Dra in statens stöd till genusforskningen!

I dagens BT så skriver socionomen och den fristående debattören Elise Claeson en lysande gästkrönika på ledarsidan med titeln ”Därför ska vi frossa i rosa marsipan”

Det är en krönika som kritiserar den statsunderstödda genusforskningen, en forskning som har mer ideologiska och politiska undertoner än något annat men som gömmer sig bakom en potemkinkuliss av jämställdhet.

En genusforskning som svenskarna själva fullständigt ignonerar och finner ovidkommande. Claeson skriver:

”Ett av världens mest jämställda folk kan lugnt strunta i könsmaktsordningen och välja det traditionellt könsbundna utan att skämmas. Klarsynta samhällsforskare kallar detta oväntade fenomen jämställdhetsparadoxen.

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och allt mindre fördomar gör att vi kan välja de liv vi verkligen vill leva. Vi behöver inte välja ett liv enligt den matematiska 50/50-jämställdhetsmallen.

Därför är kvinnor och män i de mest jämställda länderna, till exempel de nordiska, ogenerat traditionella i sina livsval och sin livsstil. Det har blivit okej att välja de gamla vanliga pojk- och flickyrkena och volvo-villa-vovve-livet om det gör oss lyckliga.

Dessutom bekräftar numera hjärnforskarna det vi länge anat det finns biologiska könsskillnader och de är starkare än vi velat tro. Könen är inte enbart sociala konstruktioner.

I den norska tv-serien Hjernevask (se Youtube) ställdes genusforskare mot forskare med biologisk och evolutionär inriktning. Då visade det sig att genusforskarna föraktfullt avvisade biologiska forskningsrön, medan de mer biologiskt inriktade forskarna var öppna för att det finns ett socialt kön. Genusvetarna visade sig vara mer politiska ideologer än kunskapssökande forskare. Sånt tolereras inte av Norges forskningsråd, som drog in allt stöd till genusforskningen hösten 2011.

Men i Sverige lever och frodas genusforskningen, trots folkets massiva ointresse. Feministiskt Initiativ, genusteorins politiska uttryck, fick mindre än en procents stöd i valet 2010. Vetenskapsrådet delade hösten 2011 ut 67 miljoner till olika genusprojekt vid högskolorna. Men även politiker, till exempel regeringen, stöder projekt som ofta blir genusprojekt.

Nyligen var jag inbjuden till debatt av Jämus-projektet vid Historiska museet. Statens historiska museer fick i mars 2011 regeringens uppdrag att utveckla metoder för en mer jämställd representation i museers samlingar och utställningar.

Debatten skulle handla om föräldraskap förr och nu, men blev en könspolitisk debatt om konstruktivism och heteronormativitet, ledd av chefredaktören för Feministiskt perspektiv.

Hela projektet hade koloniserats av genusvetare som var tvärsäkra på att kön är sociala konstruktioner snarare än biologiska. Debatten blev en svensk Hjärntvätt, där inga biologiforskare fick komma till tals, trots att UR:s public service-kameror filmade.

Jag kände mig som pojken i Kejsarens nya kläder när jag inför kamerorna berättade om Hjernevask och jämställdhetsparadoxen.”

Jag tog mig friheten att kopiera större delar av Claesons härligt politiskt inkorrekta text!

15 reaktioner på ”Dra in statens stöd till genusforskningen!

  1. Jag tycker jämställdhetsparadoxen är ett bra fenomen. Men jag som vill snarare ta mig fram i ett mansdominerat yrke (civilingenjör datateknik). Där kvinnor tjänar mindre, väljs mer sällan till ansvarsfyllda poster. Mycket av mitt tal och hur jag för mig är inlärt som jag försöker lära bort (ex att jag uttrycker mig frågande istället för i påståenden då jag vill ha konsensus och är van vid det med mina tjej-kompisar). Det finns massvis av jobb att göra här. Och då sägs ju jag jobba inom en branch som tar väl hand om tjejer och där folk säger att det sker en ”positiv-särbehandling” (hur nu en särbehandling kan vara positiv ur någons perspektiv så har jag aldrig sett detta heller).

    Genusforskning fyller också sin funktion tror jag, men som du påtalar så tycker jag det är viktigt att det sker riktigt ur ett forskningsperspektiv. Jag tar bara upp ett litet exempel med mig i inlägget men jag ville bara framhålla att jag tycker inte statens stöd ska dras in till genusforskningen. Men det kanske skulle få bättre riktlinjer, kräva mer. Inte ha det som folks personliga lekstugor utan kanske istället kräva att folk gör korrekta studier. Men som på alla andra ställen här i världen så kommer ju extremister inom ett område finnas.

    • Jag är också ingenjör och mängden av gånger jag har diskriminerats i arbetslivet är chockande. Kan vara allt från lilla gumman uttryck till rena sexistiska påhopp. Lägre löneutveckling verkar också vara standard. Detta skulle behövas göras något åt men tror inte att den här forskningen hjälper på det området heller. Jag tillhör också denna paradox för så fort jag fick barn så ville jag vara hemma med dem. Nu driver jag ett eget företag som går dåligt på halvtid och lever på min andra hälft för jag inte ha barna på Dagis 10 timmar om dan. Detta vill ja kunna välja utan staten ska bestämma vem som ska vara ledig, när och hur länge.

      • Du är säker på att du inte bara är övertygad om att kvinnor är diskriminerade och därför enbart söker bevis på att det är så. Därför blir du irriterad när du hör lilla gumman men kanske inte ens lyfter på ögonbrynen om någon kvinna nyper en man i rumpan eller klämmer på bicepsen? 🙂 Svårt att veta det där. Och sämre löneutveckling kan ju bero på att kvinnor faktiskt stannar hemma mer och i och med att tid med barnen är så mycket mer värt än lite högre lön så spelar det väl ingen roll. Man gör ju ändå en vinst. Anledningen till att man jobbar är ju till stor del för att tjäna pengar till att köpa saker som gör livet bättre (mat, nöjen, bostad etc) och om tid med barnen är en av dessa saker som gör livet bättre så är ju kostnaden för det att tjäna lite mindre pengar. Vad är problemet?

      • Nja löneutvecklingen var innan barntillverkningen så det beror knappast på det. Däremot då här jag haft flera chefer som frågar när jag ska ha barn på utvecklingssamtal. Diskriminering här bestått i tafsning av bröst och uppläsning av porr i min närvaro. Här haft episoder med andra anställda som öppet säger att yrket inte är till för tjejer och vägrar jobba med tjejer men har också haft en riktigt bra chef och arbetskamrater så vet definitivt skillnaden. När det gäller barna så så jag att jag här gett upp all karriär för dom. Inte för att jag måste utan för att jag vill.:-)

  2. Utan genusmänniskorna hade vi aldrig fått reda på genusaspekterna vid slutförvaring av använt kärnbränsle ( http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/03/10/genusaspekter-pa-slutforvaringen-av-anvant-karnbransle/ ), så kom inte säg att de inte fyller en funktion i samhället!

    ;D

  3. Det är ju när man befinner sig på just de här ”ojämställda” arbetsplatserna som det hela blir så plågsamt och pinsamt tydligt! Här där jag finns (inom en stor amerikansk och global koncern) (där jag själv förvisso sitter på ett djupt traditionellt kvinnoyrke som sekreterare åt högsta hönset, där en man med samma jobb kallas för assistent/controller/coordinator eller nåt annat innovativt och tjänar ett par tusen mer än jag trots lägre utbildning och kortare erfarenhet – vis av egen erfarenhet, tyvärr…) har vi i säljkåren enbart gymnasieingenjörer och civilingenjörer anställda. Två är tjejer… av ca 60, här i landet vill säga. Jag, som dessutom jobbar med HR-frågor, ser alla ansökningar som kommer in när vi söker folk och alla de tjejer som ratas, som inte ens får komma på intervju. Vissa företag (däribland inte vi då) använder i sina rekryteringsprocesser så kallade blinda ansökningar där det inte framgår vilket kön den sökande har, sexuell läggning, barn eller övrig status, vilket jag tycker är bra, även om det förhållandevis lätt går att avgöra om det är en man eller en kvinna som skrivit det personliga brevet. Håller man sig strikt till CV:t är det däremot svårare. Men då har det faktiskt hänt att tjejer åtminstone kommit så långt som till intervju! Här är det som om männen stenhårt håller varandra om ryggen och tänker kämpa med näbbar och klor för att inte släppa den lede över bron! 🙂 Dock skall jag på intet sätt påstå att jag känner mig ojämlikt behandlad på min arbetsplats för det är inte sant! Det är en fantastisk arbetsplats och ett fint företag att arbeta i. Men att säga att vi är jämställda är nog mer något man säger för att det låter politiskt korrekt… Nu vill vi ha personer med rätt kompetens här så att det skall vara 50/50 för sakens skull kommer ju naturligtvis aldrig att ske men jag tror det kommer dröja många år än innan det är lika naturligt att välja en tjej med rätt meriter som en kille.

    Men en sak där vi äntligen kommit en bra bit här är att de killar som väljer att vara föräldralediga med sina barn slipper gliringar från arbetskamrater eller att motarbetas av överordnade med hot om att avbrott i karriären aldrig är bra, det ses äntligen lika självklart som att vara mammaledig och att inte ha varit pappaledig kan till och med ses som något negativt. Men än så länge har det bara slagit igenom på mellanchefsnivå eller högre, killarna i fabriken sitter nog tyvärr fortfarande hårdare fast i det ”gamla tänket” och de möts nog fortfarande av gliringarna som deras bättre betalda kollegor slipper.

    Om man vänder blicken ut i världen inom den koncern där jag befinner mig är det däremot oerhört mycket vanligare med kvinnor på motsvarande tjänster, likaså på chefsposter på olika nivåer…

    Jag har inga åsikter om det här med pengar till genusforskningen eller inte, jag kan tycka att en hel del av det är ganska löjeväckande men jag kan samtidigt tycka att det tyvärr förmodligen finns nån form av behov av fortsatt forskning eller åtminstone nån form av ”kamp” för att öka medvetandegraden i hur vi tänker angående jämlikhet åtminstone i arbetslivet kontra hur vi faktiskt agerar – för riktigt så enkelt som krönikören får det att låta är det ju inte.

    Men så ser den vardag ut som jag lever i i ett mycket stort globalt företag i det privata näringslivet, tråkigt men sant!

    • Det verkar ju väldigt konstigt att ge en sekreterare titeln controller, oavsett om det är en man eller kvinna. Är du säker på att du inte missförstått vad dina manliga kollegor gör?
      Det är inte direkt konstigt att vissa typer av jobb innehas av kvinnor och vissa av män. För att nå en viss position måste man ha en viss erfarenhet därav är de flesta cheferna födda på 40, 50, 60 och 70-talet. Fram till ganska nyligen var det få kvinnor som blev t.ex. civilingenjörer och få män som läste/arbetade inom HR-området. Detta håller sakta men säkert på att uppluckras men det handlar inte om diskriminering (även om sådan givetvis inträffar men som tur är ganska sällan)

      Och ja, det finns en stor brist på kvinnor som har kompetens/erfarenhet för att vara aktuella för toppositioner. Men också en stor brist på kvinnor som har önskan om att nå dit. Det handlar inte ett dugg om att företag ”håller sig för fina” för att erkänna diskriminering. De allra flesta storföretag vill inget hellre än att hitta kvinnor till de högre positionerna. Om det är ett slags ”alibi” eller inte är svårt att säga…

      • Titlar kan ju användas ganska godtyckligt, men jag är tämligen tvärsäker ja 😉 Och visst har du rätt i kvinnliga och manliga yrken osv, osv – men jag tycker ändå att det är trist när tjejer som har gått samma civilingenjörsutbildning på Chalmers, födda på 80-talet och nyexade behandlas olika när det kommer till rekryteringsprocessen för de stoppas ju många gånger av dem som är födda på de 10-talen du nämner? De unga som kommer in nu, som skulle kunna vara mina egna barn har en härlig anda som känns ny och annorlunda. Nu talar jag för det företag jag arbetar och tänker inte ge mig in i en större allmän diskussion. Flera av rekryteringsföretagen erbjuder tjänsten med blinda ansökningar men det skulle vara intressant att få höra hur många som använder sig av det.
        Men hur menar du att att de flesta storföretag inget hellre vill än att hitta kvinnor till högre positioner? Om de inga hittar – hur väl letar de då? 😉 Jag har ingen koll på några siffror men det kanske du sitter på bättre information om, men jag får ibland (också baserat på var jag befinner mig) en känsla av att de tjejer som ändå kommer in, måste prestera bättre än sina manliga motsvarigheter för att ”bevisa” att de är på rätt plats. Kanske är det globala företag jag befinner mig på, inte representativt? Men hur kommer det sig att det finns så många procent fler kvinnliga civilingenjörer anställda i mitt företag i andra länder än här? Är våra utbildningar sämre, klarar tjejerna utbildningarna sämre här eller har de lägre krav i andra länder? Jag skall nog ta och fråga min ledning 🙂

  4. Att kvinnor har en sämre löneutveckling än män är ju ingen hemlighet men beror det på diskriminering? Jag tror snarare att det beror på en kombination av föräldraledighet, ”genetiska” skillnader och en uppfostran där flickor/kvinnor inte uppmuntras att ta för sig på samma sätt som pojkar/män. När det gäller topp-positioner i Sverige är det otroligt sällsynt med könsdiskriminering.

    Genusforskning tror jag är viktig men den ska inte fokusera på att göra könen mer enhetliga (som verkar vara i ropet just nu) utan snarare på de skillnader som finns och hur man utifrån dessa kan stärka den enskilda individen att lyckas med den vill.

    • Det är alldeles riktigt – i Sverige är det otroligt sällsynt med könsdiskriminering när det gäller toppositioner – där håller man sig alldeles för fin för att erkänna att det är det det handlar om, utan man brukar istället säga att det råder brist på kvinnor med rätt kompetens eller att det inte finns tillräckligt med kvinnor som vill eller vad det nu kan heta när man diskuterar just bristen av kvinnor i styrelser och i ledande ställningar… Det finns såklart undantag, självklart! Men vi vanliga dödliga, antar jag, baserat på min egen inställning, är inte ett dugg intresserade av könsutjämning – den gruppen är försvinnande liten och ges åt helskotta för stort utrymme i media. Det är ungefär lika intressant som den håriga armhålan som flashade förbi i gårdagens nyheter – dvs en hel jädra struts av en kolibrifjäder och fullständigt fel fokus i nyhetsflödet. Vad är det det brukar kallas? Sensationsjournalistik och ett hån mot verkliga nyheter eller berättelser som behöver berättas!

  5. Det är svårt det där med diskriminering. Särskilt om man försöker se objektivt på det.
    Till skilnad från många andra ”grupper” (om man ens kan prata om grupper bland människor) så har tjejer det hyfsat bra i Sverige. Det är lite jobbigare om man är sjuk, barn, handikappad, gammal, invandrare, eller Gud förbjude, zigenare. Har man dessutom lågt IQ, aj aj aj. Föds man med lågt IQ kan jag nästan garantera att man har en sämre löneutveckling.
    Helt objektivt alltså.

  6. Greta: Nu har jag iof ingen koll på hur företag som arbetar med egen rekrytering (vilket ftg ofta gör när det gäller juniora positioner) men om kvinnor blir bortsållade pga kön är det givetvis för jävligt och oförklarligt.

    När det gäller toppositioner är det få företag som sköter rekryteringen själva utan det läggs ut externt. De flesta rekryteringsfirmor som jobbar med ”seniora” positioner lägger ner mycket tid på att hitta just kvinnor till mansdominerande branscher och positioner men utbudet av kompetenta kvinnor är otroligt mycket mindre både avseende utbildning, erfarenhet och vilja att lägga ner den tid som krävs. Om de sen måste jobba hårdare har jag ingen aning om, kanske är det så.

    I Sverige är det fortfarande relativt få kvinnor som läser tekniska ämnen men det håller på att ändras. Jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att se fler kvinnor på höga positioner.

    Jag tycker mig också märka att kvinnor är ”sämre” på att framhäva sig själva vilket kanske gör att deras CV inte får samma genomslagskraft som mäns.

  7. Genusvetenskapen står på samma gungfly som nationalekonomin. Jag är med dig om du ger dig på båda!

  8. […] av LCHF-dieten och Världsnamn i Triathlon även Boråsprofil vilket förklarar hans uppmärksammande av Elise Claesons krönika i Borås Tidning där genusvetenskapen sågas […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s