”Många förknippar ord och begrepp som hälsa, träning, kost och livsstil som något karga och kravfyllda. Det är begrepp som kan skapa känslan av otillräcklighet och lutherska måsten. Mycket i vår värld och vårt samhälle är inriktat på ytans perfektion och ett ständigt strävande efter mer och bättre. I det sammanhanget så kan det vara svårt att se skogen för alla träd. Vad är meningen med all strävan? Vad är målet med vår ambition?
Ett svar på den frågan kanske är att njuta av livet. Ett annat svar är att eftersträva en hög livskvalitet. Ytterligare ett är måhända att få vara lyckliga.
Att vi vill och ska njuta av livet, leva med hög livskvalitet och vara lyckliga är självklara svar på varför vi strävar framåt och uppåt. Men när vet vi att vi är framme? När vet vi att vi åstadkommit tillräckligt för att vara nöjda ett tag? När är känslan av tillfredsställelse större än det dåliga samvetet över det som vi också borde hunnit eller som kunde gjorts bättre?
Det är en konst att vara nöjd. Nöjd med sig själv och nöjd med livet. Det är en konst att njuta. Njuta ohämmat utan ett sting i sidan av ett rättrådigt samvete. Det är en konst att vara lycklig. Lycklig med en känsla av att ingenting fattas.
Idag är vi experter på att få saker gjorda. Vi är experter på att maximera vår tid. Vi är experter på att fylla vår agenda och vi är experter på att nyttifiera dygnets vakna timmar. Ironiskt nog har det lett till att vi sover allt mindre vilket gör att sömn hamnar högst på listan över det som svensken vill ha mer av i sin vardag. Så varför sover vi inte mer när sömn är så skönt? Vi hinner helt enkelt inte och vi prioriterar det inte.
Jag tror att vi borde planera för mer ledig tid. Tid för njutning. Tid för avkoppling. Tid då målet är att få så lite gjort som möjligt istället för så mycket. Det är den tiden som laddar batterierna och som påminner oss om vilka värden i livet som verkligen betyder mest. Idag är det nog många kör på med full gas till dess att man inte orkar mer och man blir tvungen till vila. Men det är ingen njutningsfull vila. Det är en paus där bensinen tagit slut och man inte ens har energi att gå på tomgång.
Vi borde vara nöjdare med oss själva. Inte på ett självgott och förnumstigt sätt utan med insikten att hur mycket vi än gör så blir vi aldrig riktigt klara. Och inte heller perfekta. Livet blir inte heller perfekt. Det betyder inte att vi inte ska göra vårt bästa eller att vi inte sikta högt men vårt värde som människor blir inte högre för att vi gjort mer, tjänat mer eller presterat bättre. Och att omgivningens, familjens och våra medmänniskors kärlek inte hänger på hur duktiga vi är. Den finns där, förutsättningslöst. Om vi bara har tid och plats för den.”
Underbart!
Maria
Så sant!
Det här hamnar på anslagstavlan i lärarrummet på min skola! Oavsett vad andra tycker så jobbar vi lärare otroligt mycket både kvantitativt och kvalitativt.
Jag ska göra samma sak på min skola. Håller med dig fullständigt.
Jag fick rysningar av välbehag när jag läste krönikan. Tack för den insikten.
Jäkligt fint skrivet Jonas! Bra att du som når ut till många förmedlar detta 🙂 Utillitarismens Zlatan liksom :p
Eller liberalismen eller whatever floats your boat…
Sitter på Hotell Clarion och väntar på att din föreläsning Den Nakna Hälsan ska börja. Tog upp iPhonen för att se om något nytt inlägg på någon av de bloggar jag följer hade publicerats. Och det hade det ju. Sett är ett underbart inlägg. Jag lägger direkt ned telefonen igen och tar en paus, kopplar av och laddar batterierna. Eller rättare sagt, jag laddar för att få bevittna en lärorik föreläsning…
Tack för en vacker och betydelsefull krönika 🙂
Där satte du huvudet på spiken! Detta tar jag till mig, för det behövde jag höra. Du är grym, Jonas! =)
Det är en konst att vara nöjd.. klockrent stycke, och det stämmer så väl. tack för mycket av fantastisk läsning!
Snyggt skrivet!
Mycket insiktsfullt och härligt skrivet. Kan inte mer än hålla med till fullo. Strävan efter hälsan kan inte vara ett självändamål i sig utan som medel för ett högre mål, tex, livskvalitet eller lyckan. Detsamma gäller pengar, kärlek osv.
Jag finner dock ditt deltagande i Ultraman något motsägelsefullt. Jag kan inte se på vilket sätt det gagnar något av dessa medel och inte heller blir du lyckligare av det. Din tjej älskar dig inte mindre nu för att du dnfat, du utsatte din kropp för enorma påfrestningar som riskerar hälsan, spenderade en massa pengar. Eller har jag fel?
Det verkar som om du är nykär Jonas 🙂
Så bra skrivet! Låter så enkelt men är så svårt dock… Att bara slappa, hur gör man? (du ser hur långt det har gått då…)
Du borde bli statsminister,,,,
Jonas, kan du inte hjälpa Säter så de ”får” komma tillbaks till triathlonvärldens finrum? Du har säkert åsikter när det gäller diskussionen Kalmar 2012, med eller utan SM-status..
Varför inte ge Säter SM-arrangemanget.. och i gengäld skapar de ”världens” snabbaste IM-bana. För visst finns möjligheterna i Dalaterrängen, när det råder rätta väder- och vindförhållanden. Och självklart måste ”mördarbackar” strykas från banprofilen.
Folk vill ju antingen kvala till Hawaii eller köra en riktig snabb IM, som de kan dra historier om på äldre dar:)
Konkurrens är alltid bra! Även i triathlonsverige.. men de flesta elitaktiva verkar ha SAMMA åsikt; satsa allt på Kalmar.. så det blir väl så.
Vad du än tycker så vore det kul att höra din åsikt mha den underbara skrivförmåga som du besitter.
Det är så viktigt idag att ha så kallad ”meningsfull fritid” – vilket innebär ännu mer saker att göra – att människor glömmer bort att drälla omrkring och bara vara.
Drälltid är viktigt för både kropp och själ!
sitter på kylskåpet!
[…] inne på bra och rekommenderad läsning måste jag bara tipsa om Jonas Colting senaste krönika ”Att njuta av livet” – läs den! Vet att jag rekommenderat hans krönikor tidigare men de är så […]
vidare läsning
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/traning-gor-gott-anda-ner-pa-cellniva_6709881.svd
Du är så klok, (och snygg) hoppas att väldigt många läser dina inlägg.
En stadig gäst på simarenan.