februari 27, 2013

Debattartikel i Aftonbladet; Om doping och de tuffa frågorna som ska ställas.

Apropå den aktuella granskningen av eventuell doping i skidsporten, och med tanke på kvällens Uppdrag Granskning, så har jag skrivit en debattartikel som publiceras på nätet idag, och i papperstidningen imorgon.

Man kan också se den här debattartikeln som en uppföljning på det blogginlägg som jag i höstas skrev, i samband med USADA´s rapport om proffscyklingens systematiska dopingprogram.

”Dokumentärfilmen ”När hjältarna ljuger”, gör ett försök att gå till botten med dopingkulturen inom finsk skidåkning. En dopingkultur som avslöjades inför öppen ridå i samband med skid-VM i Lahtis 2001. Då avslöjades större delar av det omhuldade finska längdlandslaget som fuskare, vilket i sin tur utlöste ett smärre nationellt trauma.

I filmen pekas också andra nationaliteter ut, och det insinueras att dopingen varit långt mer utbredd än att bara omfatta de finska åkarna.

I kvällens Uppdrag Granskning fortsätter Janne Josefsson längs samma spår och lägger fram både resonemang och dokument som ska styrka de misstankarna.

Jag har ingen aning om hur det förhåller sig i sakfrågan men jag tycker att det är helt på sin plats att dessa frågor ställs! Och det är frågor som kan uppfattas som både hårda, anklagande och kränkande. Men det är precis vad som behövs i en tid då elitidrotten, som företeelse, behöver ställas till svars för de ideal som skapas och den värdekultur som hyllas. Inte minst är det på tiden att någon i Sverige ställer tuffa och berättigade frågor utan den blågula dimridå av naiv oskyldighet som sedan länge präglat våra egna idrottare. Ingen vill dra sina egna hjältar i smutsen men när alla korten ska ut på bordet så kan vi inte förvänta oss att svenska idrottsmän ska erhålla någon slags diplomatisk immunitet mot en kritisk granskning.

När proffscyklingens sista bastiljon i höstas föll ihop som ett korthus, så visade det sig med smärtsam tydlighet hur utbredd, accepterad och systematiserad dopingen varit bland både toppåkare och hjälpryttare. Den ena cyklisten efter den andra har sedan dess framträtt med erkännanden. Ändå är det få, om än någon, som undrar hur det kommer sig att svenska cyklister under samma dopinganfrätta era, kunde skörda mycket stora framgångar, i konkurrens med erkänt dopade cyklister.

De finska toppåkarna avslöjades som fuskare i samband med Lahtis-VM 2001. Ändå kunde svenske Per Elofsson faktiskt slå dem i ett lopp! Han vann dubbeljakten under det mästerskapet och slog både Mika Myllylä och Harri Kirvesniemi, med flera.

Är det för att vinnaren är svensk som inte svårare frågor ställs? För hur kan en ren skidåkare besegra en dopad skidåkare av världsklass?

Tror jag därmed att Elofsson var dopad? Nej, det gör jag inte. Men han var under den här perioden känd för att bo och sova i ett ”höghöjdshus”, som genom simulation av hög höjd stimulerar kroppen till att tillverka fler röda blodkroppar. Användningen av höghöjdshus har sedan dess näst intill upphört men inte förbjudits. Vilket i sig belyser hur otydliga gråzonerna mellan det tillåtna och förbjudna kan vara.

Hur verkligheten nu än förhåller sig så är det i högsta grad relevant att frågor ställs och att frågetecken rätas ut!

Antingen är dopingen långt mer utbredd än vad vi tidigare trott och då är det hög tid för en idrottens sanningskommission. Eller så ger inte doping de oövervinnerliga fördelar som vi tidigare trott. Och då ger alla rena vinnare, både tidigare och samtida, hopp för nästa generation elitidrottare.

Inte minst bör de här frågorna ställas i ett större sammanhang av idrottsliga och mänskliga ideal. Hur långt är man beredd att gå för att vinna? Hur hårt är man beredd att pressa sig? Vart går gränsen mellan att förädla sina förmågor och att manipulera desamma? Och vilket pris är man som idrottsman beredd att betala? Både ur ett fysiskt, hälsomässigt och känslomässigt perspektiv.

En elitidrottares karriär är trots allt väldigt kort. Och efter karriären har man resten av livet kvar.

JONAS COLTING; föreläsare, debattör, författare och professionell triathlet med fyra VM- och EM-medaljer”

februari 17, 2013

Om dietisters arrogans och felaktiga kostråd; det kommer mera!

Jag är helt överväldigad över gensvaret på mina senaste inlägg! Uppenbarligen har jag helt rätt när jag tycker att moderna (svenska) kostrekommendationer är den största av bluffar. En bluff som pådyvlats en hel befolkning.

Jag är också överväldigad av den massiva respons jag fått! Respons som antingen bekräftar de missförhållanden jag beskriver, eller som bara tycker att det är på tiden att fler och fler ifrågasätter värdet av ett system som konsekvent misslyckats med sitt uppdrag; nämligen att värna om individens hälsa och välmående.

En del tycker att jag är hård. Själv tycker jag att jag är rak och tydlig. Men kritik uppfattas nästan alltid som hård av mottagaren. Och jag vill vara just tydlig och rak i min kritik! Det ska inte finna utrymme för något ”både och”, ”varken eller”, eller ”båda delarna”, när det gäller allvaret i det här systemfelet.

Det är också lustigt att många envisas med att hänga upp sig på min person. Men det är å andra sidan en klassisk härskarteknik som etablissemang alltid använt för att kväsa meningsmotståndare; att kritisera meningsmotståndaren i brist på andra argument.

Jag har mycket mer som jag vill och tänker skriva om det här! Men det kommer att dröja någon dag. Jag har under de senaste dygnen modererat runt 800 kommentarer, samt debatterat friskt i andra sociala medier.

Jag ber om ursäkt om kvaliteten på mina svar ibland inte når upp till standard. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Ibland har jag bara godkänt kommentaren trots att de funnits frågor och kommentarer som jag velat bemöta. Ofta finns dock liknande frågor i någon annan kommentar. Jag tror de flesta förstår, till och med mina meningsmotståndare, att jag omöjligt kan svara uttömmande på allas respons.

Jag kommer dock att skriva ytterligare inlägg i sammanhanget och resonera kring flera av de återkommande frågorna, invändningarna, missförstånden eller synpunkterna.

Den stora frågan kvarstår; hur kan svenska dietister försvara ett system som så kapitalt misslyckats med att hjälpa människor att äta rätt? Hur kan svenska dietister försvara ett system som har varit ute på så hal is i avgörande sakfrågor? Hur kan svenska dietister försvara att så många blivit sämre, sjukare, mer beroende av läkemedel, mer överviktiga och olyckligare under deras vård och rådgivning?

Hur kommer det sig att svenska dietister inte kan vara ödmjuka nog att inse sin roll i den här enorma missgärningen, och att erkänna att deras yrkeskår många gånger haft mer fel än rätt?

Jag kunde inte låta bli att skratta när jag läste en kommentar på en annan blogg, där avsändaren skriver; ”Jag tycker faktiskt att det är pinsamt för dietistkåren att det är självpålästa kostamatörer som jag själv som hjälper diabetiker att bli symptomfria och inte dietisterna själva.”

Jag kan inte annat än skriva under på det.

februari 15, 2013

Dietisternas arrogans är skrämmande! Och deras förnekelse är bedrövlig.

Jag skrev mitt förra inlägg i affekt. Men nu skriver jag i raseri!

Jag har just nu, runt 430 kommentarer, på det inlägget. Det är något slags rekord. Har aldrig varit med om maken! Och den stora majoriteten är i jublande favör på ett eller annat sätt.

Naturligtvis så har också många dietister, eller andra beskyddare av det rådande etablissemanget, kommenterat. Men de har gjort det på ett bedrövligt sätt! De har inte försökt bemöta mina argument eller mina anklagelser utan istället ägnat sig åt;

rena lögner, förskönanden, begreppsförvirring och historieomskrivning i linje med ”så har vi alls inte gjort”
anklagelser och ifrågasättande av mig som person. Jag är ju synnerligen ointressant i sammanhanget! Jag hade kunnat vara Kalle Anka och ändå haft relevans i de teser och påståenden jag anbefaller.
att skylla ifrån sig och hävda att beslut och policy förs, fattas och genomförs någon annanstans.
att beskriva vad de ”egentligen tycker” och vad de gör och äter som privatpersoner. Precis som det skulle göra saken bättre att de tycker en sak privat men sedan är ”tvungna” att säga ngt annat till patienten?
att de minsann för diskussioner internt och/eller under utbildningen och att det därmed är ”högt i tak”
att framföra ovidkommande information som inte alls har med ämnet att göra.

Man har gjort allt utom att be om ursäkt!

Man har gjort allt utom att förbehållslöst erkänna att det funnits, och fortfarande finns, inbyggda systemfel av gargantuiska mått, i dagens kostrådgivning!

Man har gjort allt utom att visa empati med alla de som i förtroende sökt sig till deras auktoritet, för råd och hjälp!

Man har gjort allt utom att se sitt egna ansvar i den vård- och informationskedja av underminerade länkar som brustit på så många ställen att de aldrig går att laga igen

Man har gjort allt utom att erkänna att det finns offer som ett resultat av deras påbjudna desinformation! Snarare är det med ett barns gnälliga martyrskap som flera dietister istället tycker att jag är boven i dramat, genom min tydlighet i frågan.

Detta är höjden av arrogans! Detta är nonchalans på gränsen till det outhärdliga! Det gör mig alldeles rasande att se detta djupa förakt för den enskilda individen!

Svenska dietister har, som grupp, noll sjukdomsinsikt. De har noll sjukdomsinsikt gällande sin egen oförmåga att se hur det fettfobiska, spannmålsvänliga, dödsskallemärkta (nyckelhåls-, för de som inte förstår analogin),lightproduktsanammade, margarinkletiga och läkemedelsföreskrivande system de representerar, skadar många!

MEN, de människorna finns ju inte! Inte enligt dietisterna. Det finns inga offer. Nej, dietisterna hjälper ju folk att må bättre!

Det är underligt, för nedan har jag några av alla de kommentarer ifrån människor som har skrämmande första hands-erfarenhet ifrån vården och/eller med dietister. Det finns hur många som helst med den sortens historia att berätta!

Idag är det lätt att hitta ett veritabelt överflöd av människor som blivit friska, normalviktiga, medicinfria och fått livskvalitet åter, först efter att ha gjort TVÄRT OM vad dietisten/sjukvården anammat. Så om man envisas med att prata om begrepp som ”evidensbaserad forskning” så har ni tusentals exempel på evidens precis där! Exempel ifrån verkligheten! För det är i verkligheten som vi lever. Vi som inte sitter på de höga akademiska hästarna och inte väntar i 30 år på att någon stelbent tjänsteman ska klubba igenom en ny promemoria.

Sett i skenet ifrån det ljuset så är det inget annat än patetiskt att läsa diverse dietisters undfallande försök till antingen martyrskap eller förnekelse. Har någon någonsin fått hjälp av en dietist? Jag tvivlar.

–”Men Amen.! Har levt med magbekymmer i typ 18-20 år. Besökt läkare och blivit undersökt både här å där… Efter flera år så var det nämsta till diagnos ibs. Fick testa ”medecin”.. Flytande fibrer, laktolos . . . Jag kan bara säga att det var så långt från bra man kan komma. Inte en enda läkare har kommit med ens frågan vad man äter eller tips på ändra kosten. Nu har jag tagit bort alla kolhydrater och kör lchf. Redan första veckan var jag bättre än nånsin och nu inne på vecka 2 kan jag dricka mjölk utan att behöva springa över människor på väg till en toalett. ”Sjuk”vården är läkemedelsindustrins lilla gödkalv..! ”-Jonas

–”Ja, det är absolut fruktansvärt hur det får gå till. Som f.d. kostbehandlad diabetiker typ 2, har jag personligen drabbat samman med diabetessköterskor som försökte lära mig att äta enligt tallriksmodellen och som fullkomligt dissade min lchf-diet. Men nu 8 kg lättare och som frisk diabetiker, är alla mina värden fenomenalt bra och jag får i.a.f. applåder av min läkare på vårdcentralen.”-Kikki Sandström

-”Som medelålders hälsofreak som tränat och ätit enligt SNR i hela mitt vuxna liv har jag nu ändå drabbats av hypotyreos och pre-diabetes trots att jag följt råden till punkt och pricka. Jag avskyr den moraliserande tendensen i debatten där man säger att du har blivit sjuk för att du INTE har följt råden. Om jag sökte för ont i magen så sa de bara: drick mindre kaffe och stressa inte. När jag sökte för förskräckliga blodsockerfall sa de: drick juice eller ta druvsocker!”

Så de som säger att det inte är råden det är fel på utan människorna som inte följer dem borde ta sig en funderare till. Jo för mig är det råden det är fel på. Jag har haft oupptäckt glutenintolerans i 25 år vilket lett till de här sjukdomarna och till diverse annat. Antagligen är detta toppen av ett isberg. (I USA pratar man idag om att upp till 15% är glutenkänsliga vilket inte upptäcks vid test) Glutenintoleransen har givit mig ett långt lidande med fruktansvärda magplågor eftersom jag ätit kopiösa mängder fibrer, fullkorn och baljväxter som bara förvärrade mina problem och ledde till massiva mineralbrister. Jag känner mig lurad. Varför kan medicinen bara följa ett spår i taget? När ska man ta det som varit känt i alla vetenskapsgrenar tidigare dvs att det som är ”sant” idag troligen inte är det i morgon?” –medelålders kvinna

-”För ungefär 10 år sedan kollapsade mitt tarmsystem totalt. Rasade i vikt. Besökte läkare, efter läkare, Ulcerös kolit sa dom. Kronisk sjukdom som ingen kan bli frisk av och som kräver medicinering och kortison i massor.
Började gå på regelbundna kontroller och fick ”hjälp” av en dietist (”håll dig borta från fet mat, ät margarin istället för smör”). Var ofta småsjuk med feber, huvudvärk och förkylningar.
Fick nys om en alternativ metod, med endast naturläkemedel. Lade om kosten helt, bort med alla spannmål, lightprodukter, socker och margarin. In med fet och naturlig mat ”ska du äta mjölkprodukter så välj den fetaste sorten”

Sagt och gjort – ett mirakel. Jag kunde trappa ner på medicinerna för att sedan sluta med dem helt (det skulle ju tydligen vara omöjligt).
Helt symptomfri sedan 5 år tillbaka. Skulle aldrig lyssna på en dietist från den skolan igen! Fortsätt driv frågan!” -Björn

-”Jag har gjort en forskningsstudie på mig själv efter att ha fått diagnosen diabetes typ 2 för några år sedan.
Jag fick råden av en överläkare nån typ av diabetesspecialist att äta becel och av dietisten på samma avdelning att äta enligt tallriksmodellen. Av nån anledning så funkade det inte så bra, men när jag testade att skippa kolhydraterna blev jag symptomfri.
Och för övrigt vill jag bara säga: Heja Jonas jag tror du gör ett mycket bra jobb ! ” -Per Johan Sundbaum

-”När farsan behandlades för sin cancer på KS i somras fick han träffa en dietist som inte sa ett skit om att sluta eller ens dra ner på socker. När jag läst på om cancer och kost förklarade jag för honom att han måste lägga om sin kost och sluta med socker, mjöl, ris, pasta, potatis, gryn etc Han var väldigt skeptisk då ingen av hans läkare eller dietist nämnt något om detta. Jag tog upp det med hans onkolog själv som då sa typ ”Mjoo, det stämmer att socker föder tumören då det är hög aktivitet där så det är bra att dra ner lite på det, men det är ju socker i allt nuförtiden så det är inte så mycket att göra”. När farsan senare var inlagd på KS serverades skitdålig näringsfattig mat med mackor, potatis, ris, pasta och så en härlig dessert i form av sockrad kräm eller glass. Det var ett helsike att som anhörig försöka kräva bättre sockerfri mat och mer grönt. Helt otroligt att kunskapen är så sjukt dålig bland läkare och att kosten på sjukhuset är så fruktansvärt dassig. Maten kan hjälpa otroligt mycket för att stärka immunförsvaret och motverka cancer (läs tex Anticancer!) men den mat som serveras och föreslås av läkare och dietister på sjukhusen skulle jag säga snarare stjälper än hjälper. Pappa dog den 5 november.
Tack Ann och Jonas för att ni sprider det här som jag tycker är så viktigt!” -Björn Ölund

-”Bra jobbat Jonas, klockrent!
Läste det här på Ann Fernholms blogg idag. Bara en i raden där någon tillfrisknat när de ätit tvärtemot rekommendationerna.
citat”Efter två månader med den nya kosten träffade jag diabetessköterskan. Trots att mina värden hade förbättras så tyckte hon inte om LCHF. Tre månader med kosten, strax före julen 2010, blev det återbesök hos ögonläkare. Hon blev förvånad över den förbättringen jag hade fått. Alla gamla ärr var läkta, ögonen var torra och fina och den stora sockersvulsten i vänstra ögat hade blivit mindre. Jag berättade om LCHF och hon blev intresserat och har följt mig med nya undersökningar varje kvartal sedan dess. Högra ögat är helt återställt och med det vänstra ögat läser jag små text igen trots att jag inte har bytt glasögonen.”
Läs hela här:
http://ettsotareblod.se/lasare-lchf-raddade-ogonen/ ”-Maria Lilja

-”TACK beingjonas,vilka sanninges fakta du skrivit,hoppas att det leder till ett stort upprop.Men det är många mäktiga att slåss mot,som har haft makten i förskräckligt många år(och helt utan motstånd)du har livsmedelsverken och läkemedelsindustrin(eller vi,vi som fattar bättre)och deras makt sitter i deras rikedom i pengar,vad kan man inte köpa för pengar!Blev själv jättesjuk,fick en massa mediciner+sjukgymnastik,blev ännu sämre tills jag en dag 2009 slängde alla mediciner och började äta LCHF(jag var fettskrämd för det galna kostråden hade även påverkat mej)jag blev bättre och hösten 2012 slutade jag med Levaxin som jag ätit sedan 20-årsåldern och mår ännu bättre.Idag ska jag gå till apoteket och köpa ett test för gluten(vilket jag misstänker att jag är intolerant mot,men inte läkarna inte,men man bjuds gärna att äta psykofarmaka,även mot en värkande axel,men det kunde kiropraktor och naprapat hjälpa mej med.Idag är jag 67år och jobbar fortfarande på inringning,pigg och alert,istället för död och begraven,som mina tre ihjälmedicinerade anhöriga blev.P.S.Det var fruktansvärt att lyssna till dietisten som gav min sjuka syster att äta Becel,och när jag sa att det var farligt gav hon mej en blick och ett svar på vad hon ansåg om mej och min kunskap om Becel,det är bara att hoppas på att hon faller på eget rep.Du har allt mitt stöd Jonas”. -Eivor

-”Bra skrivet Jonas! Min hustru som varit överviktig större delen av sitt liv beslutade sig för att göra en gastric pypass operation. Ingen av alla hon träffade längs vägen (läkare, dietist, psykolog) nämnde lågkolhydratskost… Lyckligtvis så drabbades Johanna av panikångest på sjukhuset kvällen innan och backade ur. Hon beslutade då att ge lågkolhydratskost en ordentlig chans. Nu drygt ett år senare och dryga 50 kg lättare och ser avhoppet som sitt livs bästa beslut! Tänk vad många som skulle slipa amputera magen om de fick vettig vägledning! Det är just detta som stör mig, INGEN nämnde detta som en möjlig lösning!” -Oliver

-”Hej! Och TACK! För mig har polletten precis trillat ner. Jag träffade min första dietist när jag var 8 år. Hon sa – ät mindre och rör dig mer, och satte mig på en fettsnål kost med mycket stärkelse. Sedan dess har jag varit hungrig och blivit tjockare, tjockare och tjockare. I dag är jag 40 år och har äntligen kommit över min fettskräck. Jag har aldrig mått bättre. Det är dags för rikgit mat.” -Alexandra

-”Mycket bra skrivet, Jonas!
Med en cancersjuk mamma och ett jobb som kostrådgivare (www.smartamaten.se) kan jag bara hålla med. Fram för bättre kostråd för barnen, för de vuxna och för de som drabbats av sjukdom! ” -Åsa Jakobsson

-”Fy fuck va bra skrivet. Önskar jag hade detta flödet då jag argumenterade med en dietist som tycker vår dotter ska börja äta margarin och dricka välling för att få i sig alla näringsämnen och RÄTT fett! Det är som att prata med en vägg. Hon har nu skickat hem en del studier till oss som ska visa att hon har rätt.” -Jonathan

-”Helt underbart skrivet. Hoppas att du får många som lyssnar på dig och lär. Har nyligen begravt min far pga att sjukvården tyckte han kunde leva på deras näringsdrycker (läs extra sötad saft) när han fick svårt att äta. Trots den kunskapen jag har (är kostrådgivare) och försökte dela med mig av så vågade han inte gå emot sina läkare och dietisters råd och det blev hans död. Jag hoppas fler patienter och anhöriga slipper uppleva den hopplöshet jag kände under alla hans sjukdagar.” -Camilla

-”Tack Jonas för att du tar upp den här debatten.
Vi är många som farit illa under många år pga de felaktiga kostråden.
Jag själv kom inte överens med diabetessköterskan när det gällde vilken kost jag skulle äta för att bromsa min begynnande typ2-diabetes, hon förordade tallriksmodellen som enda tänkbara.

Jag vann, eftersom jag inte ens behöver gå dit längre
Stackarn blir utan patienter om alla äter som jag dvs LCHF.” -Margareta

-”Mycket bra skrivet! Tog striden med mina barns förskola som serverar lättmjölk och Becel till min stora frustration och ilska. Det svar jag fick var Livsmedelsverkets rapport ”Bra mat i förskolan” som på allvar skriver att oboy och macka är bra frukost som man kan servera två gånger i veckan?! Jag blev så arg att jag kokade! Men man kämpar i motvind, det är kommunens bortvillade inköpare som får bestämma och inte någon som har någon egentlig koll på vad man borde äta för att få vara frisk. Jag frågade också om jag kunde köpa dit riktiga helprodukter men fick blankt nej. Bra att du lyfter frågan, vill också ha revolution! ” -Sara

-”Grymt bra skrivet Jonas!
Jag har själv testat alla möjliga dieter och att följa dietisters råd för att gå ner i vikt. Hur jag än åt, 3 gånger om dagen, 6 gånger om dagen, tallriksmodellen och fullkornspasta. Två saker hände; 1) Jag gick ner i vikt en stund men tappade ofta i blodsockernivå och hittade mig själv vid godishyllan eller ätandes en smörgås på kvällen. 2) Jag gav till slut upp och gick upp igen.

Jag googlade, läste, frågade och tog reda på mer. Testade LCHF och kilona rasade. 23 kg lättare, men framför allt! Fan så bra jag mår! Inga blodsockerdippar, humöret, hyn, träningsorken. Allt är på topp!

Att säga att det inte finns forskning inom området är en ren lögn. Inte bara finns det forskning. Det finns större och bättre forskning. Tester gjorda på över 10 år med flera hundra testpersoner, kontra de vinklade testresultaten som Livsmedelsverket lutar sig mot.

OM det nu varit så att forskningen varit tvetydig och oklar hade jag kunnat acceptera att ett statligt verk säger ”Forskningen är tvetydig, vi håller koll men ändringar inga rekommendationer i nuläget” – Men så är inte fallet, och det är väl precis vad Jonas skriver! Så att luta sig mot att viss forskning säger si, en annan säger så gör att man missar det viktigaste när du synar en forskningsrapport. Vad har rapporten för validitet??? Tack för en fantastisk blogg ” -Mattias

-”Ja visst är det dumheter. Min mamma klarar att hålla sin diabetesdiagnos en armslängs avstånd, därför att hon i princip äter LCHF med lite kolhydratfusk OCH håller långtidssockret perfekt, vilket gör att läkarna inte kan med bästa vilja i världen sätta in tabletter eller insulin. Däremot vågar de inte ta bort ”diagnosen”, därför att om man en gång fått diabetesdiagnos, har man för alltid kvar den ”-G

-”Sen finns det ju vi som är legitimerade dietister men som ändå har valt ett annat yrke eftersom vi inte kan sitta och säga till sjuka människor att de ska äta margarin och mjölmat. Just av den anledningen att vi inte tror på de kostråden och aldrig själva skulle leva efter dem! Jag vill också se ett paradigmskifte, då skulle jag gärna jobba som dietist igen och känna stolthet över mitt yrke! Det kan jag absolut inte göra som läget är nu med de rådande kostråd som SLV står för!. -Linda B

-”Tyvärr finns det många, tex. min morfar som tränat aktivt alltid, är läkare och därför ätit fettsnålt enl rekomendationerna hela sitt liv, som trots fin figur och god kondition vid 73 år får kranskärlsopereras akut pga åderförkalkning i hjärtat.
Åderförkalkning kommer inte göra dig sjuk idag utan lagom till din pension, att du inte är förkyld vid 25 hjälper tyvärr inte mot sjukdom senare i livet. Alla kolhydrater du äter idag kommer ge dina kärl skador på sikt, det är inget du märker förrän det är ”för sent” och förkalkningen är ett faktum!” -Helena, läk stud

februari 14, 2013

245 kommentarer hittills.

Jag har aldrig varit med om att det har strömmat in kommentarer, i den mängd och takt som det gjort hittills, efter mitt inlägg om svenska kostråd och dietister!

Just nu är jag uppe i 245 kommentarer här på bloggen. Och över 32000 besök.

På Facebook och på Twitter är det samma hausse och intresse.

Den absoluta majoriteten av all respons är i översvallande favör, och många vill dela med sig av sina egna skrämmande erfarenheter av möten med dietister, sjukvård och därtill relaterad sjukvård. Den här frågan har legat och pyrt hos många!

Jag hinner inte riktigt med att svara på alla kommentarer just nu, och inte på det sätt som jag önskar, så att jag kommer att skriva en uppföljning imorgon, där jag går igenom de vanligast förekommande frågorna samt de invändningar som framförs.

De roligaste kommentarerna är ändå ifrån de som undrar vilken utbildning jag har, som ifrågasätter min kompetens, och som inte tycker att jag ska uttala mig såvida jag inte själv är dietist! För hur kan man veta något om sakernas tillstånd annars?

De argumenten är lika underliga som att påstå att de enda som får kritisera och ifrågasätta religion är utbildade präster. Och att de enda som får ha en åsikt om barn är de som redan är föräldrar.

Tillbaka imorgon efter en lång simtur i Röda Havet!

februari 13, 2013

Svenska dietister borde skämmas! Ta ansvar, nu!

Det är nog nu! Det får räcka!

Det är dags för det svenska folket att frigöra sig ifrån de irrläror och felaktigheter som den svenska dietistkåren har fjättrat våra kostvanor med!

Det är dags för det svenska folket att få en nyanserad och uppdaterad syn på kost och hälsa, och inte matas med gamla utdaterade råd som av ren prestige vidmakthålls av byråkrater på statliga verk.

Det är dags för det svenska folket att reagera med besvikelse, ilska och bestörtning! Besvikelse över att ha blivit förda bakom ljuset under så lång tid. Ilska över att så många i vårt samhälle, i ren auktoritetstro, ätit sig sjuka, blivit överviktiga och fått sin livskvalitet stympad. Bestörtning över att etablissemangets korruption i ämnet omfattar alla delar av det svenska samhället; skola, omsorg, sjukvård, idrottsrörelse, föräldraskap, och så vidare.

Det är dags för det svenska folket att kräva svar ifrån en dietistkår, som med självgod överlägsenhet hävdar att de har rätt, trots att samhälle och den samtida forskningen säger motsatsen!

Det är dags för det svenska folket att sluta bete sig underdånigt gentemot en frapperande dåligt utbildad yrkeskår, vilkas utbildning helt och hållet utformats av ett Livsmedelsverk som både kritiserats och förlöjligats för sin ovilja att uppdatera sig.

Låt mig naturligtvis också tillägga att jag naturligtvis inte avser precis ALLA dietister i den här kritiken, bara nästan. Undantag finns självklart. Men den absoluta majoriteten av legitimerade dietister ÄR Livsmedelsverkstrogna margarintalibaner som alla tillber lättmjölksguden på sina bara knän.

Vad värre är, de är omöjliga att diskutera med. De är fullständigt oemottagliga för argument, logiska resonemang och resonerande retorik. De här dietisterna är nämligen så övertygade om sin egen förträfflighet och sin egen ofelbarhet, att man pratar för döva öron som kritiker. De är nästan komiska i all sin uppblåsta och pompösa tvärsäkerhet om sakernas tillstånd. Svenska dietister är i det sammanhanget, inte nämnvärt annorlunda religiösa fundamentalister, i sin övertygelse. ”Så här ÄR det bara!”

Den stora skandalen är dock att de här mörkermänniskorna tillåts sätta agendan för så många i vårt land. Och det är en stor skandal! Det är skandal på nivå av ”Uppdrag Granskning”! Det är skandal på en nivå där Janne Josefsson borde spränga sig igenom de margarinindränkta dörrarna på SLV, och rycka tag i den första skinntorra byråkraten där inne, och ropa VAD I HELVETE GÖR NI MED VÅRA BARN!”

Det är en skandal på den nivå där Sverker Olofsson och ”Plus” borde gå loss med sax och soptunna på de officiella kostråden, och klippa hela klabbet vid fotknölarna!

Det är en skandal på nivå där den ansvariga svenska staten både borde JK-anmälas och EU-anmälas. Kanske borde vi dessutom anmäla staten och SLV till Judge Judy då hon skulle inte skräda orden; bevisen är tunga och otvetydiga.

Jag vill ha ett folkuppror! Jag vill ha en nationell samling kring den här frågan. Jag vill att ansvariga politiker tar sitt ansvar och entledigar hela SLV´s dietistkår från sitt uppdrag att styra det svenska folkets matvanor. Jag vill att kompetensen, av att under tre år, ha studerat felaktigt gjorda studier i ett felaktigt paradigm, undermineras och prövas. Jag vill ha en helt ny utbildning, med nya rön och aktuella studier, där en ny yrkesgrupp kan ta över och rätta till de fel som de rådande potentaterna orsakat.

Jag har tagit debatt och strid med dietister under lång tid. I den mån de ens bemödar sig med att ge sig in i diskussion, så vill de gärna avfärda mig som charlatan och lekman, då jag inte läst de SLV-sponsrade böcker de gjort. Och visst, jag är i många avseenden autodidakt, men jag kan garantera att jag läst dubbelt så många böcker och studier i ämnena hälsa, näringslära, träning och livsstil som någon svensk dietist gjort. För vad kan de egentligen lära sig? De är ju redan fullärda. De sitter ju inne med den enda SANNINGEN! Den ofelbara SANNINGEN! Det oföränderliga SANNINGEN!

Så här kommer en utmaning! Jag utmanar dig dietist på diskussion! Vi ska diskutera kostråd och hälsa! Vi ska ha en liten Pepsi Challenge, du och jag! Eller förresten, du kan ta med alla dina kompisar också. Varsågod. Faktum är att JAG KRÄVER att få ha en debatt med en ofelbar dietist. Bara för att få visa hur fel denna har. Och JAG KRÄVER att någon från Livsmedelsverket svarar på mina frågor. Bara för att visa att denna inga svar har.

Vad jag vill ha svar på, samt debattera, är följande vanföreställningar. Vanföreställningar som också är centrala budskapsbärare i den svenska kostrådgivningen:

Mättat fett är farligt! Mättat fett leder till hjärt- och kärlsjukdom. Mättat fett är den största fienden i vår mat.

Inte alls, som det visar sig. Välinformerade forskare har länge vetat att demoniseringen av mättat fett är resultatet av ett enda stort forskningsmisstag, samt av läkemedelsindustrins intresse att medicinera oss.

Världens största studie på området, och en av många att göra så, visar att det definitivt inte finns fog för någon rädsla för det mättade fettet. Och varför skulle det någonsin ha varit farligt? Varifrån har en såpass befängd kommit, och dessutom fått frodas? Människan har ju trots allt ätit mättat naturligt fett sedan tidernas begynnelse.

Margarin och lättprodukter är att föredra!

Se punkten ovan. Den är ett argument i sig. Men inte bara är det mättade fettet ofarligt (och till och med bra!), margarinet och lättmjölken är skadlig för oss! En färsk studie visar att margarinätare dör tidigare än andra. Och om man vet hur margarin tillverkas, samt varifrån det kommer, så är det inte förvånande.

Kolesterolrika livsmedel är farliga (som ägg) och de orsakar hjärt-och kärlsjukdomar

Fullständigt befängt. Ägg är ett av naturens perfekta livsmedel och ett livsmedel som vi ska äta mer av. Det visar flera studier. Det är inte kolesterolet i dessa livsmedel som är problemet! Hjärt- och kärlsjukdomar är istället inflammatoriska tillstånd som orsakas av helt andra produkter; produkter som svenska dietister konstigt nog tycker att vi SKA äta, se nedan

Vi ska äta mer bröd, spannmål och stärkelserika livsmedel.

Det finns så många fel i detta att man inte vet vart man ska börja. Gluten är något som de flesta människor är mer eller mindre känsliga mot, och det är känt att orsaka en mängd ohälsotillstånd i tarmar, matsmältning och immunförsvar. Att stärkelserik mat är insulindrivande är en obestridlig biokemisk sanning. Och det är just insulin som vi ska passa oss för ordentligt! Insulin driver aptit. Insulin driver inlagring. Insulin kopplas till en uppsjö med ohälsotillstånd; allt från Alzheimers och cancer. Kolhydratrik kost ger upphov till mängder av inflammationer i kroppen; samma inflammationer som idag också kopplas som upphov till just hjärt- och kärlsjukdom.

Diabetessjuka ska äta fettfattigt och fiberrikt samt mycket frukt

Hade jag haft en anhörig som haft diabetes-typ 2 så hade jag stått på barrikaderna än mer än vad jag redan gör. Hur i helvete kan man sanktionera en kost som driver insulin, hos en diabetesindivid som just har en överkänslighet för kolhydrater och insulin? Jo, det gör man för att i andra ändan av rådgivnings-/vårdkedjan skriver man ut mediciner som ska motverka just de symptom som kosten i sig orsakar. Hur hade det varit att från första början undvika den sortens mat, och som dietist informera om det? Va??? Bara den här punkten i sig borde vara skäl för indragen licens/polisanmälan, för vederbörande dietist.

Omega-6 fetter är bra för oss. Det borde vi äta mer av.

Nåja, man kanske inte använder exakt de orden, men kontentan av råden kring fett landar ändå i den slutsatsen. När vi ska undvika naturligt mättat fett och istället äta margariner och raffinerade oljor, så blir balansen mellan Omega-3 och Omega-6 förödande! Det är för övrigt också den olyckliga obalansen som, tillsammans med kolhydratsorsakad inflammation, är väldigt starkt kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar.

Kosten är inte så viktig för sjuka människor. Vi förlitar oss i det fallet på mediciner.

Det är uppenbart, och starkt evidensbaserat (läs bara vad som skrivs i kommentarerna på min blogg, av anhöriga som haft ex cancer) att ansvariga dietister är undfallande när det kommer till att berätta vad patienter ska äta för att stimulera hälsa, och om möjligt, kunna dra ned på mediciner. Dietisterna styr vad som serveras på alla typer av vårdinrättningar. Enligt samstämmiga källor består den maten av mjöl, stärkelse, bröd, socker och halvfabrikat. Exakt samma mat som man BLIR sjuk av. Exempelvis visar studier hur man kraftigt försämrar chanserna att bli frisk ifrån cancer om man äter kolhydratrik mat

Det är bara några ämnen som man kan diskutera. Det finns många fler. Jag tror inte att dietister är dumma eller egentligen okunniga. Men de är självgoda, undfallande, auktoritetstrogna, osjälvständiga och faller för grupptrycket ifrån andra dietister samt ifrån etablissemanget i stort.

Det i sig är helt oförsvarbart. Att veta men inte säga. Att kunna men inte agera. Att inse men inte ändra.

Jag är förbannad. Och jag har skrivit i affekt. Men det här är en stor skandal. Jag kräver svar och jag kräver förändring. Framförallt kräver jag att en eller flera dietister vågar debattera frågan med mig. Kom igen nu då! Ni vet ju redan att ni har rätt!

februari 10, 2013

Om PK-Sverige, del 2

Jag skrev inlägget om ”PK-Sveriges 10 budord” med glimten i ögat. Inte utan uppriktighet, men med en hel del humor. Vilket säger sig självt, för inget i vår värld är svart eller vitt. Allt är skuggat av nyanser och grader.

Kommentarerna har kommit in via bloggen, Twitter och Facebook och många är positivt gillande och uppskattar ironin i mitt tonläge.

Men man kritiserar inte PK-Sverige, utan att PK-Sverige också slår tillbaka! Och PK-Sverige består av människor som har så lågt i intellektuell takhöjd, eller är så lobotomerat åsiktstränade, att de blir oerhört provocerade av texter som dessa.

Det finns faktiskt stor humor i hur snabbt och väl dessa individer uppfyller mitt första budord!

Men det finns också en otäck baksida av hur politisk korrekthet fungerar, och hur man i Orwellsk ”Storebrors”-anda tar sig friheten att lägga ord i avsändarens (min) mun, eller att dra helt felaktiga slutsatser, som sedan presenteras som framlagda av mig. Vilket inte alls är fallet.

De vanligaste kommentarerna ifrån PK-pöbeln är att jag genom min betraktelse, själv, är antingen bitter eller kränkt.

Jag är inte det minsta bitter! Jag tar fullt ansvar för mitt liv och skulle aldrig skylla något på någon. Jag är dessutom i princip okränkbar. Kritik ifrån okända bekommer mig föga. Om någon säger att de inte håller med mig, inte tycker om mig, inte tycker att jag (eller det som jag gör) är intressant eller tycker att jag är dålig, så rör det mig knappt i ryggen. Varför skulle den göra det? Bara kritik ifrån mina närstående tränger in.

Jag betraktar, observerar och kommenterar, i och med mitt blogginlägg, en samhällsföreteelse som jag finner både intressant och lite oroande.

Sedan när är en recensent, kommentator eller observatör bitter för att han uttrycker missnöje eller ogillande över det han ser, läser eller upplever?

Men det är ju också en av stötestenarna i PK-Sverige; den graverande bristen på insikt om skillnaden mellan sak och person eller företeelse och grupp.

I PK-Sverige kan du inte kritisera invandringspolitik utan att pekas ut som rasist. Även om det som du kommenterar inte har något alls med invandrarna i sig att göra utan med handläggningen, förvaringen och passiviseringen av dem, och hur dåligt politikerna gör sitt jobb.

I PK-Sverige kan du, speciellt som man, inte kritisera radikala feminister utan att pekas ut som sexist, manschauvinist, kvinnoförtryckare och någon som är emot jämlikhet. Detta fastän också alla kvinnor jag känner, själva skyr de radikala feministerna som pesten, och skäms, när den feministiska retoriken slår dumknut på sig själv!

Jag, som är en synnerligen liberal person, är för övrigt för fri invandring och jämlikhet för ALLA. Varför begränsa sig, och kalla sig feminist, när man mycket hellre kan kalla sig humanist? Feminismen är död och förlegad. Länge leve humanismen istället!

I PK-Sverige är också alla försök till humor, ett försök till kränkning. Så när jag skriver att bara homosexuella får driva med homosexuella och invandrare med invandrare så är PK-Sveriges fråga till mig varför jag ”kämpar för att få kränka” dessa grupper. Vad svarar man på det absurda i den frågan?

I PK-Sverige får du inte kritisera en företeelse för då har du också kritiserat alla individer kopplade till företeelsen. Det är därmed ett direkt personangrepp! Likaledes så kan man i PK-Sverige inte heller kritisera en individ, en individ som kanske är invandrare eller homosexuell, med risken för att då också kritiserat gruppen de av PK-Sverige associeras med. PK-Sverige säger att du är invandrarfientlig! PK-Sverige säger att du är homofob!

PK-Sverige tror nämligen inte på individer. Vi är alla del av en grupp och bör därmed klassificeras och definieras därefter och av det allena. Vi är en del av PK-Sveriges egna periodiska system med täta skott mellan grupperna; invandrarna där, de homosexuella där, kvinnorna där, den tysta breda massan där och längst upp som skapelsens krona har vi PK-eliten som har företrädare som representerar respektive grupp.

Det är också dessa representanter som blir kränkta å någon annans vägnar och i någon annans ställe; ”ja, jag tar inte åt mig, men tänk på alla de som…”

Mer än att bara vara ett intressant fenomen så är det här också ett oroande samhällstillstånd i Sverige, och det leder ytterst till en förbannad undfallenhet och oförmåga att diskutera sakfrågor!

Vågar vi längre diskutera integration? Vågar vi diskutera jämställdhet? Vågar vi diskutera rättvisa? Vågar vi diskutera rättsväsendet? Vågar vi diskutera skolan? Vågar vi diskutera våld och förtryck?

Vågar vi se människor som individer? Individer med samma rättigheter och skyldigheter, oavsett kön, ålder, härkomst, sexualitet och bakgrund? Men också som individer som definieras av så mycket mer än det de ”är”! En homosexuell är inte bara DET! Likaså en invandrare. En kvinna… En idrottsman…

Men i PK-Sverige kränker du nämligen per automatik, just PK-Sverige och deras ”skyddslingar”, bara genom att inte hålla med. Antingen håller du med dem, och håller med dem förbehållslöst. Eller så är du emot dem. Och då är du inte vatten värd.

PK-Sverige är därmed en djupt elitistisk företeelse, där PK-Sverige bara bryr sig om PK-Sverige och dess anhängare. Alla andra kan slängas åt lejonen eller i alla fall dra åt helvete.

Där också därför som alla dessa nätmobbare; anonyma, känslomässigt hämmade och mentalt retarderade i sin oförmåga att kommunicera, överrepresenteras av PK-talibaner som tränats i att hålla käft och nicka som jävla papegojor i alla sammanhang.

Och i det sammanhanget stämmer mitt sista budord in på pricken; ”Yttrandefriheten gäller alla. Ja, naturligtvis inte för vita, medelålders och heterosexuella män. Men för alla andra!” Det är klart att man får yttra sig. Men inte utan repressalier. Och inte utan att löpa ett massmedialt gatlopp om man vågar sig på ett försök till seriös och offentlig debatt av samtidsfrågor.

februari 8, 2013

PK-Sveriges tio budord.

Du skall inte förvänta dig att någon annan förstår din ironi, din sarkasm, din satir eller din humor. Du skall inte förvänta dig att humor existerar överhuvudtaget. Du skall inte heller tala eller skriva i metaforer. Ord-skall-tolkas-bokstavligt.
Du skall inte försöka dig på att skoja om någonting, eller om någon. Någonting eller någon kan bli kränkt. Allting och alla har någon annan, om de inte själva blir kränkta, som blir kränkta i deras ställe. Mängden svenska intresseorganisationer för kränkta minoriterer, majoriteter och minareter, äro outgrundligt många.
Endast invandrare får skoja om invandrare. Endast feminister får skoja om feminister. Endast bögar får skoja om bögar.
Endast homosexuella får använda ordet ”bög”. I andra fall är det en kränkning; se regel 3 och 2.
Vissa individer må åtnjuta diplomatisk immunitet; carte blanche, från regel 1-4. De kan säga precis vad de vill. De måste dock vara homosexuella, kvinnor eller invandrare. Profeter enligt denna regel är Jonas Gardell, Özz Nujen och Gina Dirawi. Även radioprataren Anders Timell omfattas av denna regel, trots tveksam överensstämmelse med ställd kravprofil.
Kvotering anammas. Vi använder dock ordet ”rättvisa”. Alla ska få bli Lucia.
Smala människor är för smala, men tjocka kan aldrig vara för tjocka. Ett budord och en naturlag på en och samma gång.
All sport är lika bra. All sport är lika hård. All sport är lika intressant. All sport är sport. Allt är sport. Inklusive snedtrampande ponnys i paljetter, med butler i frack.
Vi ska tycka lika. Det kallas konsensus. Inga möten eller sammanträden får avslutas innan konsensus uppnås. Konsensus är lika med nirvana. Att inte tycka lika är otrevligt. Att inte tycka lika är obehagligt. Att inte tycka lika är bråkigt. Bråkiga människor är inte bra. De ska stenas.
Yttrandefriheten gäller alla. Ja, naturligtvis inte för vita, medelålders och heterosexuella män. Men för alla andra!

PK-vänlig kalla-det-vad-du-vill-boll

februari 6, 2013

Margarin bevisat farligt för hjärtat!

Jag har inte behövt några studier för att förstå att margarin är en styggelse, och direkt olämplig som föda!

Jag har inte heller behövt någon studie för att förstå att rädslan för det naturligt mättade fettet, samma rädsla som sedan marknadsför och säljer margarin, är helt obefogad, irrationell och ett intellektuellt haveri!

Vidare har jag inte behövt en studie för att genomskåda de infantila och bakåtvända argumenten till att vi ska äta de stora mängder Omega 6-fetter, i just margarin, när det är uppenbart att Omega 6-fetterna är en del av problemet och inte av lösningen.

Jag har inte heller behövt en studie för att inse att något som delvis lagras i behållare nedan, för att sedan kamoufleras till livsmedel, bara har en vinnare, och det är producenten av detsamma! Alla andra, i synnerhet konsumenten, är förlorare!

margarin, in the making

Men nu HAR det kommit en studie som tydligt visar att margarin inte bara är betydligt sämre än smör! Nej, studien visar också, föga förvånande, att margarin också är farligt för hjärtat!

–

Kostdoktorn har tolkat resultaten, och skriver så här på sin sida (länkar funkar inte i den saxade texten):

”I studien deltog knappt 500 hjärtsjuka män. Hälften lottades till att äta omega 6-rikt margarin (liknande Becel*) och fick råd att undvika mättat fett (som smör). Den andra hälften lämnades ifred och fick fortsätta att äta som vanligt.

När studien avbröts efter tre år hade signifikant fler avlidit i gruppen som fått det omega 6-rika margarinet. Risken att dö under studien ökade hela 62% med margarinet! De som slapp rådgivning om margarin levde alltså klart längre i genomsnitt.

Det visar sig nu att även risken för död i hjärtsjukdom var signifikant ökad i gruppen som fått margarin, med hela 74%.

Godnatt, fettskräck

När man lägger samman detta tidigare undangömda katastrofala resultat med alla övriga studier som gjorts så finns inte minsta tecken på att omega 6-rikt margarin är bra för hjärtat. Tvärtom: Siffrorna är en hårsmån från (p=0,06) att visa statistiskt säker skada av sådant margarin. En sannolikt ökad risk för död i hjärtsjukdom av att äta margarin istället för smör!

Vuxna människor kan förstås undvika att köpa eländet. Men inte alla får välja. Potentiellt hjärtskadande omega 6-rikt margarin är det enda alternativ som tillåts på många förskolor och skolor, med hänvisning till officiella fettskrämda råd.

Dags att vakna, Livsmedelsverket?”

–

Jag gillar slutklämmen! Vad säger egentligen SLV´s ansvariga tjänstemän? Och vad säger alla andra margarinförespråkande kvacksalvare, som genom sina kluvna tungor förlett så många svenskar in i fördärvet?

Jag skrev själv en insändare, i Borås Tidning, till en dietist som tycker att man ska välja margarin framför smör;

”Dietisten Ylva Gefvert skriver i förra veckan till margarinets försvar i en insändare. Under rubriken ”Därför väljer jag bort smör”, agerar hon Livsmedelsverkets (LV) förlängda arm. I sin insändare presenteras det ena osakliga, irrelevanta eller osanna påståendet efter det andra.

Sanningen är att margarin är en vederstygglig produkt som är både ohälsosam, miljöfarlig, sällsynt onaturlig och dessutom osmaklig.

De vegetabiliska oljor i margarin har genomgått hårdhänta kemiska behandlingar som omestring, deodorisering och hydreringsprocesser. Dessa oljor har också en väldigt ogynnsam fördelning av fettsyrorna Omega-6 och Omega-3. Övervikten av Omega-6 har kopplats till många inflammations- och sjukdomstillstånd hos människan.

Det är primärt palmolja som används till margarintillverkning. Produktionen av just palmolja är mycket hårt kritiserad ur ett miljöperspektiv. Och att den hårt raffinerade palmoljan ens får benämnas som en vegetabilisk olja, är på gränsen till bedrägeri!

Raffineringsprocessen som sådan lämnar dessutom kemiska rester i slutprodukten och LV har godkänt att det finns spår av både hexan, nickel, metanol och lösningsmedel i det margarin som säljs. Som om det inte vore nog med det har det också konstaterats andra suspekta substanser i margariner. I exempelvis Becel Proactiv har man hittat höga halter av PAH, polyaromatiska kolväten. Dessa är konstaterat cancerogena.

Läser man vidare på innehållsförteckningen för just Becels flytande margarin hittar man exempelvis kaliumklorid, kaliumcitrater, sojalecitin, aromer och färgämne samt härdade vegetabiliska oljor. Härdade oljor! Inget torde vara sämre att förtära än just härdade oljor. Att man kan marknadsföra något med härdad olja i, som hälsosamt, är en gåta. Det finns således mycket goda skäl att inte äta margarin överhuvudtaget, och lika många goda skäl att istället välja smör.

Det finns en överväldigande konsensus bland livsmedelsforskare och näringsexperter att välja smör framför margarin. Det är bara hos LV, Sveriges mest kritiserade och utskrattade myndighet, som man vägrar anpassa sig till modern forskning och sunt förnuft.

Att på allvar propagera för margarin som ett förstklassigt val, är lika fyrkantigt och världsfrånvänt, som att benämna ketchup som en grönsak.

Som bekant så har vi ju ett nationellt föräldrauppror som vägrar att anpassa sig till dietisternas råd om påbjuden lättmjölk och margarin i skolan. Och det är inte underligt att svenska dietister har svårt att få gehör för sina irrläror. De är ju utbildade i samma föråldrade, otidsenliga och fettskrämda paradigm som LV verkar inom.

Ta bara dietist Gefverts huvudargument till att välja margarin; det finns gott om tillsatt D-vitamin! Sanningen är ju att man istället för att äta margarin kan äta några ägg. Men det är klart, ägg är ju ytterligare ett naturligt och nyttigt livsmedel som dietister är rädda för!”

februari 5, 2013

Hur insulin triggar cancer!

Om ni inte ännu har läst boken ”Ett sötare blod”, så ska ni genast göra det! Det är en alldeles strålande bok om ”hälsoeffekterna av ett sekel med socker”!

Boken är skriven av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Hon har en minst sagt gedigen akademisk bakgrund och hennes arbete som journalist och författare är välrenommerat.

En av de mest intressanta frågorna, som Ann Fernholm lyfter i sin bok, är den om kopplingen mellan insulin och cancer. Ju mer insulin studeras, desto sämre blir resultatet för det här hormonet. Under hösten har flera forskare, bland annat professor Tim Noakes, exempelvis visat hur insulin kan kopplas till Alzheimers.

Om vi alla i vårt samhälle nu kollektivt bär cancersjukdomarnas kors på våra ryggar, och det gör vi för vi har alla cancer i vår närhet, så borde det vara synnerligen angeläget att lyfta frågan om insulinets påverkan, till allmän debatt!

Och inte bara till allmän debatt, utan till de samhälleliga instanser som fortfarande framhärdar i sitt eviga propagerande för spannmål, gryn, lättprodukter och andra kolhydratrika livsmedel.

På bloggen Ett sötare blod, så har Ann Fernholm kort sammanfattat sambanden mellan insulin och cancer, och hur skrämmande synen på socker är i vissa cancerbehandlande sammanhang.

Ur hennes blogg, nedan; (länkar funkar inte i den saxade texten)

”Orsaken till att fetma är kopplat till cancer – enligt forskningslitteraturen – är att personer med mycket bukfetma har höga insulinnivåer i blodet. Insulin sänker blodsockret. Men det fungerar också som ett tillväxthormon som eldar på cancercellers tillväxt.

Förutom detta kan du läsa i Ett sötare blod om hur insulin påverkar en av kroppens viktigaste tillväxtfaktorer, IGF-1. Höga insulinnivåer leder till att den får ett friare spelutrymme. Läkemedelsföretag har länge försökt stoppa effekten av IGF-1 vid cancer, men utan att lyckas.

Utöver detta har forskare sedan 1930-talet vetat att glukos, socker, är cancercellers viktigaste energikälla.

Framstående cancersjukhus rekommenderar långsamma kolhydrater

Vid MD Anderson – ett världsledande cancersjukhus i USA – har man sett att diabetes ökar risken att en person dör fortare av sin cancersjukdom. Troligtvis eftersom man ofta har höga blodsocker och höga nivåer insulin i blodet. Därför rekommenderar sjukhuset långsamma kolhydrater.

Detta skiljer sig kraftigt från de rekommendationer som till exempel Karolinska Sjukhuset i Stockholm ger sina patienter. Där får personer råd att äta väldigt sockerrika produkter som risifrutti. Patienter uppmanas också att tillsätta socker i maten.

Det finns en sak jag önskar: att forskare och läkare skulle ta kopplingarna mellan snabba kolhydrater, insulin, IGF-1, fetma och cancer på allvar; att de skulle undersöka om en lågkolhydratdiet kan hjälpa en behandling att få grepp om cancer. Det är sannolikt kontraproduktivt att i ena stunden behandla sjukdomen, i andra stunden mata patienter med sockerrika produkter som gör att deras tillväxtsystem går igång.

Radiumhemmet serverar mycket socker

Så här skrev en läsare i ett mejl: ”Maken som låg på Radiumhemmet nu några dagar fick kämpa hårt för att få vettig kost.  Det är bröd, pasta, potatis, ris… och i fikarummet står ständigt framme bullar, wienerbröd, kakor.  Till slut fick han hjälp av en vettig dietist (efter att ha visar boken Anti-Cancer med förord av en av KI:s egna forskare!).  Så då fick han (under muttranden) egen bättre kost. Dock med förmaningen att ”hjärnan MÅSTE ha kolhydrater”.

Heja alla cancerpatienter som vågar stå på sig! Era hjärnor klarar sig bra på något som kallas för ketonkroppar och som hjärnan får från fett. Att hjärnan måste ha kolhydrater är en myt.

januari 23, 2013

Mer kött och bättre kött; saxat från Cornucopia

Via Björn Ferrys Twitter (han och jag tycker, föga förvånande, lika i den här frågan), erhöll jag ett tips om ett blogginlägg nedan. Det handlar om den ihåliga, onyanserade och ensidiga miljöretoriken som används för att demonisera kött; senast aktuellt igår med Jordbruksverkets förslag om en köttskatt.

Jag har tagit mig friheten att saxa ett stycke ur blogginlägget! Det är ett inlägg som på ett mycket bra sätt förklarar varför mer köttproduktion, fast på ett smartare och mer ursprungligt sätt, är BÄTTRE för miljö och natur! Surfa in på Cornucopia och läs hela inlägget!

”Naturbeteskött, även på våra breddgrader där djuren inte betar vintertid, binder i själva verket koldioxid och är CO2-sänkor, förbättrar jorden, minskar ökenutbredningen och ökar produktionen av mat. Detta är tvärt emot den etablerade ovetenskapliga uppfattningen som råder globalt.

I Sverige gäller detta speciellt på trädbevuxna betesmarker, de traditionella marker som vi hade i Sverige innan EU förbjöd dem och tvingade bönder att avverka träden.

Källa: Allan Savory

Men mer intressant är att ekologiska metoder är lösningen på den kommande matkrisen, inte problemet. Bland världens bästa förutsättningar för livsmedelsproduktion hittar man i Afrika, men för att uppnå dessa måste man bruka marken ekologiskt, inte med det destruktiva moderna industriella jordbruket som t ex Bill Gates stiftelse vill tvinga på afrikanerna.

I själva verket så leder frånvaron av betesdjur till ökenutbredning och infertil mark.

För er som inte tror på detta rekommenderas en föreläsning av Allan Savory (Vimeo).

Djuren måste bort från industriproduktionen och ut och beta. I USA breder öknarna ut sig i t ex västra Texas, med ett klimat motsvarande Afrika, helt enkelt för att man stallar in kreaturen istället för att låta dem beta.

Så ja, Jordbruksverket har egentligen rätt. Men det är det industriella köttet som vi ska sluta äta och vi ska börja äta naturbeteskött.

Växtlighet som utvecklats i samspel med betesdjur, t ex bisonoxarna i Nordamerika eller motsvarande stora hjordar i Afrika, dör ut och marken förvandlas till öken om den inte betas på rätt sätt. Det innebär intensivt bete under några dagar, och sedan lämnas marken tills djurens gödsel brutits ner. Inget djur vill äta där de skiter.

Nedan visar jag lite bilder från Savorys föreläsning, där man ser hur marken helt förvandlats efter att man börjat beta den. Från öken till grönska.

Ovanstående bilder var alltså med mer betesdjur. Trots torkperioder och missväxtår så återhämtade sig marken, bara för att den betades istället för att ligga i träda. Kom ihåg att djurhatare (veganer) vill förbjuda tamdjur och med det garantera ökenutbredningen globalt.

De vanliga ursäkterna motbevisas
av situationen i Texas.

När vi nu vill förbjuda och minska köttproduktionen så är det inte den industriella produktionen som kommer stryka på foten, utan det dyrare naturbetesköttet. Jordbruksverket vill alltså se mer ökenutbredning i världen.”

Jonas Colting – Hälsokonnässör

Heta ämnen på bloggen