Hjärnfonden Sverigecykling, dag 14

Kiruna, Kiruna, ångest är din arvedel. Hela staden är ett enda bihang till en gruva som är som en grotesk kuliss i bakgrunden, ständigt närvarande. Kiruna är också en stad av ständig rotlöshet och ”ad hoc”-känslan är påtaglig med alla gamla slitna HSB-hus med mera. Hus som ska stå där till vidare. Så länge. Until further notice. För rätt som det är så flyttar man stadskärnan till förmån för gruvan och ny utvinning. Samma sak är det i Malmbergen, om jag inte missminner mig

 

 

Sov vare sig bra eller mycket under natten. Den myckna träningen hade gjort mig speedad och vi skulle upp extra tidigt för de avslutande 18 milen till Narvik, då vi behövde transporteras tillbaka till Kiruna och sedan flyga hem.

Det var med vingliga ben som vår kärnkvartett ställde in tanken i stora kakan och tog sikte på snön ute längs vidderna. 07.10 rullade vi iväg och både vind, väder och karma var i vår favör.

 

 

Dagen bjöd på en i alla avseenden fantastisk resa! Utsikter, vyer, vidder och rymd att häpnas och förundras över i stilla ödmjukhet. Torne Träsk, Abisko, Björkliden (på bilden ovan med Lapporten i bakgrunden) och till slut Riksgränsen. Vintern hade fortfarande fullt ställ där uppe så döm om vår förvåning när vi några mil senare droppar ned för bergsväggarna mot havsfjorden, och sommaren tar emot oss!

 

 

Narvik välkomnade oss med soligt väder. Yr.no hade varnat för absurda mängder regn men vi klarade oss. Annars brukat ju Yr vara trovärdiga, kanske för att de just har så mycket väder i Norge, men nu var vi glada att de hade fel.

Dagsetappen blev på 18 mil och jag och Clas sprang några kilometer av cykeln på våra ganska stolpiga ben:)

Vi ämnade att ta tåget tillbaka till Kiruna, en tågresa som ska vara spektakulärt vacker, men av någon outgrundlig anledning strejkade tågpersonalen. Trots att man har 13 månadslöner på ett år i Norge! Strejk? Bara såå mycket 1800-tal över det! Är lönen en överraskning när den kommer, eller är man inte medveten om hur vad man får i betalt när man tar jobbet? Har man inte personlig lönesättning i Norge ändå? Kan man inte bara byta jobb om man inte är nöjd? Det var några minuters oro och bryderi och eftersom jag inte är imponerad av vare sig fackförbund eller kollektivavtal så var min sympati med strejkande norsk tågpersonal ytterst låg.

Hur som helst så kom det svenska bussar och utförde lite skönt strejkbryteri, så vi kom utan vidare mankemang faktiskt tillbaka till Kiruna enligt schema! (PS; bara orienterare och vänstermänniskor kommer att missa min ironi. Jag ÄLSKAR ju facket egentligen. Alla ska vi knäböja vid LO-borgen och låta bättre människor förhandla för våra villkor)

 

 

Jag och mina hjältar tog en välbehövlig kafferast i Narviks centrum. Clas, Pasi och Örjan har tillsammans med mig utgjort en mycket bra konstellation som rullat på med grymt tryck och hög moral! Örjan, världens säkerligen mest vältränade 72-åring, anslöt i Karlstad, Pasi missade en dag p g a jobb och så då jag och Clas som cyklat tammefan varenda kilometer under lägret! Som helhet så har vi varit synnerligen värdefulla för varandra och gjort dagliga vedermödor till äventyr och möjligheter.

 

 

Viktigast av alla har ändå Olle Lundin varit, vår massör, chaufför, vårt moraliska stöd och vår termos i gryningen! Utan honom hade vi stått oss slätt. Tack Olle, du är BÄST!

9 reaktioner på ”Hjärnfonden Sverigecykling, dag 14

  1. Imponerande cykling och fina bilder. Hur långt blev det totalt?

  2. Som gammal/fd orienterare så älskar jag ironin!

  3. Vaddå, är orienterare synonyma med vänsterharangen? Jag trodde orienterare var trevliga, själv älskar jag terränglöp men utan karta. Vad har jag missat?

  4. Alltid lika kul att läsa Borås egen Markus Birro…ständigt vilt fäktandes mot väderkvarnarna.

  5. Tack för mycket trevlig rapportering hela vägen!

  6. Jonas, tänk på att orienterare kan vara en potentiellt stor kundgrupp till dig. Läger? Föreläsningar? (nej jag är inte orienterare)

  7. Saken är ju den att länder med hög facklig anslutning har FÄRRE konflikter än länder med låg facklig anslutning. Även om det inte hjälper dig i din specifika situation så tycker jag facket är något att glädja sig åt. Vem vill jobba 6 dagar i veckan dygnet runt och leva på gröt, potatis o vatten ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s