst oavsett fysisk aktivitet. Alla människor äter ju och det finns i praktiken ingenting som vi gör med sådan regelbundenhet som att äta. Vi äter ju i regel 21 måltider i veckan, och minst lika många mellanmål eller småätande. Vi kanske äter 50 ggr i veckan. Och vi gör det varje vecka. Hela tiden. Detta sätter oerhört stor prägel på både vår prestationsförmåga, vår hälsa, vårt utseende och vårt välmående.

Och en motionär har mycket att hämta i naturlig uthållighet genom att äta på ett sätt som är mer lämpat för vår genetik än att vräka i sig mängder av raffinerade kolhydrater som triggar insulin och hämmar ämnesomsättningen.

 Vilken fördelning mellan kolhydrater, fetter och proteiner bör en löpare som laddar för ett långlopp använda sig av?

Det vet jag inte och jag tror inte att det är så intressant faktiskt. Det bästa man kan göra, är att i sin vardag äta så bra och så naturligt som möjligt, och då kommer man både att hålla sig friskare och utveckla en bättre fettförbränning. Och därmed öka sin uthållighet. När man sedan vilar mycket under de sista dagarna innan ett långlopp, så är det inte speciellt svårt att ladda in de 2000-2500 kalorier i form av kolhydrater som kroppen maximalt kan lagra. Det finns inga skäl till ett hysteriskt gröt- och pastaätande, som bara orsakar magproblem kraftigt svängande blodsockerkurvor. 

I sammanhanget är det ju långt viktigare att man har en bra strategi för vad man ska äta och dricka under sitt lopp. Och här är det naturligtvis fritt fram med allehanda sportdrycker och gel. Själv har jag alltid kört bra på cola och Red Bull, speciellt i slutet av långlopp. Det är inte nyttigt annars men under prestationssituationer så funkar kombinationen av socker och koffein fantastiskt på mig. Och det funkar bra för magen. Matsmältning är nämligen a och o under tävling. Om inte magen funkar så är det kört ändå.

Återigen, man måste se skillnaden mellan vardag och hälsa (360 dagar/år) och tävling o prestation  (5 dagar/år). Problemet med många motionärer är att de varje vardag äter som om de skulle köra Vasaloppet dagen därpå, och man staplar de stärkelse- och mjölrika livsmedlen på varandra. Måltid efter måltid. Dag efter dag. Och det är inte bara frågan om vad man faktiskt äter i det fallet, utan också om vad man INTE äter när magen istället ständigt är full av mjöl.

En bra träningsmeny

Så här kan Jonas meny se ut under en träningsdag:

Frukost:

Jag äter ibland en omelett med spenat, avokado, rödlök och andra godsaker. Ibland är det några ägg och en avokado. Jag äter mina bananpannkakor när jag har mer tid. Ska jag träna på morgonen så gör jag ofta det i fastande läge (bara kaffe) och ibland äter jag mitt LCHF-bröd (utan spannmål/gluten/margarin), tillsammans med kokosfett och mosad avokado. Ibland har jag riven ingefära på. Och så kaffe! Alltid kaffe. Hemma kör jag egenmalda bönor i min espressomaskin.

 

bananpannkakor, luxury style:)

bananpannkakor, luxury style:)

 

Är jag på hotell så kanske jag äter någon form av fet youghurt med nötter och frön. 

Mellanmål:

Ny espresso med hemmagjort fröknäcke och kokosfett på. Eller en bit whoopsie. Nötter funkar alltid också. Ibland har jag bemödat mig med att göra mina kalla-det-vad-du-vill-kokosbollar, och det är ju lite av en fest att äta dem!

Lunch:

Lagar jag lunch själv blir det typiskt fjärilslaxfiléer med en tomat- och mozzarellasallad till, eller frästa broccolibuketter/haricot verts med mycket varma kryddor på som gurkmeja, ingefära, vitlök, spiskummin, koriander…

Eller så blir det en grönsallad med kött eller fisk, som bilden högre upp i texten. Spenatbas, och sedan groddar, avokado, frukt, etc. Olivolja ovanpå. Jag dricker i princip bara mineralvatten till maten, aldrig kranvatten.

Efter träning:

Jag är mindre och mindre benägen att slaviskt äta något speciellt efter träning, utan följer min aptit. Oftast är jag dock törstig och ibland mixar jag lika delar färskpressad äppeljuice och mineralvatten.

När jag har kört riktigt tufft eller långt så kan jag göra en shake som då också för fungera som exempelvis brunch, det kan vara när jag inte ätit frukost innan träningen alls, och då får den här shaken bli både frukost och återhämtningsdryck!

Jag gör den här shaken när jag rå mjölk hemma. Och jag tar en banan, en avokado, två-tre råa ägg, en stor sked rå honung, chiafrön och sedan den råa mjölken i det. Ibland mixar jag in jordgubbar och/eller blåbär. Den här shaken känns sjukt näringsrik och stärkande! Och det brukar bli en hel blender, ungefär en hel liter.

 

duktig shake

duktig shake

 

Middag:

Eftersom jag äter så varierat som möjligt så finns det inget som är typiskt. Men jag äter ofta oxfilé och en sallad eller någon form av fisk med grönsaker. På sju kvällar så äter jag i regel sju helt olika middagar och det är intuitionen som styr vad det blir
till middag. Jag dricker nästan alltid rött vin till middagen.

Ibland gör vi en plocktallrik med kokta ägg, avokado, getost, rökt och gravad lax, mango, jordgubbar och andra godsaker vi hittar i köket.

Kvällsmys:

Mera vin och så mörk choklad Ibland någon efterrätt som hemmagjord pannacotta eller Elins kokosplättar! Mums!

 

kokosplättar, yummie!

kokosplättar, yummie!

Artikel om mig i Just Nu Linköping.

Med anledning av min stundande föreläsning i Linköping den 5/12, med min ”Nakna Hälsan”-turné, så har Östgötacorrens bilaga, Just Nu Linköping, en artikel om mig.

Om man vill anmäla sig till den föreläsningen, det finns några platser kvar, så kan man maila mig på contact.colting@gmail.com

Resten av höstens föreläsningsturné av ”Den Nakna Hälsan” ser ut som följer;

  • 27/11 Örebro
  • 28/11 Falun
  • 4/12 Göteborg
  • 5/12 Linköping
  • 6/12 Stockholm
  • 7/12 Uppsala

Därför väljer jag bort margarin! Svar till BT

Borås Tidning publicerade i förra veckan en osannolikt korkad insändare med en dietist som avsändare.

Jag har skrivit ett svar som jag mailat till dem. Är osäker på om de tar in det i tidningen men på min blogg kör vi ocensurerat och nyanserat som policy!

”Dietisten Ylva Gefvert skriver i förra veckan till margarinets försvar i en insändare. Under rubriken ”Därför väljer jag bort smör”, agerar hon Livsmedelsverkets (LV) förlängda arm. I sin insändare presenteras det ena osakliga, irrelevanta eller osanna påståendet efter det andra.

Sanningen är att margarin är en vederstygglig produkt som är både ohälsosam, miljöfarlig, sällsynt onaturlig och dessutom osmaklig.

De vegetabiliska oljor i margarin har genomgått hårdhänta kemiska behandlingar som omestring, deodorisering och hydreringsprocesser. Dessa oljor har också en väldigt ogynnsam fördelning av fettsyrorna Omega-6 och Omega-3. Övervikten av Omega-6 har kopplats till många inflammations- och sjukdomstillstånd hos människan.

Det är primärt palmolja som används till margarintillverkning. Produktionen av just palmolja är mycket hårt kritiserad ur ett miljöperspektiv. Och att den hårt raffinerade palmoljan ens får benämnas som en vegetabilisk olja, är på gränsen till bedrägeri!

 Raffineringsprocessen som sådan lämnar dessutom kemiska rester i slutprodukten och LV har godkänt att det finns spår av både hexan, nickel, metanol och lösningsmedel i det margarin som säljs. Som om det inte vore nog med det har det också konstaterats andra suspekta substanser i margariner. I exempelvis Becel Proactiv har man hittat höga halter av PAH, polyaromatiska kolväten. Dessa är konstaterat cancerogena.

Läser man vidare på innehållsförteckningen för just Becels flytande margarin hittar man exempelvis kaliumklorid, kaliumcitrater, sojalecitin, aromer och färgämne samt härdade vegetabiliska oljor. Härdade oljor! Inget torde vara sämre att förtära än just härdade oljor. Att man kan marknadsföra något med härdad olja i, som hälsosamt, är en gåta. Det finns således mycket goda skäl att inte äta margarin överhuvudtaget, och lika många goda skäl att istället välja smör.

Det finns en överväldigande konsensus bland livsmedelsforskare och näringsexperter att välja smör framför margarin. Det är bara hos LV, Sveriges mest kritiserade och utskrattade myndighet, som man vägrar anpassa sig till modern forskning och sunt förnuft.

Att på allvar propagera för margarin som ett förstklassigt val, är lika fyrkantigt och världsfrånvänt, som att benämna ketchup som en grönsak.

Som bekant så har vi ju ett nationellt föräldrauppror som vägrar att anpassa sig till dietisternas råd om påbjuden lättmjölk och margarin i skolan. Och det är inte underligt att svenska dietister har svårt att få gehör för sina irrläror. De är ju utbildade i samma föråldrade, otidsenliga och fettskrämda paradigm som LV verkar inom.

Ta bara dietist Gefverts huvudargument till att välja margarin; det finns gott om tillsatt D-vitamin! Sanningen är ju att man istället för att äta margarin kan äta några ägg. Men det är klart, ägg är ju ytterligare ett naturligt och nyttigt livsmedel som dietister är rädda för!

 Jonas Colting

Hälsodebattör, föreläsare, författare”

Jonas på helsida i Barometern

När jag var nere i Kalmar i onsdags för mitt turnéstopp med ”Den Nakna Hälsan” så gjorde Barometern en intervju med mig. En intervju apropå min roll som triathlet, hälsodebattör och den förestående Ironman-tävlingen i Kalmar i sommar.

Artikeln finns här, och den lyder som följer:

Kalmar kommer alltid att vara speciellt för triatleten Jonas Colting. Det var här han vann sitt första SM.

Foto: Paul Madej
Triathleten Jonas Colting ser fram emot Ironman i Kalmar i augusti. På onsdagen besökte han Kalmar för att föreläsa om kost och hälsa. Foto: Paul Madej

LÄS MER

– Jag tror inte många fattar hur stort det här är för en stad.
På onsdagen besökte han Kalmar för ett extrastopp på sin föreläsningsturné om hälsa.
Överallt lockar han fulla hus av nyfikna som undrar över hemligheten till perfekt hälsa.
– Men det är ingen hemlighet. Det handlar bara om att gå ifrån det här grötmissbruket och kolhydrathysterin som präglat svensk idrott i så många år.
– När jag började läsa på och ändra min kost på 90-talet märkte jag att jag fick bättre hälsa, slapp förkylningar och skador och dessutom minskade i kroppsvikt.
– Det var kosten som fick mig att gå från att vara en duktig svensk triatlet till medaljör på VM.
Just nu ligger dock framför allt löpträningen på is. En medfödd skelettpålagring har nyligen opererats.
Men i maj ska träningen vara i gång som vanligt igen. Efter det är det bara tre månader kvar till Ironman i Kalmar.
Att det just skulle bli triathlon för den unge Jonas Colting var inte helt självklart. Som 17-åring var han duktig simmare och lockades med av en duktig triatlet han träffade i hemmastaden Borås.
– Då var triatlon en marginalidrott. Hade man som jag simbakgrund fick man snabbt tätkänning. Då började det bli riktigt roligt.
För 20 år sedan var sporten fortfarande ung, sponsorer saknades och få kunde leva på sina framgångar.
– När jag vann SM i Kalmar 1996 blev det betydligt lättare. Sedan släppte det helt med min första VM-medalj.
I sportens barndom fanns heller inga tränare eller någon historik över hur en professionell triatlet kan lägga upp sin träning och kost. Jonas Colting fick läsa sig till kunskapen.
Och det har han haft nytta av. Bland annat har det blivit tre böcker om kostens inverkan på hälsan.
– Kosten betyder otroligt mycket. Äter man rätt får man bättre återhämtning och kan träna hårdare.
– Visserligen är kanske maten inte alltid det viktigaste för prestationen.
Men däremot för hälsan. Och det underskattar man ofta.
– Alla är så fixerade vid energi. Men det är inget svårt att fylla på energi. Det kan man göra på vilken bensinmack som helst. Däremot är det inte lika lätt att fylla på sina hälsonivåer.
Kolhydrater under tävling är en sak, tycker Colting. Det är vad man gör till vardags som blir ett problem.
– All det här fikandet och den överdrivna konsumtionen av socker. Det blir så mycket mat man missar. För vem har aptit att äta en stor fräsch sallad när man har magen full av en massa vetemjöl?

Jag jobbar inte längre med Borås Tidning!

Vi säger upp vårt ömsesidiga samarbete med omedelbar verkan. Både med blogg och krönikor.

Jag kommer precis ifrån ett möte med både BT´s chefredaktör och nyhetschef och uppenbarligen ställer min, i deras ögon, kontroversiella stil till med problem för dem.

Och det, i sin tur, innebär att jag inte heller är intresserad av att skriva för en publikation som inte har högre i tak för åsikter och uttrycksformer än så.

Min BT-krönika, publicerad varannan vecka sedan januari 2006, var i sig inget problem och har aldrig varit, utan det är naturligtvis den senaste veckans uppståndelse då några av mina tweets fick nyhetsvärde hos Borås egen Pravda-avdelning; Radio Sjuhärad. Ett tilltag av Radio Sju som jag i min blogg ifrågasatte och uppmärksammade och som sedan eskalerat till den typ största nyheten sedan skivat bröd.

En ”nyhet” som egentligen handlar om att jag twittrat kritiskt om radikala feminister och skrivit kuk och skäggbiff. Och hur jag sedan ifrågasatt genuspapegojorna på Radio Sju, och deras journalistiska etik då en icke-händelse och en icke-nyhet vinklas ur all proportion och på felaktiga grunder.

Detta har i sin tur inneburit ett problem för BT. Fråga mig inte varför. Men jag tänker inte jobba för någon som jag saknar förtroende för. Och jag saknar förtroende för en dagstidning vars chefredaktör sätter sig i radio, som han gjorde igår, och pratar om mig utan att på förhand ens ha bemödat sig om att ringa eller maila mig i ärendet.

När jag fick frågan av BT, för ett år sedan, om att implementera min blogg under BT´s parasoll, så bifogade jag sedan tidigare skrivna blogginlägg, och skrev i ett mail till chefredaktör Eklund följande:

”Naturligtvis så kommer ju liknande texter att väcka ont blod hos en del läsare men då har man fogat sig i att det är mellanmjölkens väg som gäller när man skriver i ett klimat där Petter Northug anses vara kontroversiell.

 Skulle jag skriva på BT så skulle jag vilja skriva på exakt samma sätt och utan att självcensurera det minsta.Ni får avgöra själva”

Jag var alltså mycket tydlig med över hur jag skriver och om vad jag skriver, vilket var helt OK, enligt honom.

Det är synd att hans och BT´s policy verkar ha ändrats sedan vår överenskommelse och att man nu är mer intresserad av att vara politiskt korrekta och strömlinjeformade.

Hur som helst så är det deras förlust och inte min. Och läsarnas. För jag vet att mina krönikor varit mycket uppskattade av många.

Min blogg kommer under alla omständigheter att finnas kvar i sin nuvarande form!

Jag vill ändå tacka BT för ett fint samarbete under åren och för att de alltid varit bra att jobba med.

Saxat ifrån ”Kostdemokrati”, om kött och miljö.

Jag hittade en bra uppföljande artikel om det aktuella ämnet med kött och miljö.

Nedanstående text är saxad ifrån hemsida http://www.kostdemokrati.se. Bakom den hemsidan står kompetenta personer som exempelvis docent Uffe Ravnskov.

Jag tror inte hyperlänkarna fungerar men det finns referenser till intressanta studier. Vad som är slående är vilken tillit miljötalibaner och andra har till studier som är kopplade till exempelvis FN och andra liknande organ. Jämför exempelvis med svininfluensan och den extremt överdrivna skrämselpropagandan som bara tjänade läkemedelsbranschens syften.

Veganmat åt alla?

Med hänvisning till FN-rapporten ”Livestock´s long shadow”och under parollen ”Köttfri måndag” gick veganerna Jonas Paulsson (MP) och Mian Lodalen  till attack i Kvällsöppet för att tvinga alla skolbarn att äta vegetarisk mat en dag i veckan. När det gäller att skola in barnen på ohälsosamma matvanor är de i gott sällskap. Sedan tidigare har ju Livsmedelsverket en stor kampanj igång för att tvinga alla elever att äta margarin och dricka lättmjölk.

”Livestock´s long shadow” undersöker  djurhållningens påverkan på miljön. Det finns mycket man kan hålla med om där, till exempel kritiken av djurfabrikerna, men uppläggningen av studien lämnar mycket i övrigt att önska. Man har studerat uppfödning av djur på kraftfoder och då också inräknat avskogning för att skapa ytor för odling av kraftfoder och sojabönor och lagt det på köttets konto.

Detta gör ”Livestock´s long shadow” till ett politiskt manipulativt dokument, som avser att få människor att tro att man bör välja bort att äta kött av miljöskäl. Om man då, som veganerna vill, minskar eller utesluter köttet och  istället för kreaturen själva äter spannmålen och sojabönorna,  kommer ju utsläppen alls inte att minska, utan utsläppen kommer via människorna istället!

.

Veganernas våta dröm?

.

.

Detta passar naturligtvis veganerna som hand i handske. Jonas Paulsson sa att avsikten med ”Köttfri måndag” var att ”skapa en folkrörelse för ett hållbart jordbruk och en hållbar djurhållning”. Fina ord, men innehållet i budskapet svarar inte mot den fina rubriken.

Om man önskar ett hållbart jordbruk måste man bort från konstgödseln, vars framställning förutsätter användning av naturgas, och naturgas är som alla vet en sinande och ändlig tillgång. Inte heller ska man fästa mycket avseende vid dessa veganers prat om en hållbar djurhållning. De är inte intresserade av att vi äter kött överhuvud taget och ”Köttfri måndag” är bara det första steget på barnens inskolning mot en sjukdomsframkallande och för människan onaturlig vegankost.

.

Hållbart jordbruk

Om de verkligen vore intresserade av ett ”hållbart jordbruk och en hållbar djurhållning” skulle de, som vi tidigare visat, argumentera för en ökad djurhållning, baserad på uppfödning av gräsbetande djur. Det skulle innebära en ökad andel naturgödsel och minskad andel konstgödsel, minskat oljeberoende och en för människan mer artriktig föda och därmed en friskare befolkning.

.

Frasradikaler

Det är inte bara i Miljöpartiet som veganer driver denna för miljön och folkhälsan katastrofala linje. De har också framträdande positioner i Vänsterpartiet. Där har EU-parlamentarikern Jens Holm länge drivit denna ståndpunkt och han har naturligtvis anslutit sig till ”Köttfri måndag”.

När Vänsterpartiet under ledning av den nye ordföranden Jonas Sjöstedt lanserar sig som ett parti med utpräglad miljöprofil, kan det vara en god idé att ta upp en diskussion om veganspåret. Han har ett skelett i garderoben: 2010 var han en av undertecknarna av enmotion om minskad köttkonsumtion och köttfria måndagar!

.

Men det är mycket värre än så.

.

Kostdiktatur i världsformat!

.

 

”Köttfri måndag” är en internationell företeelse som initierats av FN!

Och inte bara det. FN arbetar för att världens folk ska helt övergå till vegandiet. Det börjar likna förra årets vaccinhype, när vaccinindustrin fick WHO att ändra definitionen för vad som räknas som en pandemi och uppmanade till massvaccinering mot svininfluensan.

Det lämnade många offer efter sig, framför allt barn, vars liv förstörts av biverkningar. Det kommer ändå att bara vara en västanfläkt, jämfört med vad som väntar om flumradikalerna inom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och mutade tjänstemän, vetenskapsmän och politiker inom FN-organisationen lyckas i sitt tjyvslag mot folkhälsan. Då kommer det som hittills karakteriserats som en grasserande epidemi av fetma och ohälsa världen över, att gå över i ett crescendo!

.

Agera!

Men än är det inte försent att stoppa dem. I debatten gjorde vår triathlonatlet Jonas Colting bra ifrån sig och han följt upp det med en utmaning  på sin blogg av alla rektorer i Borås. Bra ifrån sig gjorde också Emma Ivarsson, elev på gymnasiet i Östersund, som tillsammans med sina kamrater lyckats stoppa ”Köttfri måndag” där.

Det finns också andra goda krafter:

.

Naturskyddsföreningen skriver på sinhemsida:

.

”Men i ett hållbart jordbruk har djuren en given plats. De ska användas för att förädla det som människan inte kan äta direkt. Med andra ord, de äter gräs genom att beta och får grovfoder som hö och ensilage och omvandlar detta till proteinrika livsmedel som mjölk och kött. Deras gödsel måste återföras till åkrarna för att nästa gröda ska få näring. Stallgödsel kan inte helt ersättas av konstgödsel eftersom den saknar organiskt material (mull) som är nödvändigt för att åkermarken skall fungera. Ett jordbruk utan djur är en utopi.”

.

Och Världsnaturfonden, WWF, är inte sämre:

”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!

”Energisnålt

Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp avkraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.”
.

”Växthuseffekten minskar

All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten.
Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna.

*USDAs Agricultural Research Service, July 2005 . EU´s Green Grass Project, january 2007”

.
Lägg märke till referenserna! Varför åberopar veganerna inte dem?
.

LCHF – rörelsen

Veganer utgör ungeför 2 % av befolkningen. med tanke på detta lyckas de väl med att göra sin röst hörd och media låter sig tydligen gärna förföras av deras udda idéer.

LCHF provas i större och mindre grad av ungefär 25 % av befolkningen. Ändå lämnas vi oproportineligt litet utrymme, framför allt i TV. Varje framträdande från någon LCHF:are bevakas dessutom rigoröst av industrins, sjukvårdens och Livsmedelsverkets företrädare, som alltid ges stort utrymme för att ”vederlägga” det som framförts.

De som försöker äta sig till hälsa med hjälp av LCHF har ofta en historia av svåra hälsoproblem och har därför ofta inte ork att göra mer än ta sig ur sin egen situation. Inte har de alla de offentliga eller industriella medel som motståndarna har att tillgå.

Men i vårt eget och våra barns intresse och för att rädda planeten undan att förstöras av GMO, växtgifter, veganidéer, vinsthungriga bolag och flata politiker, medlöpande tjänstemän och oärliga forskare måste vi i växande grad samla oss och göra motstånd!

Rätten till riktig mat i skolan är rätt fråga att börja med.
Följ Emma Ivarssons och hennes kamraters exempel!

Myndigheter och andra verkar sjukligt sugna på att införa kostdiktatur.
Hur skulle veganerna reagera om man införde en obligatorisk köttdag i skolan? Blir kostdiktatur då plötsligt inte lika trevlig och självklar längre?

.
Kräv kostdemokrati!

Boktips: Vegomyten : maten, rättvisan och en hållbar framtid (klicka på boken)

Beskrivning:

En vegetarisk livsstil är inte hållbar i längden, varken för individen eller för planeten. Den vegetariska myten bygger på okunskap om de ekologiska naturlagarna. I Vegomyten presenterar Lierre Keith sin syn på maten och rättvisan i ett radikalt manifest för en hållbar livsmedelspolitik.

Det storskaliga spannmålsjordbruket förgriper sig systematiskt på vår jord. Odlingen av vegetarisk basföda, som ris och soja, gör att vattenreserverna sinar.

Den biologiska mångfalden minskar, jorden utarmas och klimatförändringen påskyndas.

Gräsätande idisslare skall äta det som vi inte kan cellulosa och förvandla den till det vi behöver protein och fett.

Avstå inte från kött. Men välj omsorgsfullt, för din egen hälsa och för vår gemensamma framtid.

Vegomyten utmanar allt du hittills har lärt dig om maten vi äter.

Lierre Keith

[är feminist, aktivist, tidigare vegan, nu författare och föreläsare. Hon bor i Northampton i Massachusetts]

 ◊

”Jag är helt uppslukad av boken Vegomyten av Lierre Keith, en f d vegan. Efter mindre än 100 sidor är jag fullkomligt övertygad om att vi behöver äta och använda djurprodukter för att leva och för att odla den mat vi behöver. Den här boken är ett måste att läsa för alla som vill engagera sig i matfrågan.”

Kicki Theander, Middagsfrid

 »Vegomyten är mer insiktsfull än det mesta som skrivs om global hållbarhet i matfrågan.«

Sverker Lenas, Dagens Nyheter, 12 september 2010

Måste jag wallraffa skolmaten? Jag utmanar dig rektor i Borås!

Fem dagar. Fem olika skolor i Borås. Vad serverar man, vart kommer det ifrån och hur serveras det?

Günther Wallraff är en av mina stora idoler. Man är en stor människa när man får ett verb uppkallat efter sig. Att wallraffa är att göra undersökande journalistik incognito och under förklädnad. Det hoppas jag naturligtvis att jag ska slippa. Jag hoppas att rektorer och skolmatsalschefer tycker att det är en bra idé att jag kommer och äter hos dem och debatterar ämnet. För alla är väl intresserade av att skolbarnen får den bästa tänkbara maten?

Den stora frågeställningen är ju dock vad man avser som ”bästa” maten. Lyssnar man på Livsmedelsverket så har man ju där inga problem med diverse halvfabrikat, margariner och lättprodukter. Där är det nämligen bara kalorierna som räknas. Kvalitet som begrepp är en dimension som man inte riktigt verkar kunna relatera till. Kalorisnålt och magert, är devisen man följer. Hur bisarrt och vedervärdigt det är att som riktmärke använda sig av sådana parametrar, behöver jag väl knappast påpeka?

Ni var säkert några som såg kvällens debatt på Kvällsöppet. Det var inte något så perifert som kvalitet eller omsorg som debatterades. Nej, det var stora globala världsfrågor. Frågor som knappast någon har enkla svar på. Frågor som knappast skolbarnen ska användas som slagträn för. Miljöpartiet och andra som älskar att svänga sig med begrepp som solidaritet, vill ha en rättvis värld fylld av nöjda, glada och tjocka grötätare som sitter som kompisar runt lägerelden sjungandes Hakuna Matata. Själv så tycker jag att solidaritet är ett ord vänstermänniskor använder som ett uttryck över hur andra bör leva. Och sanningen är den att väldigt få, om någon, på riktigt, är villig att på allvar kompromissa med sin levnadsstandard eller sin livsstil. Det är också därför manifestationer som Earth Hour är riktigt patetiska då det enda de åstadkommer är att mildra och döva ett dåligt i-landssamvete där man sedan trampar på i ullstrumporna med sin gamla vanliga livsstil, i tron att man ”gjort något” och att man ”spelat roll”. 

Det är alldeles för abstrakt att prata om att rädda miljön eller att förändra världen. Men det är väldigt konkret att påverka sin omgivning, sin närmiljö och den community där man verkar och bor. Och det är där omsorgen om våra skolbarn och deras mat kommer in. Med att fokusera på kvalitet och inte på diffusa globala problem. Med att anlägga en syn av helhet, nytta och omhändertagande och inte med en ideologiskt färgad politik med undertoner av veganism.

Och om vi diskuterar skolmaten så handlar det i grund om botten inte om vegetarisk mat eller inte. Det handlar inte om kött eller inte. Vad det handlar om är kvalitet! Det handlar om hälsa! Det handlar om en investering i långsiktighet och att skolan också i matsalen ska utbilda barnen i vad som är bra och dåligt, om vad som är nyttigt och onyttigt.
Och om man tror att en kost bestående av margariner, dåliga matoljor, halvfabrikat, spannmål, socker, mjöl och annan insulindrivande mat är svaret, har man en mycket dålig insikt i modern folkhälsoforskning. Antingen det eller så har man stuckit huvudet långt ned i sanden i Livsmedelsverkets rabatter.

Så jag uppmanar rektorer och skolmatsalschefer på Daltorpskolan, Bäckängskolan, Teknis, Engelbrektsskolan och Almåsgymnasiet att hörsamma min utmaning! Jag vill komma och äta hos er. Jag betalar för min måltid. Jag vill besöka era kök och veta hur maten kommer på borden. Jag vill veta hur den tillagas och vilka produkter och råvaror som använts. Jag vill ha full transparens. Jag kräver full transparens! Och syftet är inte att kritisera enskilda personer eller ens enskilda skolor utan för att få en översikt över hur det egentligen ser ut. Jag vill veta exakt hur löjlig och hur ovidkommande debatten om köttfri måndag är när sannolikheten är stor att vi ändå pratar om ett dåligt halvfabrikat som ska bytas ut emot ett annat.