Socker farligare än fett; min senaste BT-krönika

I veckan publicerades två nya studier som fick stora rubriker i massmedia. I det ena fallet har forskare nu dokumenterat det som många redan känt till eller misstänkt på empirisk grund; nämligen att socker är farligare för hjärtat än vad fett är!
Studien som publiceras i British Journal of Nutrition visar att en ökad sockerkonsumtion leder till en försämrad blodfettsprofil med ökade nivåer av det ”dåliga” kolesterolet LDL. Det i sin tur leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta resultat överraskade svenska forskare en del.
– Det är lite förvånande. Det verkar som om det är viktigare att undvika socker än fett, säger Emily Sonestedt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och ledare för studien.

Och det är ju nästan ironiskt med tanke på hur väldokumenterad den västerländska välfärdsohälsan är. En välfärdsohälsa som eskalerat i samma takt som fettfobiska kostråd implementerats, kostråd som hyllat spannmål och margariner.
Typiskt har kostråden för hjärt- och kärlhälsa fokuserat på att minska det mättade fettet men det antagandet har visat sig bygga på dålig forskning, rena felaktigheter och ickelogiska antaganden. Nu framstår alltså sockret allt tydligare som boven i dramat. Och det är ju inte minsta konstigt. Mättat fett har människan konsumerat i alla tider och det finns naturligt förekommande i allt animaliskt protein. Raffinerat socker är tvärtom något som bara funnits i 200 år.

Den andra studien berör vårt bitterljuva förhållande med sagda socker och hur oerhört beroendeframkallande det är, speciellt i raffinerade livsmedel som choklad, bullar och efterrätter. Där finns kombinationen av socker och fett men fett i raffinerad form och ofta bestående av vegetabiliska oljor. Studier på möss visar att beroendet av dessa produkter var så starkt att de var att jämföra med ett narkotika- eller alkoholberoende!

Trots studier som denna, och trots att många människor lider av ett sockermissbruk, så är sockerberoende ett okänt begrepp för svenska myndigheter. Både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet hävdar bestämt att sockerberoende inte existerar som diagnos i Sverige!
Mai-Lis Hellenius, som är professor på Karolinska Institutet, säger att:
–Sockerberoende är ingen diagnos. Det hindrar inte att man kan uppleva ett sug, men personligen tror jag att problemet sitter både i hjärnan och i musklerna. Det är väldigt viktigt att röra på sig för då förbränns kolhydraterna i musklerna, annars seglar de runt i blodomloppet där de gör skada.

Hellenius använder sig av den gamla tröttsamma retoriken att det enda man behöver göra, oavsett sockerkonsumtion, är att springa lite mer. Ett sockerberoende kan man dock inte springa ifrån. Och man blir inte ett dugg smalare heller. För med skyhöga insulinnivåer ifrån allt socker så är fettförbränningen nämligen minimal.

Fibromyalgin borta med LCHF-kost!

Jag fick ett spännande mail av Victoria som berättade om sin erfarenhet av värk och fibromyalgi och som undrade om hennes drastiska förbättringar kan ha att göra med att hon anammat en LCHF-kost!

”Hejsan!

Mitt läkarbesök den 6.10 fick mej att börja fundera än lite mera över detta med LCHF och dess positiva effekter. Det är nämligen så att jag har haft problem med knä i över 6 år. Detta har spridit sej vidare till rygg- och nackproblem och när det var som värst så kunde jag gå i 15-20 minuter och sen skrek min rygg av smärta! Alla läkare jag varit till har bara sagt åt mej att vila, vila och vila mera.. Problemet har varit att jag har blivit ännu sjukare av att vila.

Den 5.5 var jag till en läkare (som klassas som en av Finlands främsta) och jag fick diagnosen fibromyalgi ! Detta förklarade ju min värk och varför jag värkte än mer när jag var utan att träna. Tack och lov tycker jag om att träna och har på detta vis hållit fibron lindrig. 

I somras började jag äta LCHF och träna lite mera än tidigare (tränar nu ca 5ggr/vecka. Mest spinning, pump och core). När jag nu då var på återbesök hos denna läkare (6.10), så visade det sej att min fibromyalgi nästan har försvunnit ! Jag är i så mycket bättre skick sade läkaren. Märkte detta själv också då jag kunde gå en hel dag på en mässa utan att ryggen sade ett knyst !
Kan det vara så att LCHF påverkar positivt även vid fibromyalgi? (å andra sidan, vad skulle mjöl och socker göra saken bättre?). Grejen är den att jag var, är!, väldigt förvånad att efter flera år av värk så gick det över såhär fort, bara för att jag börjat äta mycket bättre?

 -Victoria”

Mitt svar är att naturligtvis har det med kostförändringen att göra! Kolhydrater i form av spannmål och socker är inflammationsframkallande medan nyttiga och naturliga fetter (Omega-3 fetter ffa) är inflammationsdämpande. Mer socker betyder mer värk. Mer fett och mindre (inget) socker betyder minimerad värk.

Grattis Victoria!

Värdelös majs(olja)! Ny BT-krönika.

Här följer min senaste BT-krönika. Jag reagerar starkt på att vissa experter framställer majsolja som en nyttig olja. Det är lika trubbigt som att säga att sega råttor är nyttiga för att de är gröna och färgglada. Majs är kasst. Eller som brorsan säger: ”Majs är bajs” Jag lovade att citera honom på den punkten:)

Jag har under den senaste veckan varit i Kanada. Liksom i Sverige sprakar där naturen av färgprakt men man lägger också märke till att på åker efter åker så vajar majsen hög. I hela Nordamerika så skördar man nu de enorma arealer av majsfält då majsen utgör en stapelvara i den västerländska livsmedelsindustrin. För den oinformerade så låter ju detta som goda nyheter då en grönsak som majs, färgglad dessutom, borde vara nyttig för oss! Eller?

Tyvärr är majs betydligt sämre än sitt rykte. Till att börja med så är den inte ens en grönsak utan ett spannmål, och ett dåligt sådant. Majs är det sockrigaste, mest näringsfattiga och stärkelserika sädesslaget av de alla.

En nykokad majskolv då och då är inte problemet men om man fyller sina sallader och måltider med sockerpackad burkmajs så har man gjort sig själv och sitt blodsocker en riktig otjänst.

Men dessvärre så äter man den här majsen ofta utan ett ens veta om det! HFCS är nämligen förkortningen för High Fructose Corn Syrup och det är alltså en sirap gjort på majsderivat. Den här majssirapen är ett extremt billigt sötningsmedel i allt från läsk till godis, bakverk och frukostflingor. Majs är synnerligen rikt på kolhydraten fruktos och just fruktos framställs som extremt insulinframkallande och som en riskfaktor för diabetes.

Nästan lika dålig, och tyvärr lika omotiverat haussad, är majsoljan. Majsolja framställs ofta som en nyttig olja men det är en desinformation och en myt som massmedia hjälper till att sprida.

Det som gör majsolja så olämplig som livsmedel är den skeva fördelningen mellan fettsyrorna Omega-6 och Omega-3. Båda är nödvändiga för vår hälsa men för mycket Omega-6 skapar en mängd intensivt negativa processer i kroppen med fria radikaler och inflammationer. Än värre är att man också kopplat bröstcancer och prostatacancer till överdriven Omega-6 konsumtion!

Den typiska fördelningen av Omega-6 i förhållande till Omega-3 är någonstans 10 till 30 gånger 1 i en typiskt västerländsk kosthållning. De flesta experter är överens om att det ratiot bör åtminstone ligga på 4-1 men mycket tyder på att vår ursprungliga kosthållning hade ett 1-1 förhållande. Majsolja har i sammanhanget en synnerligen dålig Omega-6 och Omega-3 fördelning med sitt 49-1 ratio! Med 49 gånger mer Omega-6 än Omega-3 så är en kosthållning med mycket majsolja som ett ”nyttigt” alternativ snarare en riskfaktor för cancer, artros och övervikt.

Visserligen har majsolja en hög så kallad rykfaktor som är en indikation på att den lämpar sig för stekning men smör är och förblir ett långt bättre alternativ till matlagning.

 COLTINGS TOPP-3

 De bästa oljorna!

1:Kokosolja
Den ska vara kallpressad och oraffinerad och är då det nyttigaste fettet man kan äta. Tål att stekas i också och har en mjuk och mild smak!

2: Avokadoolja
Den har en mycket nyttig fettprofil, är välsmakande och är dessutom tålig för upphettning!

3: Olivolja
Klassikern! Den ska vara av högsta Extra Virgin-kvalitet och är då en perfekt salladsdressing som också klarar upphettning hyggligt. 

Maten eller träningen? Dagens krönika i BT!

Maten eller träningen? Många undrar vad som är viktigast att fokusera på! Om inte för midjemåttet och utseendet så för den långsiktiga hälsan.

Jag har diplomatiskt ofta hävdat att båda faktorerna är lika viktiga medan många andra påstår att man kan i princip äta vad som helst så länge man rör på sig. Jag har dock reviderat min åsikt i ämnet till att bestämt hävda att maten är den långt viktigaste faktorn! Ingen blir sjuk eller dör av utebliven eller slarvigt genomförd träning. Däremot kan man äta ihjäl sig!

Om man helt ignorerar fysisk aktivitet så blir man otränad och dysfunktionell och kroppen fungerar säkerligen inte som den ska. Av katastrofala matvanor kan dock man bli allvarligt sjuk och faktiskt dö. Hela välfärdsproblematiken i den moderna världen är ett bevis för det.

En del påstår att det handlar om en rätlinjig ekvation av kalorier in och kalorier ut för att balansera hälsa och vikt, obeaktat kvaliteten eller ursprunget av kalorierna. Men det är en helt ogiltig tes. För det vimlar av ganska hårt tränande motionärer som är både tjugo och trettio kilo överviktiga, precis som det på samma sätt finns många trådsmala soffliggare. Vad det handlar om är den oerhörda frekvensen av ätande som präglar vår hälsa. Vi äter minst 21 måltider i veckan och normalt minst lika mellanmål eller sporadiska livsmedel. Det betyder att vi äter kanske 40-50 gånger i veckan! Och vi gör det just varje vecka. Året runt. Vi har aldrig semester ifrån den här vanan. Så med 52 veckor på ett år á 45 tillfällen som vi äter så är det uppenbart att 5, 10, 20 eller 40 års vana att äta på ett visst sätt präglar inte bara hur vi ser ut utan framför allt hur vi presterar och hur vi mår.

Att vara fysiskt aktiv är en självklar förutsättning för en stark och hållbar kropp genom livet. Men det är inte en ursäkt för att ha undermåliga matvanor i tron att några varv i gymmet eller i löpspåret garanterar en hälsosam livsstil. Tyvärr tycks många motionsidrottare leva efter devisen att konditionsträning är en ursäkt att frossa i socker både före, under och efter träningen. Och det är just den kolossala mängden socker och kolhydrater som genom insulinpåslaget skapar både ohälsa och övervikt.

Många överviktiga som ger sig i kast med ett motionsprogram får en ökad aptit och äter mer än tidigare och kommer inte sällan att faktiskt gå upp i vikt istället, förutsatt att man sitter fast i sockerträsket. På det sättet blir den goda viljan och ambitionen ett nollsummespel utan egentligt resultat.

Helst ska man inte välja alls! Att motionera kravlöst och glädjefullt ska inte komma på bekostnad av ett sunt och eftertänksamt ätande, eller vice versa. Men om man ska börja i någon ända så är det utan tvekan maten som ska leda förändringen. Att skära bort socker, mjöl och margarin är en bra start. För hur ambitiös man än ämnar vara så lär man inte kunna träna lika ofta och mycket som man äter!

 COLTINGS TOPP-3

Tre bästa sätten att påbörja en förändring!

 1: Gör andra delaktiga. Ta hjälp av en grupp, antingen på jobbet, hemma eller i föreningslivet. Ensam är kanske stark men det är roligare och lättare om man är två!

 2: Tänk inte hundra dagar eller tusen måltider framåt. Tänk på vad du kan och ska göra IDAG. Det är den enda dagen du kan påverka. Kom ihåg att även en tusenmilavandring börjar med ett steg.

 3: Det behöver inte vara perfekt. Livet är inte perfekt. Vi är inte perfekta. Tillräckligt bra, räcker långt!

Jonas intervjuas om hälsa och det fria valet!

Lorena Gustavsson är en student som pluggar på Karlstad Universitet och som har gjort en intervju med mig om hälsa och livsstil. Här är hennes utskrift ifrån den intervjun!

En föga blygsam retorik gör att elittriathleten, och sedermera författaren, Jonas Colting ofta hamnar i blåsväder, han är inte rädd för att säga det som folk sitter och tänker. Uttryck och fraser som vi mumlar för oss själva, yttras öppet i hans böcker och debattinlägg. Klart det stör! Klart det berör, ibland ömma punkter. Men i hälsans namn kanske det är värt det? Här anar jag ett djupt engagemang, ett motiv, och en önskan om att uppnå äkta välmående. En vägran att ”gilla läget”, som han själv kanske skulle uttrycka det.

En proffsatlet, som dessutom är så känd för att inte tiga måste man ju bara ha med som referens i sitt ekosofiska sökande! Så jag både mailade och ringde, efter att ha läst hans bok ”Den nakna hälsan” om hälsa ur ett ”evolutionärt perspektiv” med frågor om hälsa, i vår kultur och i andras. Det blev en hel del politik, lite hälsokultur och lite ekofilosofi.

Vad är hälsa?

”Hälsa är förmågan att kunna göra det mesta och bästa av det man har i sin verktygslåda, att prestera och leva med optimal livskvalitet på ett fysiskt, mentalt, känslomässigt och intellektuellt plan. Hälsa är där kroppens olika system är i balans och homoestasis. Det finns inga absoluta värden eller graderingar utan är relaterat till individens potential, ålder och livsbetingelser. Jag skulle exempelvis kunna leva extremt ohälsosamt under en tid och ”tappa” hälsa på en mängd plan och jag skulle fortfarande kunna springa typ en mil. Så det är inte bara kopplat till fysisk prestationsförmåga utan mycket mer. Ohälsa är antingen en grav obalans mellan den olika systemen eller en nedsättning på ett eller flera plan. Sedan är hälsa och ohälsa naturligtvis en upplevd kvalitet också!”

Upplevd kvalitet?

”Man kan ju ha några kilos övervikt eller någon sjukdom och ändå må bra och känna sig hälsosam och vital. Jag kan träffa en människa som har superfräsch yta men som varken är stark, pigg eller frisk. Hälsa börjar inifrån och en person som känner sig snygg blir ju snygg. Perfektionister är dock sällan nöjda”

Vilka drivkrafter har vi för en hälsosam livsstil?

”Idag; främst fåfånga skulle jag tro. Jag tror inte att så många tänker sig någon djupare mening. Men alla drivkrafter som funkar är bra drivkrafter!” 

Hur förenlig är västvärldens livsstil (generaliserat) med hälsa?

”Det beror på, svårt att generalisera. Men eftersom individen har ett stort utrymme i vår del av världen så är ju förutsättningarna goda. Hälsa är att göra det bästa av det vi har, det är inte en tävling. Jag tror vi är för inställda på tävling och för lite på hälsa som ett långsiktigt projekt. Hälsa är inget mål man når och sen är man ”klar”, utan en ständigt pågående process.”

Du verkar vara individualist ut i fingerspetsarna, är hälsa individens ansvar?

”Vi har alltid ett val i hur vi ska göra. För att uppnå hälsa måste man hålla sig till det konsekventa valet där ett val blir tusen val i slutändan. Man väljer själv om man vill köpa ett kilo strösocker och hälla i sig det. Det är ingen annan som bör eller ska ta ansvar för det. Det blir fel när vi går till doktorn med våra barn och  ber dem ta ansvar för att våra barn är sjuka och överviktiga. Det är föräldrarnas ansvar och ingen annans! Hjälp till självhjälp, visst. Men många är oförmögna, eller till och med ointresserade, att ta itu med sina egna problem idag. ” 

Tror du att alla i Sverige, oavsett klass, kultur och etnicitet har möjlighet att leva hälsosamt liv? Hur är det med marginaliserade/förtryckta grupper? 

”Ja, det tycker jag. Kunskap är gratis och tillgänglig för alla. Och ingen trycker in godis i munnen på någon annan. Alla har det fria valet. Vi kan göra vad vi vill. Fast alla har ju inte den insikten naturligtvis. Och för vissa är kanske livet svårt nog för att hitta tid till ”triviala” saker som hälsa etc…”

Vad mer än det fria valet påverkar vår livsstil?

Det finns så många krafter i samhället som vill styra oss, så mycket köpt information som t ex studier som sponsras av läkemedelsföretag. De vill ju kunna fortsätta sälja sin diabetesmedicin (lågkolhydratkost, utan t ex bröd, ris, pasta osv, uppges avhjälpa diabetes typ 2-symptom. Det har långtgående naturmedicinskt vetenskapligt/empiriskt stöd. författarens anmärkning) men de tjänar på att lansera en skev sanning. Vilken har resulterat i att vi äter mängder av förädlad onaturlig mat, för att någon har talat om för oss att det är nyttigt. Den här köpta informationen och reklam i allmänhet påverkar våra val på ett oerhört sätt!

Myndigheter använder ett ”för säkerhets skull”-tänk som ofta är hämmande och kontraproduktivt. Lär man individen att det är statens och samhällets uppgift att se till att vi alla är friska så invaggas man i falsk trygghet och känslan att man inte själv behöver ta ett individuellt ansvar.

Det är svårt att veta vad som är ”neutralt” och vad som är pålitligt. All information förvillar oss och det är genom vårt sunda förnuft som vi kan sålla ut vad som är rimligt och inte i det flödet. Vi behöver bli mer kritiska till det informationsflödet vi matas med. Reklam spelar på våra drifter och blir extremt svåra att motstå om man inte har kunskap om vad som föreligger den. Ibland är det svårt bara att se skillnad på reklam och forskning.”

Den kost du förespråkar med mycket fett och lite kolhydrater, har kritiserats en del, dels för att vara ohälsosam, men det jag är nyfiken på är ”solidaritetsargumentet”. Man kan ju se det såhär; ”ris mättar fler magar”. Vad tänker du?

”Det är åter den köpta informationens sanning. Livsmdelsindustrins intressen som vi har cementerat som allmänna kostråd sedan sextiotalet, om vi tittar på vad människor åt tills för bara femtio år sedan och hur ohälsotalen skjutit i höjden sen dess, så ser vi ju att det inte är bra med obegränsad tillgång till förädlad mat. Vi är anpassade till den kost jag förespråkar med en hög andel animaliskt protein och fett, och det är vad vi åt tills vi fick ett jordbruk. Det som hände  med oss då, var att vi blev klena och sjuka. Många av dagens kostråd bygger på just en politisk värdegrund med 60-talets vänsterströmningar och anti-imperislistiska budskap. Kort sagt, åt man kött så stal man mat ifrån 15 afrikanska barn! Det är en befängd syn på solidaritet!

Det där med att man ska vara solidarisk, ja jag vill ju självklart att djuren ska ha haft ett drägligt liv innan jag äter dem och att det råder en schysst djurhållning överhuvudtaget, som är naturlig och fräsch, också för min egen skull. Men att börja tänka att man inte ska äta kött för att rädda någon annan blir för enkelspårigt, och löjligt!  Jag tror helt inte på den argumentationen! Då är det kanske bättre att tänka ”Varför ska jag må dåligt bara för att någon annan gör det?” Ska jag äta dålig mat bara för att någon annan inte har ett val? Eller så kan man fundera på om det faktiskt är någon som mår bättre för att jag äter mat som gör att jag mår dåligt, vilket jag inte tror är fallet”! Det egna välmåendet bör inte åsidosättas på grund av solidaritet på veka och extremt luddiga bevekelsegrunder. Den formen av martyrskap, tycker jag är att vara respektlös mot sig själv.”

Så det hälsosammaste valet är individualism?

”Ja i första hand bör man alltid ta hand om sig själv och de som står en närmast. Det är svårt att ägna omsorg om någon annan om man inte mår bra själv, och det är svårt att få världen runt om att må bra, om man inte i första hand lyckas med det för sin egen person! Det ska poängteras att många skulle kalla detta för egoism och det är också helt bisarrt! Hur kan det vara egoistiskt att vilja mås så bra som man kan? Eller att man vill att ens barn, kompisar eller familj ska må så bra som det går?”.

Vilka strömmningar ser vi nu då inom hälsa?

”Barfotalöpning börjar bli stort, löpning över huvudtaget. Folk har en längtan efter naturen och det som jag kallar för ”Den nakna hälsan”. Det är sällan någon som börjar träna minimalistiskt och mera jordnära går tillbaks till det gamla. När det gäller kosten så är det här inte som alla trendiga dieter har varit nu i fyrtio år, det är mer ett paradigmskifte. Fler märker vad de mår bra av egentligen. Fler börjar kräva naturlig mat och återupptäcka en mer naturlig livsstil.”  Vi är djur egentligen och behöver sådant som andra djur behöver. Vi är inte skapade fysiologiskt för den moderna världen. Men vi behöver inte bli stenåldersmänniskor igen, utan att vi kan återuppta det  som är bra och behålla det som är bra i den moderna världen samtidigt”.

Vad kan vi lära av andra ”ociviliserade kulturer om hälsa?

”En hel del. Vi kan läsa i Weston A Price’s bok ”Nutrition and physical degeneration” att så länge den moderna världens livsstil inte hade introducerats så var Samoerna (En Polynesisk urbefolkning) i hans studier vid utmärkt hälsa, de hade inga så kallade vällevnadssjukdomar, men nu är de bland de sjukaste i världen sedan de blivit tvingade till anpassning. Det här gäller samtliga de isolerade och ”ursprungliga” befolkningarna som dr Price besökte och studerade”

Tvångsassimilering?

”Ja, precis. Eller snarare en ofrivillig och oundviklig anpassning”.

Så en ökad rikedom är inte en genväg till hälsa?

” Inte materiell rikedom, men man kan ju formulera om frågan istället till; ”vad gör dig rik?” Hälsa är en rikedom, att känna att man har kontroll över sitt livsöde och har god självkänsla samt självförtroende är den största rikedomen jag kan tänka mig. Rikedom är att kunna vara så frisk och stark att man kan göra vad man vill och njuta av livet och tillvaron utan begränsningar”.

Din bok innehåller inte femtio sidor källhänvisningar och tusentals fotnötter. Måste  facklitteratur ha en auktoritär stil?

”Vem är en auktoritet? Det kan diskuteras. Jag har läst om det jag skriver om, och uttalar mig av tjugofem års erfarenhet om kost, träning och hälsa. Ingen kan komma och säga att mina upplevelser är felaktiga. Jag är ingen forskare och gör inga egna vetenskapliga studier, men jag måste ändå kunna ha en rätt att uttala mig. Men man behöver inga vetenskapliga studier för att veta vissa saker, det är felaktigt att tro att man kan luta sig tillbaka på vad någon annan säger för att den har en viss titel som t ex ”forskare”, och tro att man inte behöver tänka och känna efter själv! Om forskning säger att margarin är en bra produkt, bättre än smör, så kan man gott fog ifrågasätta detta på logiska och förnuftsmässiga bevekelsegrunder. Man behöver ingen akademisk titel för det. Om någon framlägger en tes om att vi inte ska äta kött så kan man på samma sätt ifrågasätta det för det går emot hela vår natur och historia som människor. Då kan man, om man är en resonerande individ, anta att en sådan tes har politiska eller lobbymässiga särintressen. Med sitt förnuft och resonemang kommer man långt och man behöver inte låsa fast sig vid dogmer eller fyrkantiga teorier.”

Om jag säger låtsasordet ”kännskap” så förstår du nog vad jag menar?

”Ja, när jag skriver ”ovetenskapligt” gör jag det utifrån en kombination av känsla, upplevelser och sunt förnuft”.

Vad är ett gott liv?

”Att själv kunna vara den som håller i ratten och styr riktningen i sitt liv, ett liv som inte begränsas och förkortas av sviktande hälsa i förtid. Ett gott liv innebär att man har ett sammanhang och ett syfte i sin tillvaro. Ett gott liv är att leva med respekt för sig själv, sin kropp och andra människor och att vara nöjd med sig själv när man gör så gott man kan. Att göra det mesta av de förutsättningar man har, för att kunna må så bra som möjligt. Hälsa är ingen tävling”