Jonas intervjuas om hälsa och det fria valet!

Lorena Gustavsson är en student som pluggar på Karlstad Universitet och som har gjort en intervju med mig om hälsa och livsstil. Här är hennes utskrift ifrån den intervjun!

En föga blygsam retorik gör att elittriathleten, och sedermera författaren, Jonas Colting ofta hamnar i blåsväder, han är inte rädd för att säga det som folk sitter och tänker. Uttryck och fraser som vi mumlar för oss själva, yttras öppet i hans böcker och debattinlägg. Klart det stör! Klart det berör, ibland ömma punkter. Men i hälsans namn kanske det är värt det? Här anar jag ett djupt engagemang, ett motiv, och en önskan om att uppnå äkta välmående. En vägran att ”gilla läget”, som han själv kanske skulle uttrycka det.

En proffsatlet, som dessutom är så känd för att inte tiga måste man ju bara ha med som referens i sitt ekosofiska sökande! Så jag både mailade och ringde, efter att ha läst hans bok ”Den nakna hälsan” om hälsa ur ett ”evolutionärt perspektiv” med frågor om hälsa, i vår kultur och i andras. Det blev en hel del politik, lite hälsokultur och lite ekofilosofi.

Vad är hälsa?

”Hälsa är förmågan att kunna göra det mesta och bästa av det man har i sin verktygslåda, att prestera och leva med optimal livskvalitet på ett fysiskt, mentalt, känslomässigt och intellektuellt plan. Hälsa är där kroppens olika system är i balans och homoestasis. Det finns inga absoluta värden eller graderingar utan är relaterat till individens potential, ålder och livsbetingelser. Jag skulle exempelvis kunna leva extremt ohälsosamt under en tid och ”tappa” hälsa på en mängd plan och jag skulle fortfarande kunna springa typ en mil. Så det är inte bara kopplat till fysisk prestationsförmåga utan mycket mer. Ohälsa är antingen en grav obalans mellan den olika systemen eller en nedsättning på ett eller flera plan. Sedan är hälsa och ohälsa naturligtvis en upplevd kvalitet också!”

Upplevd kvalitet?

”Man kan ju ha några kilos övervikt eller någon sjukdom och ändå må bra och känna sig hälsosam och vital. Jag kan träffa en människa som har superfräsch yta men som varken är stark, pigg eller frisk. Hälsa börjar inifrån och en person som känner sig snygg blir ju snygg. Perfektionister är dock sällan nöjda”

Vilka drivkrafter har vi för en hälsosam livsstil?

”Idag; främst fåfånga skulle jag tro. Jag tror inte att så många tänker sig någon djupare mening. Men alla drivkrafter som funkar är bra drivkrafter!” 

Hur förenlig är västvärldens livsstil (generaliserat) med hälsa?

”Det beror på, svårt att generalisera. Men eftersom individen har ett stort utrymme i vår del av världen så är ju förutsättningarna goda. Hälsa är att göra det bästa av det vi har, det är inte en tävling. Jag tror vi är för inställda på tävling och för lite på hälsa som ett långsiktigt projekt. Hälsa är inget mål man når och sen är man ”klar”, utan en ständigt pågående process.”

Du verkar vara individualist ut i fingerspetsarna, är hälsa individens ansvar?

”Vi har alltid ett val i hur vi ska göra. För att uppnå hälsa måste man hålla sig till det konsekventa valet där ett val blir tusen val i slutändan. Man väljer själv om man vill köpa ett kilo strösocker och hälla i sig det. Det är ingen annan som bör eller ska ta ansvar för det. Det blir fel när vi går till doktorn med våra barn och  ber dem ta ansvar för att våra barn är sjuka och överviktiga. Det är föräldrarnas ansvar och ingen annans! Hjälp till självhjälp, visst. Men många är oförmögna, eller till och med ointresserade, att ta itu med sina egna problem idag. ” 

Tror du att alla i Sverige, oavsett klass, kultur och etnicitet har möjlighet att leva hälsosamt liv? Hur är det med marginaliserade/förtryckta grupper? 

”Ja, det tycker jag. Kunskap är gratis och tillgänglig för alla. Och ingen trycker in godis i munnen på någon annan. Alla har det fria valet. Vi kan göra vad vi vill. Fast alla har ju inte den insikten naturligtvis. Och för vissa är kanske livet svårt nog för att hitta tid till ”triviala” saker som hälsa etc…”

Vad mer än det fria valet påverkar vår livsstil?

Det finns så många krafter i samhället som vill styra oss, så mycket köpt information som t ex studier som sponsras av läkemedelsföretag. De vill ju kunna fortsätta sälja sin diabetesmedicin (lågkolhydratkost, utan t ex bröd, ris, pasta osv, uppges avhjälpa diabetes typ 2-symptom. Det har långtgående naturmedicinskt vetenskapligt/empiriskt stöd. författarens anmärkning) men de tjänar på att lansera en skev sanning. Vilken har resulterat i att vi äter mängder av förädlad onaturlig mat, för att någon har talat om för oss att det är nyttigt. Den här köpta informationen och reklam i allmänhet påverkar våra val på ett oerhört sätt!

Myndigheter använder ett ”för säkerhets skull”-tänk som ofta är hämmande och kontraproduktivt. Lär man individen att det är statens och samhällets uppgift att se till att vi alla är friska så invaggas man i falsk trygghet och känslan att man inte själv behöver ta ett individuellt ansvar.

Det är svårt att veta vad som är ”neutralt” och vad som är pålitligt. All information förvillar oss och det är genom vårt sunda förnuft som vi kan sålla ut vad som är rimligt och inte i det flödet. Vi behöver bli mer kritiska till det informationsflödet vi matas med. Reklam spelar på våra drifter och blir extremt svåra att motstå om man inte har kunskap om vad som föreligger den. Ibland är det svårt bara att se skillnad på reklam och forskning.”

Den kost du förespråkar med mycket fett och lite kolhydrater, har kritiserats en del, dels för att vara ohälsosam, men det jag är nyfiken på är ”solidaritetsargumentet”. Man kan ju se det såhär; ”ris mättar fler magar”. Vad tänker du?

”Det är åter den köpta informationens sanning. Livsmdelsindustrins intressen som vi har cementerat som allmänna kostråd sedan sextiotalet, om vi tittar på vad människor åt tills för bara femtio år sedan och hur ohälsotalen skjutit i höjden sen dess, så ser vi ju att det inte är bra med obegränsad tillgång till förädlad mat. Vi är anpassade till den kost jag förespråkar med en hög andel animaliskt protein och fett, och det är vad vi åt tills vi fick ett jordbruk. Det som hände  med oss då, var att vi blev klena och sjuka. Många av dagens kostråd bygger på just en politisk värdegrund med 60-talets vänsterströmningar och anti-imperislistiska budskap. Kort sagt, åt man kött så stal man mat ifrån 15 afrikanska barn! Det är en befängd syn på solidaritet!

Det där med att man ska vara solidarisk, ja jag vill ju självklart att djuren ska ha haft ett drägligt liv innan jag äter dem och att det råder en schysst djurhållning överhuvudtaget, som är naturlig och fräsch, också för min egen skull. Men att börja tänka att man inte ska äta kött för att rädda någon annan blir för enkelspårigt, och löjligt!  Jag tror helt inte på den argumentationen! Då är det kanske bättre att tänka ”Varför ska jag må dåligt bara för att någon annan gör det?” Ska jag äta dålig mat bara för att någon annan inte har ett val? Eller så kan man fundera på om det faktiskt är någon som mår bättre för att jag äter mat som gör att jag mår dåligt, vilket jag inte tror är fallet”! Det egna välmåendet bör inte åsidosättas på grund av solidaritet på veka och extremt luddiga bevekelsegrunder. Den formen av martyrskap, tycker jag är att vara respektlös mot sig själv.”

Så det hälsosammaste valet är individualism?

”Ja i första hand bör man alltid ta hand om sig själv och de som står en närmast. Det är svårt att ägna omsorg om någon annan om man inte mår bra själv, och det är svårt att få världen runt om att må bra, om man inte i första hand lyckas med det för sin egen person! Det ska poängteras att många skulle kalla detta för egoism och det är också helt bisarrt! Hur kan det vara egoistiskt att vilja mås så bra som man kan? Eller att man vill att ens barn, kompisar eller familj ska må så bra som det går?”.

Vilka strömmningar ser vi nu då inom hälsa?

”Barfotalöpning börjar bli stort, löpning över huvudtaget. Folk har en längtan efter naturen och det som jag kallar för ”Den nakna hälsan”. Det är sällan någon som börjar träna minimalistiskt och mera jordnära går tillbaks till det gamla. När det gäller kosten så är det här inte som alla trendiga dieter har varit nu i fyrtio år, det är mer ett paradigmskifte. Fler märker vad de mår bra av egentligen. Fler börjar kräva naturlig mat och återupptäcka en mer naturlig livsstil.”  Vi är djur egentligen och behöver sådant som andra djur behöver. Vi är inte skapade fysiologiskt för den moderna världen. Men vi behöver inte bli stenåldersmänniskor igen, utan att vi kan återuppta det  som är bra och behålla det som är bra i den moderna världen samtidigt”.

Vad kan vi lära av andra ”ociviliserade kulturer om hälsa?

”En hel del. Vi kan läsa i Weston A Price’s bok ”Nutrition and physical degeneration” att så länge den moderna världens livsstil inte hade introducerats så var Samoerna (En Polynesisk urbefolkning) i hans studier vid utmärkt hälsa, de hade inga så kallade vällevnadssjukdomar, men nu är de bland de sjukaste i världen sedan de blivit tvingade till anpassning. Det här gäller samtliga de isolerade och ”ursprungliga” befolkningarna som dr Price besökte och studerade”

Tvångsassimilering?

”Ja, precis. Eller snarare en ofrivillig och oundviklig anpassning”.

Så en ökad rikedom är inte en genväg till hälsa?

” Inte materiell rikedom, men man kan ju formulera om frågan istället till; ”vad gör dig rik?” Hälsa är en rikedom, att känna att man har kontroll över sitt livsöde och har god självkänsla samt självförtroende är den största rikedomen jag kan tänka mig. Rikedom är att kunna vara så frisk och stark att man kan göra vad man vill och njuta av livet och tillvaron utan begränsningar”.

Din bok innehåller inte femtio sidor källhänvisningar och tusentals fotnötter. Måste  facklitteratur ha en auktoritär stil?

”Vem är en auktoritet? Det kan diskuteras. Jag har läst om det jag skriver om, och uttalar mig av tjugofem års erfarenhet om kost, träning och hälsa. Ingen kan komma och säga att mina upplevelser är felaktiga. Jag är ingen forskare och gör inga egna vetenskapliga studier, men jag måste ändå kunna ha en rätt att uttala mig. Men man behöver inga vetenskapliga studier för att veta vissa saker, det är felaktigt att tro att man kan luta sig tillbaka på vad någon annan säger för att den har en viss titel som t ex ”forskare”, och tro att man inte behöver tänka och känna efter själv! Om forskning säger att margarin är en bra produkt, bättre än smör, så kan man gott fog ifrågasätta detta på logiska och förnuftsmässiga bevekelsegrunder. Man behöver ingen akademisk titel för det. Om någon framlägger en tes om att vi inte ska äta kött så kan man på samma sätt ifrågasätta det för det går emot hela vår natur och historia som människor. Då kan man, om man är en resonerande individ, anta att en sådan tes har politiska eller lobbymässiga särintressen. Med sitt förnuft och resonemang kommer man långt och man behöver inte låsa fast sig vid dogmer eller fyrkantiga teorier.”

Om jag säger låtsasordet ”kännskap” så förstår du nog vad jag menar?

”Ja, när jag skriver ”ovetenskapligt” gör jag det utifrån en kombination av känsla, upplevelser och sunt förnuft”.

Vad är ett gott liv?

”Att själv kunna vara den som håller i ratten och styr riktningen i sitt liv, ett liv som inte begränsas och förkortas av sviktande hälsa i förtid. Ett gott liv innebär att man har ett sammanhang och ett syfte i sin tillvaro. Ett gott liv är att leva med respekt för sig själv, sin kropp och andra människor och att vara nöjd med sig själv när man gör så gott man kan. Att göra det mesta av de förutsättningar man har, för att kunna må så bra som möjligt. Hälsa är ingen tävling”

5 reaktioner på ”Jonas intervjuas om hälsa och det fria valet!

  1. Så klockrent!
    ”Och för vissa är kanske livet svårt nog för att hitta tid till ”triviala” saker som hälsa.”
    Men när det gäller att serva bilen och fylla på olja när varningslampan lyser är det nog inte lika många som säger att de inte har tid. 😉

  2. ”Varför ska jag må dåligt bara för att någon annan gör det?”
    Ja, varför ska Du det?

  3. Efter att ha läst massa om odling och djurhållning, samt påbörjat eget utövande av detta, så är jag övertygad om att det går att producera mer föda per hektar genom att småskaligt och utan stora maskiner odla grönsaker och hålla gräsbetesuppfödda djur för kött- och gödselproduktion jämfört med konventionellt jordbruk och köttproduktion. Självklart är det mer arbetskraftskrävande men sett till att vi har en otroligt stor arbetslöshetshet så anser jag inte att det är ett problem utan snarare en fördel eftersom vi skulle kunna få alla i sysselsättning och alla skulle kunna känna sig delaktiga och att de producerar någonting viktigt. På plussidan i ett småskaligt gräsbetesbaserat jordbruk ligger att det blir nyttigare och mer näringsrik mat och bättre för miljön. Genom att det mesta av marken har en permanent gräsvall med betande djur så förbättras markens bördighet år för år till skillnad mot konventionell födoframställning där marken utarmas år för år och där man upprätthåller produktionen bara genom användande av konstgödsel och kemisk skadedjursbekämpning.
    Anledningen till att jag tar upp detta är att jag inte håller med om andmeningen i den del av denna intervjuv som går ut på att det skulle vara själviskt och osolidariskt att äta en kost som baseras mer på riktigt kött och fett än konventionell spannmålsbaserad kost.
    De som tror att spannmålproduktion eller produktion av andra ettåriga grödor som potatis, majs, ris, ärtor och bönor är lösningen på överpopulations- och hungerproblemen i världen är helt enkelt felinformerade. Läs gärna några böcker av författare som Joel Salatin, Anders Wilson och Lierre Keith för mer information om detta. Det går inte att odla långsiktigt utan att ha djur med i ekvationen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s