Mer kött och bättre kött; saxat från Cornucopia

Via Björn Ferrys Twitter (han och jag tycker, föga förvånande, lika i den här frågan), erhöll jag ett tips om ett blogginlägg nedan. Det handlar om den ihåliga, onyanserade och ensidiga miljöretoriken som används för att demonisera kött; senast aktuellt igår med Jordbruksverkets förslag om en köttskatt.

Jag har tagit mig friheten att saxa ett stycke ur blogginlägget! Det är ett inlägg som på ett mycket bra sätt förklarar varför mer köttproduktion, fast på ett smartare och mer ursprungligt sätt, är BÄTTRE för miljö och natur! Surfa in på Cornucopia och läs hela inlägget!

”Naturbeteskött, även på våra breddgrader där djuren inte betar vintertid, binder i själva verket koldioxid och är CO2-sänkor, förbättrar jorden, minskar ökenutbredningen och ökar produktionen av mat. Detta är tvärt emot den etablerade ovetenskapliga uppfattningen som råder globalt.


I Sverige gäller detta speciellt på trädbevuxna betesmarker, de traditionella marker som vi hade i Sverige innan EU förbjöd dem och tvingade bönder att avverka träden.
Källa: Allan Savory
Men mer intressant är att ekologiska metoder är lösningen på den kommande matkrisen, inte problemet. Bland världens bästa förutsättningar för livsmedelsproduktion hittar man i Afrika, men för att uppnå dessa måste man bruka marken ekologiskt, inte med det destruktiva moderna industriella jordbruket som t ex Bill Gates stiftelse vill tvinga på afrikanerna. 
 
I själva verket så leder frånvaron av betesdjur till ökenutbredning och infertil mark. 
 
För er som inte tror på detta rekommenderas en föreläsning av Allan Savory (Vimeo).
 
Djuren måste bort från industriproduktionen och ut och beta. I USA breder öknarna ut sig i t ex västra Texas, med ett klimat motsvarande Afrika, helt enkelt för att man stallar in kreaturen istället för att låta dem beta.
 
Så ja, Jordbruksverket har egentligen rätt. Men det är det industriella köttet som vi ska sluta äta och vi ska börja äta naturbeteskött.
 
Växtlighet som utvecklats i samspel med betesdjur, t ex bisonoxarna i Nordamerika eller motsvarande stora hjordar i Afrika, dör ut och marken förvandlas till öken om den inte betas på rätt sätt. Det innebär intensivt bete under några dagar, och sedan lämnas marken tills djurens gödsel brutits ner. Inget djur vill äta där de skiter.
 
Nedan visar jag lite bilder från Savorys föreläsning, där man ser hur marken helt förvandlats efter att man börjat beta den. Från öken till grönska.
 
Ovanstående bilder var alltså med mer betesdjur. Trots torkperioder och missväxtår så återhämtade sig marken, bara för att den betades istället för att ligga i träda. Kom ihåg att djurhatare (veganer) vill förbjuda tamdjur och med det garantera ökenutbredningen globalt.
 
De vanliga ursäkterna motbevisas
av situationen i Texas.
När vi nu vill förbjuda och minska köttproduktionen så är det inte den industriella produktionen som kommer stryka på foten, utan det dyrare naturbetesköttet. Jordbruksverket vill alltså se mer ökenutbredning i världen.”

20 reaktioner på ”Mer kött och bättre kött; saxat från Cornucopia

  1. Så sant!

    Jag köper nästan bara grönbeteskött från gröna gårdar nu för tiden. Miljövänligt men också mycket godare och näringsrikare.

    Ingen chans att du eller ni som läser här, vet vart man kan köpa gris och kycklingkött som är jämförbart med grönbeteskött från nöt?

  2. Det var mycket trevlig läsning, som vanligt!

  3. Tack för ett bra inlägg om köttskatten! Jag gillar verkligen det du skriver och gillar även kött!

  4. http://www.gardsnara.se/ är ett utmärkt sätt för oss konsumenter att visa vart vi står!

  5. Jonas, om vi vi bara producerade sånt här fint naturbeteskött så skulle varje svensk kunna äta cirka 350g kött i veckan (NSF’s siffror). Inser du problemet här? Saknas ganska mycket kött.

  6. Inte att förglömma är också det oerhörda lidande som djuren får utstå i köttfabriker och slakterier. Det är helt jävla otillständigt och ofattbart grymt. En stackars grisjävel föds på ett betonggolv och lever sedan i en betongbox, i skit, elände och oljud med bara en maträtt hela livet tills de slaktas under hemska förhållanden 9 månader gamla.

    Släpp ut exakt samma grisar i en skogshage och de föds i varma mysiga reden som deras mammor gör i ordning, de håller sig rena, leker och samspelar mycket samt söker en varierad föda.

  7. Ett steg till för att förändra världen. Här kommer ett av de klipp LRF spelat in hos olika köttproducenter som har ett ökat miljötänk och sedan samlat dessa i en serie (ska väl även ges ut på dvd). Just detta handlar om hur man i södra hälsingland klarar av att föda upp sina djur på enbart gräsfoder. Lite mer exakt information så att säga. Något att sprida vidare till alla spannmålsbönder som spenderar allt för mycket dyrbar livstid i sina traktorer istället för att låta djuren äta det som kommer upp ur marken.

  8. Kul artikel! Vet du hur liten andel av köttet vi konsumerar som är naturbeteskött?

    Vill bara dela med mig av en liten tankenöt om köttkonsumtion.

    Det vanligaste sättet att göra korv är att odla sojabönor, mata grisarna med bönorna under industriella förhållanden, ge grisarna antibiotika mor sjukdomar och slutligen slakta grisen för att göra korv av den. Det andra sättet är att odla sojabönor, och sedan göra korv av dem. Sojakorven har en tiondel av energikostnaden, högre proteinhalt och är framställd helt utan mänskligt lidande. Varför gå omvägen via kött?

  9. Att äta för mycket kött är inte bara problematiskt ur miljöperspektiv. Det är också ett problem för vår hälsa. De kvävehaltiga ämnena framkallar mutationer i våra gener, skriver professor Charlotte Erlanson-Albertsson, Lunds Universitet. 
    Kött är rik källa för protein. Kroppen behöver endast en viss mängd protein. Man brukar säga 1g per kg kroppsvikt. Vi äter i snitt mer än det. När vi äter mer protein än vad som behövs sker omvandlingar till andra ämnen i kroppen, främst till kolhydrat och till fett. Samtidigt bildas kvävehaltiga biprodukter. De flesta utsöndras via njurarna. Andra ämnen finns kvar och åstadkommer lokalt skador. Exempel på sådana ämnen är nitrosamin och heterocykliska aminer. Dessa bildas särskilt efter konsumtion av rött kött. Rött kött är svårt att smälta. Man räknar med att cirka 10 procent inte bryts ner utan fortsätter osmält till tjocktarmen. Där angrips det röda köttet av bakterier och ger olika kvävehaltiga ämnen som är potentiellt skadliga och cancerframkallande.

    De kvävehaltiga ämnena framkallar mutationer i våra gener, som inte repareras. Felaktiga gener leder så småningom till att felaktiga celler bildas. För att underlätta att köttet bryts ner lättare bör köttet kokas länge. De biffar som idag serveras, stekta under kort tid, är alltså inte hälsosamma. World Cancer Foundation rekommenderar maximalt 500 gram kokt kött i veckan. Det är alltså viktigt hur köttet konsumeras.

    När det gäller mängder är konsumtion av kött tre gånger om dagen inte bra ur hälsosynpunkt. Vitt kött som i kyckling eller fisk är mindre skadligt än det röda köttet. Det vita köttet är mera lättsmält och passerar därför inte osmält över till tjocktarmen. Varför just rött kött är mer farligt vet man inte. Man har spekulerat att det röda färgämnet i rött kött, som utgörs av myoglobin, kan vara av betydelse för skadeverkningar.

    De sjukdomar som främst förs fram som risksjukdomar vid konsumtion av stora mängder rött kött är hjärt-kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. Hjärt-kärlsjukdomar toppar listan över dödsorsak, följt av cancer. Modern sjukvård bedriver en aktiv behandling av inträffade hjärt-kärlsjukdomar. Det är emellertid också viktigt att själv optimera betingelserna för att behålla ett friskt hjärta och behålla friska kärl, bland annat genom en gynnsam kost.

    Andra förklaringar till att en hög köttkonsumtion leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och cancer, är frånvaron av skyddande ämnen i kosten. En hög köttkonsumtion är ofta parad med en hög fettkonsumtion och låg konsumtion av vegetabilier. Vegetabilier är viktiga eftersom de innehåller skyddande ämnen, som motverkar hjärt-kärlsjukdomar. Vegetabilier, främst grönsaker och frukt, men även cerealier har skyddande effekter på flera olika sätt, genom sitt innehåll av kostfibrer, vitaminer och antioxidanter. Kostfibrer motverkar DNA-skador, medan vitaminer och antioxidanter motverkar generella skador, främst där fria syreradikaler är inblandade.

    Att äta för mycket protein relativt till vad kroppen behöver är både resursslöseri och potentiellt skadligt för kroppen. Rekommendationen gäller att rött kött kan ätas 1-2 ggr i veckan. I övrigt bör rikligt med grönsaker och frukt ätas samt fisk eller kyckling.

    CHARLOTTE ERLANSON-ALBERTSSON

    professor, Inst för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet

    Slut citat.
    ——————————————————————-
    Jag hoppas att vi får se dej tävla mer i år, Colting.

    • …. låg konsumtion av vegetabilier.
      dummaste jag hört.
      Jag har aldrig ätit så mycket grönsaker som när jag började med lchf
      det är logistk, tar jag bort kolhydraterna på talriken så får det plats mer grönsaker. Halva volymen på min talrik brukar bestå av grönsaker. Och då inte i form av bundet rött o grönt vatten utan grövre grönsaker så som broccoli, vitkol, blomkol (här får jag erkänna att jag ibland har dålig fantasi). Dessutom, och förhoppningsvis till Charlottes stora förtjusning brukar en hel del spenat finnas med.
      Det är tråkigt att som lchfare ständigt möta missupfattningarna att man äter mer kött än andra eller att man aldrig äter grönsaker. Det är än mer tråkigt att se dessa missupfattningar publicerade av någon med en titel som göra att andra tror det hen/hem/hun/hom/han/hon… säger är sanning.

  10. inlägget ovan är saxat från SvD.

  11. Professor CHARLOTTE ERLANSON-ALBERTSSON gör allt för att misskreditera LCHF eftersom hon precis ska till att lansera ett eget bantningspiller gjort på spenat.
    Se: http://www.kostdoktorn.se/spenatpillret-ar-snart-har/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=spenatpillret-ar-snart-har

    På Kostdemokrati finns en positiv artikel om hur jordbruket kan utvecklas i Sverige, med ökad naturlig djurhållning. Det är eko-bonden Anders Bergman som har en lysande ide.
    Se: http://www.kostdemokrati.se/frank/2012/08/26/jorden-vi-arvde-kan-den-raddas-lar-av-namibia/#comment-117

  12. Varifrån får CEA uppgiften att rött kött är svårsmält? Det finns inga cellväggar av cellulosa runt animaliska celler som det finns runt varje växtcell. Ät majs och det kommer ut i andra änden helt intakt. Vi saknar mikroorganismer i vår tarm som kan spjälka cellulosa men har bra enzymer för att spjälka protein och bra ytspänningsnedsättande medel (gallsalterna) för att förstöra de lipidhaltiga cellmembranerna, bra lipaser som spjälkar fetter så att vi kan ta upp även dessa.
    Inuiter åt mer än 40 E% protein utan njurskador så det är bara nys det som CEA säger för att pusha sitt spenatbantarepreparat.
    Läs mer:
    http://kostkunskap.blogg.se/2012/august/at-mera-kott-och-radda-planeten.html

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s