Bilder från Biathle!

Biathle är alltså inget afrikanskt land eller landsdel. Typ Biafra. Eller en obskyr maträtt från Kaukasus. Borstj med biathle till middag, liksom.

Biathle är aquathlon. Och det var SM. Tomas Eriksson är den eminenta fotografen som fotat!

PS; ser att bildtexterna hamnat åt fanders men är man intelligent så parar man själv ihop rätt bild till rätt text. Ni andra får väl hålla någon i handen eller så.

Tjurrusning. Notera den uppenbara skillnaden mellan triathleter och femkampare. Ungefär som skillnaden mellan 1975 och 2011.

Tjurrusning. Notera den uppenbara skillnaden mellan triathleter och femkampare. Ungefär som skillnaden mellan 1975 och 2011.

Stilstudie.

Stilstudie.Upp som tvåa efter en vinglig simning på ytterbana.

mjölksyrabad

mjölksyrabadJag o Jocke tittar på målgången.Prispallen i Biathle-SM. Erik Strand, Jocke Axelsson och jag.

 

 

SM-brons i aquathlon

Det var inte världsrekord i snabba fötter hos mig under det första varvet i kvällens aquathlon-SM (biathle) i Halmstad. Vi sprang tre varv á 500 meter runt Nissan i centrala Halmstad via två broar och när starten gick så blev det tvärrusning in i första kurvan. Jag kan inte ha varit mer än tia-elva efter 500 meter. Jag tyckte ändå jag var kvick förra veckan när jag körde en serie med 10 x 400 med 200 joggvila på 73 ned till 69 sekunder. Men tydligen inte;) Jag har dock känt mig kass i benen under de senaste tre dagarna efter att ha nått någon typ av formtopp efter helgen så jag hade låga förväntningar på min fart idag.

Efter det första varvet så stabiliserade sig dock tempot och jag tappade inte mot täten utan plockade istället placeringar. När det var dags för simning så plöjde jag rakt ned i i Nissan och var snabbt uppe på andra/tredje plats med Joakim Axelsson. Jag hamnade i yttersväng runt triangeln i vattnet men kunde rycka ifrån mot uppgången och var tvåa ut på sista löpet. Erik Strand hade en liten ledning och sprang ohotad. Femkamparna som hade öppnat friskt under första varvet fanns inte att se någonstans.

Jag hade Joakim i rygg men var tvungen att släppa honom förbi mig när han kickade in under sista varvet och han slog mig med några sekunder.

Triathleterna dominerade stort och mycket. Fan vet vad femkamparna sysslade med men att simma och springa riktigt kort är ju LÅNGT mer deras grej än vår (triathleternas). Och i synnerhet min. Det är ju ganska stor skillnad på Ultraman och 12 min mjölksyrafest. Femkampare tävlar ju aldrig på längre distanser än 200 meter simning och just 3 km löpning. Hur som helst så var de otroligt långt efter oss i mål.

Och ja, jag körde i mina Vibram Five Fingers!

Det var härligt att tävla och känna sig så levande igen. Det är lätt att glömma att i mixen mellan ångest, trötthet och prestation så finns det en förbannat skön kamp där man får lyfta på huven till motorrummet och ohämmat skruva på alla ventiler och cylindrar.

Bilder kommer imorgon. Fan vet hur man laddar ned bilder från Facebook på en sådan här äppeldator (Elins) och trots att min hovfotograf Tomas var med och dokumenterade, så tog vi ett exekutivt beslut att prio middag före datorjobb.

På lördag åker jag ned igen och då blir det riktig triathlon. Med cykel. Och riktiga skor. Och med ungefär lika mycket trötthet. Fast fyra gånger så länge. Och ryktet säger att SVT ska sända så misären kommer digitalt till en TV-soffa nära dig!

Triathlondag

Tre pass, tre discipliner. Fin, fit och full i fan dessutom.

Simning på morgonkvisten med Tomas. Alidebergs ute-50;a. Varsin bana. Lyx i kubik.

Borås regerar!

Borås regerar!

Kort och hårt pass enligt följande;

300 frisim (25 frekvens+25 glid), 4×50 rygg, 4×50 fjäril, 4×50 frisim (fart/löst+polo/fists), 100 dubbelrygg

Huvudserien var på 1500 m och bestod av fem varv på 4×50 start 45´följt av 100 arm, löst på 2.30´. Tuff fart på 50;orna var målet. Jag pushade på och lade dem på 34-36 sek vilket är bra under alla omständigheter. Sjätte simdagen i rad så lite trötta påkar men jag red ut det.

Efter mat, vila, kontemplation och mer mat så var det cykelintervaller. På vinden. Helvetesvinden. Tänkte lite grann som Roddar´n som en gång i tiden sade, apropå att köra testcykel på sommaren, ”hellre bra än brun” Jävlar i mig. Stackars Roddar´n simmade ju inte som mig, så han fick se ut som en reklamfilm för Apoteket på halva blekvita kroppen ändå.

12 min stegrande uppvärmning och sedan 4×4 min på många hundra watt med svetten porlande och musiken dunkande. Tre min rullvila mellan varje. Trött som bara den blev jag.

Ut till Olle massör som knådade igenom mina ben under mina besvärjelser och höga rop av ömklighet över köttets svaghet. En espresso dubbel kopp efter det på Babbel och pussar i kvadrat innan jag knöt ihop dagens pulshets med 20 min easy jogging längs Trollstigen.

Kvällsvard på kött och rödkål med bär samt andra exotiska och sexiga frukter och nu känner jag hur det kokar i pannan och de röda blodkropparna bara förknullar sig i kubik och får tvillingar och trillingar. Mitt Vo2-värde pumpar upp sig och spänner musklerna.