Det gör ont i kroppen nu. Det gör lite ont i själen också. Miles of trials and trials of miles, och allt det där…

107 mil cykel, sex löpningar, tre simningar, många onda massagebehandlingar och runt 37 timmars träning under veckan.

Idag följde vi upp gårdagens 24 mil med de 22 milen till Sveg. Visserligen regnade det från start, typiskt Falun att underprestera, men det var ändå hunky-dory igenom Rättvik, Mora och Orsa. Någonstans i klättringarna upp mot Noppikoski tappade jag mojo´n och tröttnade rätt rejält på omgivningarna och vårt hyfsat uppskruvade tempo. Clas och Pasi var naturligtvis starka som bara den idag, och det blev ju en härlig kontrast till mina muskulärt trötta jävla ben.

I Noppikoski bytte jag cykel i ett desperat försök att hitta nya friska muskelfibrer och det hängde på håret men jag sladdade med vår kvartett in till Sveg. De sista 30 kilometrarna upplevde vi alla som ofantligt långfilssega och norrländskt långa. Inte blev det bättre av att det ånyo började att regna och tempen droppade till fyra grader. Vilket förvisso matchade naturen och våren som fastnat på 12 mars eller så.

Hotell Mysoxen stod och väntade på oss och det gjorde Olle också. Och han hade varit förutseende nog att ha varit på det coola konditoriet här i Sveg och köpt underverket nedan visat. Olle alltså, han är KUNG!

Imorgon är det Östersund, 18 mil. Can´t wait for a chance to be great.

kunde ätit hela själv!