Det är mitt i natten och jag sitter i passagerarsätet på väg hem ifrån höstens sista föreläsning i min ”Nakna Hälsan”-turné.
Turnén avslutades med fyra dagar på raken i Göteborg, Linköping, Stockholm och Uppsala. Det har varit underbara, tempofyllda, inspirerande, makalösa och stimulerande dagar. Det är en ynnest att få prata inför publik om så angelägna ämnen som ligger inom ramen för hälsa och livsstil. Och jag är hedrad över att så många vill spendera fyra timmar i mitt sällskap!
Det som dock ger den djupaste tillfredsställelsen är när någon mailar mig för att berätta att det jag sagt faktiskt spelat roll!
Mailet nedan är ifrån en tjej som gärna vill vara anonym, men som vill dela med sig av sina erfarenheter.
”Hej Jonas!
Jag hoppas att detta mailet hittar fram till dig och att du kanske har några minuter över till att läsa det 🙂
Ville bara uttrycka hur mycket din föreläsning betydde för mig. Jag är 25 år och har sedan jag var ca 14år haft (självdiagnostiserad) IBS. Jag har fått så ont i magen ibland att jag bara kunnat ligga på golvet i smärtor. Aldrig vetat vad det kunde vara som jag inte tålde, eftersom jag hade ont varje dag, hela tiden, vad jag än åt.
Jag har kontaktat sjukvården flera gånger när det varit som värst eller när jag bara inte orkade mer. De svaren jag har fått har varit (på akuten) ”Är du säker på att det inte är vinterkräksjukan?”. Efter ultraljud efter stenar ”Inget fel här förutom att du är för mager”. (hög omnäsomsättning) Från annan läkare ”Du är lite olika känslig mot olika saker vid olika tillfällen. Troligtvis. Ät mer och motionera regelbundet”
Ingen läkare har velat göra mer tester eller ens föreslagit något. Så jag har gått runt och haft ont i 10 år nu.
Tills för ett år sedan när jag hittade LCHF och följde det i 6 månader. Jag hade nästan inte ont alls! Allting var bra! Sedan hände en grej i mitt liv, som gjorde att jag fick en panikattack (aldrig haft innan) så jag inte kunde äta på en vecka, och jag blev jättesjuk. Sedan var jag tvungen att flytta in hos min syster, vilket tär på mig otroligt nu. Så jag äter hälften rätt och hälften fel nu ungefär.
Samtidigt har jag velat ”lära mig” springa. Har varit ute någon gång och varit så stolt. Men det är svårt att få det till rutin, och att få det att funka. Trodde inte det var svårt att springa! Tänkt att det kanske bara inte är för mig…
Och nu gick jag på din föreläsning igår. Det du sa var så logiskt. Och jag tog verkligen åt mig och kände igen mig i så många saker du sa. Och på ett sätt som är svårt att föklara så kände jag att du brydde dig mer än vad någon läkare någonsin gjort. Att du var mer äkta. Jag fick nytt hopp, självförtroende och blev mer taggad än på väldigt länge. Jag vill så gärna kunna springa. Vill så gärna plötsligt tänka ”Jag har inte ont i magen nu!”
Så idag började jag igen. Jag tar tag i mitt liv idag, nu. Och inte sen som jag så ofta tänkt. Jag vill må bra och va den bästa jag som jag kan va!
Så med detta mailet ville jag bara säga TACK! Tusen tack för allt!”
Jonas Colting - Hälsokonnässör 
Ett fint bevis på att du gör skillnad Jonas!
Kul att läsa , det är viktigt att sprida kunskap. Fortsätt så Jonas! Samhället behöver det.
Härligt feedback!
Ett par frågor som inte har med inlägget att göra:
1. Kan du lägga till en sökfunktion på din sida? Gör det lättare att hitta bland ämnen som du avhandlat.
2. MAF-test/träning. Har din bok ”Jag vill bara se bra ut naken”, men hittar den inte nu. I den skriver du om MAF-test och pulsträning. Tycker du att det funkar att kombinera traditionell pulsträning baserad på maxpuls och MAF? Förutsatt att uppmätt maxpuls är hyfsat exakt. Om inte, hur bestämmer du intensitet i dina pass?
Tack på förhand, hälsar Jonas
1; ska kolla med Erik, webmaster!
2; ja, jag tycker att MAF-testet är mycket relevant som parameter faktiskt!
Så är det. Om jag inte själv mår bra har jag inte heller något att ge mina medmänniskor. Mycket i livet går ut på att skänka glädje till ens nära och kära. Colting, du gör en grymt bra insats med dina föreläsningar och böcker. Till och med brorsan har börjat käka sallad förra veckan. Jag höll på att få en stroke då han berättade det:) tidigare har han ty levt på ICAs kladdkaka. Snacka om reformering.
Så här tycker visst någon om dig!
simon W vid december 2, 2012 kl. 22:01
Jo, skriva kan han. Han är också ganska duktig på att simma, cykla och springa. Men där slutar hans förmågor. Han saknar:
*Förmåga att slutföra ett logiskt resonemang (men bygger onekligen ganska intrikata cirkelresonemang)
*Insikter i basal näringslära (tvärt emot vad han själv hävdar)
*Solidaritet (fast det är visst ett ”politiskt ställningstagande”)
Fortsätt för all del att följa vad han skriver (du vet vad de säger om blinda hönor, vad?), men tro för allt i världen inte att hans svada på något vis är synonym med Sanningen.
Det skulle vara intressant att höra vad denne Simon W menar i sin kritik.
-Jag bygger ju i princip allt av vad jag pratar om på precis logik, kritiskt tänkande och förnuft.
-Min syn på näringslära är byggd på samma principer, att äta det som vår biokemi är gjord för. Om då Simon (uppenbarligen) inte håller med mig så är det ju han som är djupt ologisk. Vad tycker han att vi ska äta? Margarin? Ja, det är ju både logiskt och insiktsfullt!
-Solidaritet är inget jag tror på, nej. Som koncept (men jag kallar det lojalitet), ja, men i praktisk tillämpning är det floskler som de självgoda använder för att beskriva hur andra ska leva.
Bullshit, det är pengarna du vill åt.
Sluta nu med att fabricera ”anonyma” mail, det är inte ok.
Du tror alltså att jag hittar på mail? Du tror inte att någon gillar mina föreläsningar? Du tror inte att någon kan maila beröm till någon som påverkat dem?
Vilken sorglig värld du lever i.
Vilket fint mail! 🙂