10 dagar post-op går jag helt besvärsfritt och utan vare sig smärta eller stelhet! Hade ni sett mig promenera så hade ni inte kunnat gissa att det bara var en dryg vecka sedan som jag opererade båda höfterna och fortfarande har stora bandage på framsidan av låren.

Jag har anammat den beprövade filosofin att lite är bättre än inget alls och mycket är bättre än lite. Med den litanian i bakhuvudet och en vägran att anpassa mig till det minsta motståndets lag så har jag varit i gymmet varenda dag sedan operationen. Jag har naturligtvis kört mina rehabövningar med släpande hälar åt alla olika håll och diverse lyft med mera. Dessutom har jag på eget bevåg, naturligtvis, lagt in andra övningar allt eftersom jag känt att det funkar och inte stressar höfterna.

Förutom den rena rehabträningen så har jag varje dag kört chins, dips, hantlar på boll, romerska ringar, axelmobilisering, bålstyrka samt stakmaskin och armcykel. Jag har blivit väldigt mycket starkare i alla övningar sedan jag började seriöst med det här styrkeprogrammet för en månad sedan. Jag kanske hoppar över triathlonsäsongen och går direkt på Luciapokalen!

Jag har flera olika personer inkopplade på min rehab och på min generella fysträning. Jag har alltid trott på att fitness och prestation måste vila på en bas av hälsa. Och hälsa kan definieras på många olika sätt. Ett kan vara som strukturell hälsa. Ett annat sätt att beskriva hälsa kan vara biokemisk och metabol hälsa. Och ju äldre man (jag) blir desto viktigare och mer angeläget är det att investera tid i den hälsobasen.

Joakim Lark på Frisk i Praktiken är den sjukgymnast i Borås som har mest erfarenhet av CAM/impingement och han kommer på Dr Leif Swärds inrådan att styra takten på min rehab och vad jag tillåts göra. Han har med andra ord en ganska styv uppgift framför sig då jag gärna hade testat att till och med springa redan denna veckan om det bara var upp till mig! Dessutom jobbar jag dag till dag med Anetth Lindström på PT-huset och det är också där som jag kör min styrka. Anetth är min PT och hon känner mig sedan länge och är van vid mina koleriska utbrott och kan trycka på rätt knappar när hon behöver. Dessutom är hon en grym massör!

Sedan många år har jag också konsulterat Markus Greus i Borås. Markus är en fantastiskt kunnig person, sjukgymnast i botten, men numera verksam som postural terapeut. Det innebär att han jobbar med att neutralisera dålig hållning; hållning som kan framkalla besvär och skador. Det gör han genom att analysera hållning och rörelsemönster och därefter konstruera ett program som man får jobba med. Nästan alltid utgår övningarna ifrån att stärka höftböjarna och rhombhoiderna i överkroppen; alltså kroppens djupt liggande hållningsstruktur. Vi har alltid varit frustrerade över viss dysfunktion i mina höfter och nu vet vi ju varför det har varit så! Jag har använt Markus övningar av och till under 10 år och hans övningar är ett av skälen till att jag på det stora hela hållt mig skadefri! Medfödda defekter undantagna:)

För lite drygt tre år sedan kom jag så i kontakt med Joakim Dettner och hans team nere i Ronneby. Dettner är i grunden naprapat och doktorand i idrottsmedicin och har en gedigen och bred kunskapsbas över hela spektrumet av hälsa, träning, funktionalitet, näringslära och livsstil. Nu driver han och hans team STAC. STAC står för ”Scandinavian Top Athletic Center” och är en av de mest kompletta anläggningar jag sett för högprestationsträning.

Joakim Dettner är en ”no-bullshit”-person av yttersta rang och han skräder inte orden när man konsulterar hans tjänster. Med andra ord; man åker inte till honom för att höra hur duktig man är och få reda på vad man redan vet om sig själv. Vill man det så får man ringa hejaklacken istället.

När jag så gjorde min första analys hos honom i slutet av 2008, i början av min skadeperiod som nu visat sig bero på CAM/impingement, så blev jag således en aning störd initialt. För hur mycket kan vara fel när man vinner medaljer på EM och VM i triathlon och aldrig är sjuk och ”skadad”? Inte för att det var så mycket som han egentligen hade att anmärka på men återigen, vill man utvecklas ifrån en redan mycket hög nivå, så är det de små detaljerna och de svaga länkarna i en kedja som måste bli bättre. Och då Joakim inte hade något behov av att berömma mig för det som jag redan själv visste att jag var duktig på, så satte han fingret i ögat på mig med det som han tyckte var undermåligt.

Nu ska man ju vara medveten om att idrottsmän är högst specifika i sin idrottsutövning och i sitt kunnande. Haile Gebreselassie, Michael Phelps och Zlatan är alla världsstjärnor men också helt olika i sina anatomiska och fysiologiska styrkor och begränsningar. Det är med andra ord inte alltid relevant att ”kunna” allting, speciellt inte om förkovran av nya färdigheter går ut över gamla, och kanske viktigare, färdigheter.

Under hösten och vintern 08/09 körde jag så mycket med Dettners program och den styrka och funktionalitet som jag utvecklade är en av anledningarna, sett i efterhand, att jag ändå tävlade på relativt hög nivå under 09-11(två segrar i Ö till Ö, vinnare av proffsklassen i Superfrog Half-IM, tvåa i Ultraman-VM, vinnare av SOS Triathlon, Gbg Tri, med mera) trots att jag hade en tickande dysfunktion som bara blev värre och värre.

Eftersom jag ser den här operationen och efterföljande rehabilitering som en nödvändig helrenovering så kommer jag återigen att ägna en stor del av våren med ett program ifrån STAC. Min övriga träning och postural terapi kommer att anpassas och utvecklas parallellt med STAC-träningen.

Jag kommer att köra deras så kallade ”custom made”, en tjänst som utgår ifrån en grundläggande och fortlöpande analys av styrkor och svagheter i funktion och anatomi avseende rörlighet och styrka. För att gå in i min post-op fas så fit som jag bara tänkas vara så var jag nere hos Dettner tidigare i vintras och påbörjade träningen.

Efter den första analysen Dettner gjorde på mig i Ronneby så var det väldigt uppenbart att jag hade stora problem då mängder av muskulära skyddsreflexer var aktiverade och framför allt var det min höftrörlighet och funktionalitet som var hämmad.

Vid återbesök bara några veckor senare, och efter idogt tränande med Anetth på PT-huset, så var det långt bättre!

Planen är nu att spendera en vecka i Ronneby under våren och intensivträna under Joakim Dettners regi och varva det med behandling och triggerpunktsmassage. Han torterade mig något fruktansvärt senast jag var där, och det hjälpte! Det är ingen som har sagt att det ska vara lätt!

Kolla gärna in deras utbildningar och tjänster!