Intervju med Fredrik Colting i senaste Runner´s World!

I senaste numret av den eminenta tidskriften Runner´s World så finns det en mycket välskriven och intressant artikel om min bror. Journalist Kenneth Gysing och fotograf Luca Mara har gjort ett riktigt bra porträtt av Fredrik och hans filosofi och Fredrik utvecklar sitt resonemang i texten kring kost, hälsa och träning.

Hela intervjun med relaterade bilder finns att läsa i det aktuella septembernumret.

Om ni inte är prenumeranter av RW så tycker jag att ni ska teckna en per omgående! RW är Sveriges särklassigaste tidskrift kring träning, hälsa och, inte minst, löpning!

Notera att nedanstående bilder inte är från RW-reportaget! De två översta är tagna av Tomas Eriksson / Studio Bildbolaget!

”RW:s reportageteam åkte ner till Borås för att träffa Fredrik Colting som bara äter rå mat – och ser ut som en riktig biff. Fredrik lovade också att bjuda på lunch. RW:s reportageteam hoppades på fisk – inte! Och hade tur. Det blev rå lövbiff – en riktig delikatess.

Det var med en viss bävan jag åkte ner till Fredrik Colting i Borås. Orsaken till mötet var ett mejl med en bild föreställande en tallrik full med fiskögon. Döda, stirrande fiskögon, med lite rött slams runt ögongloberna, de blodiga resterna av fästpunkterna i fiskhuvudet. Av mejlet framgick att de där fiskögonen hade Fredrik Colting ätit upp med god aptit.

Det där blev man ju lite nyfiken på, i kombination med några kväljningar. Vad är det för en människa som stoppar i sig fiskögon. Och varför?

Fredrik tackade ja till intervju, och lovade bjuda på lunch. Jag tänkte sedan mycket på den kommande lunchen på tåget på väg ner till Borås. Ångest, ångest. Fiskögonångest.

Fredrik är bror till Jonas Colting. Fredrik är dock inte triatlet. Fredrik är bokförläggare, driver bokförlaget Nicotext tillsammans med en vän, och är dessutom författare. För ett par år sedan skrev han en uppföljare till J.D. Salingers klassiska ungdomsskildring ”Catcher in the Rye” med titeln ”60 years later: Coming Through The Rye”, där huvudpersonen i romanen var 60 år äldre. Det gillade J.D. Salinger inget vidare. Salinger stämde Fredrik på flera miljoner, men det ordnade sig på något vis. Sen dog J.D Salinger, dock förmodligen mer av hög ålder än av Fredriks bok. Och nu har Fredrik en ny bok på gång. Om fördelarna med opastöriserad mjölk. Mer om det senare.

Fredrik drar järnet i skogen!

Fredrik drar järnet i skogen!

Fredrik äter allting rått sedan snart två år tillbaka. Nötkött, fläsk, fisk, kyckling, ägg, mjölk. Okokt, ostekt, opastöriserat. När han möter upp med bil vid Centralstationen i Borås, har han ett sexpack ägg i bilen.  Han tar upp ett ägg och knackar hål i båda ändarna, och suger till med ett ”slööörp”.

– Det är lite slemmigt i konsistens, säger Fredrik, men det får man ta.

Ett mellanmål på cirka tre sekunder. Respekt.

Fredrik har fyllt 35, men ser ut som 25. Kan det bero på maten? Han har en spjuveraktig glimt i ögat. Fredrik är van att folk gapar med öppen mun över hans matvanor. Men att de också stänger munnen snabbt när han vill dela med sig.

– Ska du ha ett ägg?

– Njäe, tack, jag har redan ätit frukost.

Fredrik kör till en liten sommarstuga, som ägs av storebror Jonas, men som Fredrik brukar bo i ibland. Där finns stora skogar runt omkring, och en vacker sjö som Jonas brukar simma i. Fredrik simmar också (fast inte lika mycket som storebror), och springer och går i skogen med ”barfotaskorna” FiveFingers på fötterna, och klättrar uppför berg och hänger i träd och lyfter stockar och stenar.  

Fredrik Colting är alltså en man som äter allting rått. Det strider förmodligen mot det mesta av Socialstyrelsens rekommendationer, för att inte tala om läkarvetenskapens. Rå kyckling ska ju vara livsfarligt att äta. Och fläsk. Fredrik Colting borde vara en mycket sjuk man efter detta råa ätande under så lång tid. Eller rentav död. Men Fredrik Colting ser i högsta grad levande ut. Hälsans rosor lyser på kinderna, och han ser lika vältränad ut som brorsan.

– Jag mår jättebra, säger Frederik, jag tror faktiskt aldrig jag har mått bättre än vad jag gör nu.

Fredrik vill gärna bjuda på kaffe, och begrundar broder Jonas kaffekokare. Han dricker inte kaffe själv, så fotograf Luca får rycka in med en hjälpande hand. Och snart bubblar det klämmigt i Percolatorn.

Jahaja, och hur gick det här till egentligen? När bestämde du dig för att börja äta allting rått?

– Jag har varit intresserad av kost och hälsa ända sedan jag var tonåring, berättar Fredrik. Innan jag började äta rått, så var jag vegetarian. Men det kändes inte riktigt rätt för min mage, så jag sökte vidare. Och kom in på det här, som i grunden handlar om att äta naturligt.

– För mig är naturen den ultimata designen. Allting är färdigt. Tänk dig ett äpple, det har optimal design. Det har tusentals ämnen i sig, som alla samverkar. Äpplet behöver ingen hjälp från någon livsmedelsproducent. Och mjölk, opastöriserad, ohomogeniserad mjölk, direkt från kons spenar, det är en fantastisk produkt som innehåller otroligt mycket näringsämnen. Massajerna i Afrika lever i stort sett på rå komjölk. Men här i Sverige anses rå komjölk vara farligt att dricka.

Fredrik har gått metodiskt till väga. Han har läst en väldig massa böcker som berättar om fördelarna med att äta rått.

– Aajonus Vonderplanitz i Kalifornien har, till exempel, skrivit boken ”We want to live”. Han hade cancer, var väldigt sjuk, och började forska i näringsvetenskap för att hitta nya behandlingsmetoder. Han blev frisk genom att börja äta rått. Jag har träffat honom ett par gånger. Han har många efterföljare, men han säljer inga produkter, driver ingen kommersiell rörelse. Det enda han har gjort är att skriva den här boken.

– Där står mycket sådant som folk tycker är kontroversiellt, till exempel att man kan äta rå kyckling. Men jag tycker inte att det är kontroversiellt, det är ju egentligen alldeles naturligt. Det är samma sak med färsk komjölk, det anses farligt. Men hur har vi då överlevt som människor, vi har ju druckit färsk komjölk ända fram till för några decennier sedan.

Hangin´ tough!

Hangin´ tough!

En matdag i Fredriks liv?

– När jag går upp på morgonen brukar jag käka tre råa ägg. Sedan väntar jag en stund, så de får tid att smälta lite i magen. Sen äter jag ytterligare två råa ägg. Och efter äggen kan det bli en grönsaksjos på selleri, morot, persilja och koriander, eller på någonting annat.

– Till lunch brukar det bli något animaliskt, det kan vara nötkött, fisk, kyckling, griskött, och kanske vilt på hösten. Runt 300–500 gram, men rått kött innehåller också mycket vatten. När det gäller fisk så kan det vara många olika sorter, men jag äter bara fisk som fiskats i djuphaven. Det är för mycket gifter i insjöfisk.

– Som mellanmål brukar jag blanda till en milkshake på rå mjölk, ägg och ouppvärmd honung, honung som kommer direkt från bikupan. Ouppvärmd honung ska ju också vara farligt, men jag har aldrig blivit sjuk.

Och till middag lika mycket kött eller fisk, som till lunch. Det låter inte som någon särskilt billig kosthållning.

– Nej, det är det ju inte. Jag äter ungefär tio råa ägg om dagen, och ungefär ett kilo kött. Och den opastöriserade mjölken får jag åka och hämta över tio mil bort hos en mjölkbonde som låter korna beta gräs. Jag för en ständig kamp med mina matleveranser, och med de som vill att man ska äta skit.

Rå eller halvrå oxfile går väl an, (rare or medium rare) men att stoppa i sig ett halvt kilo rå fisk? Gollum i Sagan om Ringen åt ju rå fisk. Och se hur det gick för honom. Men tänker man ett varv till, så är det kanske inte så konstigt som det låter. Ena halvan av sushin är ju rå fisk. Fredrik hoppar bara över riset. Sill är ju rå fisk. Fredrik hoppar bara över sockerlagen.

– Jag kan inte säga att rå torsk smakar gott, säger Fredrik, det är faktiskt lite äckligt, smakar fiskigt. Men samtidigt är det en vanesak, det finns en massa recept på hur man kan anrätta rå fisk. I många kulturer äter man mycket rå fisk. Ingen tycker till exempel att ostron är konstigt. Och vad gäller kött, tänk bara på carpaccio och råbiff. Inget märkligt med det.

yoga efter maten rekommenderas

yoga efter maten rekommenderas

Att äta rått handlar inte om njutning, åtminstone inte efter traditionella mått.

– Det finns ingen rå mat som smakar godare än lagad mat, så är det bara. Men njutningen för mig är att vara hälsosam och veta att jag gör någonting naturligt. Att veta att jag bygger upp min hälsa är viktigare för mig än att det smakar gott.

Fredriks flickvän äter också rått, men med lite mer finess än Fredrik.

– När jag är själv kan jag bara packa upp ett paket köttfärs och äta rakt ur förpackningen, men min flickvän brukar göra olika såser och oljor med vitlök och tomater.

Maten sköljs ibland ner med vatten, även om Fredrik inte dricker så mycket vatten. Det finns så mycket vatten i rå mat, att han inte behöver dricka så mycket. Men när han dricker vatten, så inte är det kranvatten.

– Aldrig kranvatten, säger Fredrik. Det finns ju klor i dricksvattnet, och klor är ett av de farligaste ämnen som finns. Och jag dricker heller inte vatten i Pet–flaskor, det måste vara i glasflaska, vilket också kan vara en kamp att hitta. Det bästa vattnet, Perrier, kommer från Frankrike.

Det blir dags för lunch, och Fredrik öppnar ett paket lövbiff, nyligen inköpt på ICA.

– Jag försöker köpa ekologiskt kött när det finns, men går inte det, så tar jag vad som finns.

Fredrik skär lövbiffarna i småbitar, och hackar ihop en avokadoröra som sidorätt. På ett annat fat lägger han upp några rejäla, vita fettklumpar.

– Fettet är viktigt, säger Fredrik, det fungerar som en katalysator för den andra maten, den hjälper till med förbränningen.

På ett annat fatt lägger han upp ett par uppsågade benbitar. Med märg i mitten.

– Rå märg är väldigt nyttigt, förklarar Fredrik.

Fotograf Luca tittar på mig. Jag tittar på fotograf Luca. Bon appetit!

Och det är faktiskt inga större problem. Den råa lövbiffen slinker ner fint tillsammans med avocadoröran. Inget större tuggmotstånd, bara svälja och hoppas att det landar mjukt i magen.

Benmärgen går lite trögare. Det smakar inte så mycket, men huvudet skickar signaler om att det är ganska äckligt. Jag vet inte riktigt varför. Möjligen att benmärg verkar vara så påtagligt mycket dött djur.

Sen då de vita fettklumparna. De är närmast att likna en delikatess, förklarar Fredrik. Fettet kommer från gräsätande kossor, och är i absolut toppklass vad gäller fett. Själv har jag avskytt fett sedan tidiga år, alltid skurit bort fettkanterna på fläskkotletter och julskinka. Men är man undersökande reporter eller inte? Klart man är undersökande reporter. Skär av en bit och stoppar i munnen. Det smakar inte så mycket. Men det är något med konsistensen. Den känns inte helt bekväm.

– Hur känns det, undrar Fredrik nyfiket.

Magen känns helt ok. Inga problem. Det är bara huvudet som inte riktigt hänger med.

– Hela vårt samhälle är uppbyggt kring mat, förklarar Fredrik. Hela vårt liv går ut på mat. Alla högtider ska firas med stora måltider. I TV visar alla kanaler matprogram. Det är inte bara jag som tänker på mat, fast jag tänker ju på ett annat sätt.

– Grejen är ju att jag inte vet om det här är rätt, det får jag nog vara ödmjuk att säga. Jag är ingen forskare. Det mer som en kostens upptäcktsresande. Det var läskigt första gången jag år rå kyckling. Jag kanske dör nu, tänkte jag. Jag hade ju hört att det skulle vara jättefarligt. Men, ”faan, jag gör det bara”.  Sedan satt jag länge och kände efter hur det kändes i magen. Och jag dog ju inte.

Fredrik menar att det råder en bakteriefobi i samhället, som vindlar sina rötter ända tillbaka till 1800–talet och gamle Louis Pasteur.

– All modern läkarvetenskap är uppbyggd kring att bakterier är farliga. Men bara för att det finns bakterier betyder det inte att du blir sjuk på grund av bakterierna. Det är ungefär som att säga att alla döda djur i Afrika beror på att det finns så mycket gamar där. Det är ungefär samma resonemang.

– Om vi kan tänka oss en skapare, vem det nu är, så tror jag inte denne satt och tänkte att om jag nu gör några bra bakterier så måste jag också göra några dåliga. Jag tror inte det finns bra eller dåliga bakterier, alla har sitt syfte.

– Vårt immunförsvar, som till 70–80 procent är lokaliserat till magen, består ju av bakterier. Själva tanken med rå mjölk är ju att den innehåller en massa bakterier, du tillför alltså ännu mer bakterier, och får i längden ett starkare immunförsvar. Och tvärtom, om du äter steriliserade grejer så sänker du immunförsvaret.

– Vanlig mjölk kan till och med vara farlig. Pastöriseringen förändrar alla näringsämnen, de får andra molekylstrukturer, vilket en del forskare menar kan vara en fara, speciellt för barn och unga, och homogeniseringen slår sönder fettet, vilket är en kosmetisk process för att fettet inte ska flyta upp till ytan. Det vill säga, det fett som nu finns kvar i mjölken, det är inte mycket. Det  mesta har man tagit bort och gjort glass och smör av. När man köpte mjölk förr och hämtade mjölken med glasflaska, såg man till att handlarna inte lurade en på fettet, som ju innehöll mest näring.

Ge mig ett rått ägg annars blir jag arg!

Ge mig ett rått ägg annars blir jag arg!

Det drar ihop sig till mellanmål.

– En riktig immunförsvars–booster, förklarar Fredrik. En lever–smoothie.

Spännande. Jag har avskytt lever lika länge som jag har avskytt fett. Lever luktar illa och smakar illa. Det är en universell sanning.

– Ja, den här smoothien är jätteäcklig, tröstar Fredrik glatt, den blir helt brun, ser ut som skit rent ut sagt. Men det slänger man i sig.

På skärbrädan, ett halvt kilo uppskuren lever. Blodet rinner fint längs skärbrädans sidor. Ner med levern i en mixer. På med en halv liter råmjölk. Och så en rejäl klick med oupphettad honung.

– Tre livsfarliga grejer på en gång, ler Fredrik. Rå lever ska man absolut inte äta enligt läkarna, och inte rå mjölk och inte oupphettad honung.

Mixern drar igång. ”Wroooom”, och leverbitarna blir allt mindre. Men inte alldeles osynliga.

– Den blir lite klumpig den här smoothien, säger Fredrik, men det är bara att svälja. Varsågod.

Jaja, där står man alltså med ett stort glas i handen med en sörja som ser ut som någonting som har med maginfluensa att göra. Men vad gör man inte för den bästa av läsekretsar.

Klunk, klunk, klunk. Nej, där ljög jag allt lite. Bara en ”klunk”. Hubbahuff!

– Nå, vad tyckte du, undrar Fredrik intresserat.

Jag vet inte riktigt. Det känns som om någonting åker hiss i magen. Det smakade lever, men ändå inte så mycket lever. Honungen och mjölken dämpade, inga spykänslor. Men en klunk räcker. Jag ger Fredrik en beundrande blick när utan att blinka drar i sig hela härligheten.

– Det är en riktig befrielse när man vågar hälla i sig alla de här grejerna, säger Fredrik. Du kommer närmare naturen, den känns inte farlig längre, naturen är min kompis.

Brorsan Jonas är en extrem vad gäller träning. Fredrik då, är han extrem vad gäller mat?

– Jag tycker faktiskt inte det. Jag tycker att de som dricker Coca Cola, äter mikromat, de som lever för mat, som söker njutningen i att äta, det är de som är extremer, de lever extremt dumt. Man har fått en kropp och man har fått ett liv och jag tycker man ska visa respekt för det och ta hand om det på bästa vis.

– Om jag inte har respekt för mig själv, då kommer jag heller inte ha respekt för andra människor. Så det finns också en djupare mening i det här. Visst, det blir kanske lite obekvämt, men jag lever hellre lite obekvämt och försöker hitta något svar än lever tryggt och bekvämt.

Och hur var det egentligen med fiskögonen?

– Jag läste i en bok att de nordamerikanska indianerna åt fiskögon så ofta de kom åt. Det finns väldigt mycket A–vitaminer i fiskögon. Så jag smällde i mig en tallrik med ögon från torskfisken sej. Det var ganska gott, faktiskt, smakade lite som Kalles Kaviar. Men min flickvän är inte lika hardcore, hon åt inga fiskögon, hon tyckte ögonen tittade på henne. Fast fiskögon blir aldrig någon stapelföda för mig, jag får i mig så mycket A–vitamin ändå.

Fredrik säger att han känner sig frisk, stark och energisatt av den här kosthållningen. Blodsockret ligger stadigt på en mycket jämnare nivå än förr.

Fredrik ser stark ut, har ungefär samma fysionomi som brorsan Jonas.

Hur mycket tränar du?

– Jag tränar inte så mycket organiserat. Jag springer eller går varje dag, i barfotaskor. Jag är väl ut en 7–15 kilometer, men jag har aldrig klocka med mig. Jag har ingen aning om vad jag gör på milen, men Jonas har sagt att jag springer hyfsat fort. Fast jag har aldrig haft lust att mäta mig i tävlingar, det är inte min grej. Jag tycker om att vara i skogen, klättra och träna styrka med det som finns där, och med kroppen som tyngd.

Boken ”Mjölkrevolutionen  – Naturens mest perfekta mat du inte får köpa (ännu)” kommer ut nu i höst.

– Jag vill få igång en debatt, säger Fredrik. Mjölk är ett väldigt viktigt livsmedel. Idag får jag köpa diabetesframkallande livsmedel hur mycket jag vill, men inte en hälsobefrämjande dryck som opastöriserad mjölk. Livsmedelsverket påstår att bakterierna i mjölken är farliga. Jag menar att de inte är det, utan tvärtom mycket hälsosamma.

Hur nu den debatten slutar, så var det ett inspirerande möte. Fredrik fick mig att äta saker som jag aldrig skulle ha ätit utan Fredriks försorg. Och jag kan gott tänka mig att hacka upp en lövbiff med avokadoröra någon gång då och då. Fast på tågresan hem hade magen en del underliga ljud för sig. Förmodligen lever–smoothien som spökade. Jag jämnade ut med en katalysator från SJ:s sortiment.

En påse Ahlgrens bilar!

Brppp!”

80 reaktioner på ”Intervju med Fredrik Colting i senaste Runner´s World!

  1. Inspirerande!!

    Jag kan tänka mig att personer med överätningsproblem borde prova detta då maten inte är så ”rolig” att käka…man vill bara äta om man är riktigt hungrig. Funderar lite själv på att börja äta mer rå mat för att slippa laga min mat… Men jag skulle aldrig ge upp grillat kött eller smörstekt broccoli!

  2. Steg 1: Sluta äta Socker (godis/läsk)
    Steg 2: Sluta äta vitt mjöl (bröd/bullar)
    Steg 3: Sluta äta spannmål (pasta/ris osv)
    Steg 4: Sluta äta producerad mat

    Galenskaper, har funderat en del över hur vi ska gå vidare i familjen från steg 4, men jag tror jag får svårt med sambo/dotter att motivera olagad mat 😦

    Kan ju lägga till Steg 5: Ät endast rå mat för min egen del 🙂

  3. Hej!
    Riktigt intressant artikel. Jag har en fråga ang. mjölk som någon kanske kan svara på. Jag dricker ”gammaldags ekologisk mjölk” då jag har fått för mig att den är nyttigare än vanlig men spelar det egentligen någon roll att den är lågpastöriserad? Dör inte alla nyttiga bakterier och ämnen ändå?

    • Jo, brorsan säger att den mjölken är näst intill lika ”dålig” som den typiska mjölken som säljs.

      • Typiskt. Men näst intill är iaf något bättre än den vanliga mjölken så jag är på rätt väg…

      • Jag vill säger emot. Gammaldagsmjölk är enligt min åsikt den bästa mjölkprodukten man kan köpa i en vanlig affär.
        Dessutom är jag något skeptiskt att förkasta alla uppfinningar/förbättringar vi gjorde med mathantering sedan århundraden. Läsa man lite historia kring och varför pasteuriseringen kom till så kanske man tänker ett varv till. Inte sagt att vi förmodligen sedan länge har sprungit ifrån en naturlig matlagning och mathållning. Men jag gissar start att till och med stenåldersmänniskan hade elden inte enbart för att värma sig.

      • det är den minst sämsta mjölken på marknaden, alltså den enda som man kan dricka. men råmjölk från kossan är bäst. Det finns även en icke homogeniserad youghurt .

    • Tydligen ska fettsammansättningen dock vara lite bättre med KRAV-framställd mjölk från gräsätande kor jämfört med de som käkat kraftfoder.

      • Innebär verkligen krav att korna ätit gräs? Trodde det bara innebar att de ätit samma junk som vanligt fast ekologiskt producerat.

    • Dålig eller inte – den är godare än alla andra Arla-varianter. 🙂

  4. Hej! Intressant artikel. Ang gammaldags ekologisk mjölk så är det väl ändå ett par saker som gör den bättre? Dels att den är ekologisk och dels att den är ohomogeniserad och fet och därför inte har sönderslagna fettmolekyler. Det borde ju ändå göra lite skillnad mot vanlig lättmjölk tycker jag… Vågar nog inte ge mig på opastöriserat till barnen. Själv är det inga problem men det är ju inte lika lätt att chansa med sina barn…

    Hoppas det blir en riktigt maffig debatt om denn boken! Ser fram emot kunskapsutvecklingen kring detta!

    • Hämtar du mjölken direkt från bonden så är det väl ingen fara? Jag drack mjölk direkt från mjölkrummet när jag var liten (det glada 80-talet) man fick ju förstås lyfta undan grädden först.
      Men inte uppskattade jag det då, mest var det irriterande då och då för att mjölken inte ens hunnit svalna… Sen kan det ju i och för sig vara fel på mig och mitt huvud, vad vet jag…

      Däremot tycker jag nog att råmjölk är förbehållet kalvarna. Det kan ju också ha att göra med råmjölkspannkakan man tvingades äta som liten..

  5. Steg 1: Sluta äta Socker (godis/läsk)
    Steg 2: Sluta äta vitt mjöl (bröd/bullar)

  6. Vattnet är inte klorerat på alla ställen i landet. Inte där jag bor i alla fall. Gräv dig en brunn istället för att tro att det franska Perrier vattnet är så bra, norska Voss är kanske bättre :).
    I sommarstugan har vi en naturlig källa och det är det bästa vattnet som vi hämtar i ett krus.

  7. Det jag funderar lite över i Fredriks kosthållning är de många råa äggen.
    Dom borde kunna medföra brist på B-vitaminet biotin.

    I rå äggvita finns det ju ett ämne (avidin) som effektivt låser biotin och möjligen även andra näringsämnen

  8. Tror nog att bror din mörkar lite…äta rå kyckling!
    Över 50% av all kyckling har salmonella.

  9. Jag drack mjölk som vi hämtade direkt från mjölkrummet på en gård några kilometer bort när jag växte upp. Hur skulle man kunna bli sjuk av det? ^^ Helt färsk mjölk. Vi skummade dock av grädden för att få vispgrädde också. Men det kanske är svårt att förvara sådan mjölk i förpackningar till/i affärer. Då behöver den väl hålla längre och vara ”garanterat” fri från bakterier?

    Det är imponerande att läsa om någon som äter allt rått. =P Det är ju så udda i vårt samhälle.

  10. Ja, inte är det någon miljövänlig diet han håller i alla fall. Ett kilo kött om dagen och vatten på flaska.

    • Hur menar du med att det är dåligt för miljön?

      • Det är energimässigt dyrt att framställa kött i och med energiförlusterna det innebär att förvandla gräs/kraftfoder till kött och fett. Det anses mer energieffektivt att vi istället äter grödor som vi odlar på marken där det idag ”produceras” kor.

        Jag tror att du kan gissa varför vatten hitforslat från Frankrike skulle kunna ses som en onödig miljöbelastning.

    • Han sparar energi på att inte behöva använda någon spis.

    • Nej. Att odla spannmål (vete, havre, råg) på jord som är gräsbetad av kossor är däremot väldigt dåligt för miljön. I Sverige har vi i stora delar av landet inte de naturliga förutsättningarna för att odla så stora mängder av exempelvis vete.
      Mono-odling av dessa typer av grödor förstör och urlakar jordmånen bla. med konstgödning. Vidare påverkar den det lokala ekosystemet som med grästbetande boskap befinner sig i balans. Varför vill du ändra på det?

      Vatten på flaska har jag ingen uppgift på om det i slutändan blir mer energikrävande än vattnet vi får från vattenreningsverk via kranen.

  11. […] En annan Colting om att äta RÅTT – Colting Blogg […]

  12. Väldigt intressant intervju.
    Jag är sugen på att testa och leva lite på lite rawfood som Fredrik gör, finns det någon bra sida med recept ? 🙂

  13. Rå kyckling och fläskkött, är han vansinnig? Råa ägg är inte direkt något vidare heller.

  14. […] aldrig sett en brödälskare som varit i så imponerande fysisk form som Fredrik Colting. Har du?MerIntervjun i Runners World (med fler bilder)Boken Mjölkrevolutionen i nätbokhandeln Skriv ut Det här inlägget […]

  15. Trodde man kunde köpa opastöriserad mjölk i affären.. Måste haft fel.
    Någon som vet var man kan köpa i närheten av Göteborg, Partille?

    • Opastiriserad mjölk har på senare tid blivigt lagligt igen.

      I göteborg vet jag att du kan beställa det på lenegatans ost men jag har för mig att man var tvungen att beställa 5 liter.

      Till alla andra och Fredrik att upphetta honung över vissa låga tempraturer är olagligt och den ända behandlingen man ibland gör för att bliva med vissa sporer är att bestråla den med gammastrålning men det går man bara med honung som ska serveras till spädbarn.

  16. Otroligt intressant!
    Har själv haft mjölkproduktion och druckit färsk opastöriserad mjölk varje dag i 20 år så det var absolut inte farligt. Men saker har förändrats. Vi tvättade juvren och drog ur den första mjölken ur varje spene för hand för att få bort bakterier. Idag mjökas allt fler kor i robotanläggningar där inte den första mjöken avskiljs och fler nötkreatur verkar bära på EHEC bakterier idag.

    • Precis. Vi ska prioritera och värna om småskaliga lantbruk.

      • Jag tror vi måste kräva med riktig mjölk än industriprodukter som kallas mjölk men är så förändrat att det egentligen är något annat. Kom direkt från Tirol i Österrike där de skriver stolt på sina mjölkförpackningar (där homogeniseras dock också en hel del) att snittantalet kor på en gård i Tirol är 8!!!! inte 80 eller mer som det verka vara i Sverige. Hur kan det fungera där och inte här? Någon som vill förklara det. Du hittar även massvis med gårdar där du kan köpa massor med produkter direkt från bonden och där det produceras. Men självklart är det mathandlingen något mer krävande och fjäran från fredags-kväll-handla-på-ICA-Maxi-samhälle.

      • I Österike får bönderna högre bidrag. I Sverige vill politiker inte betala ut bidrag till bönderna. Några år innan vi gick med i EU var jordbruket helt avreglerat i Sverige! Samtidigt sänktes också tullar på jordbruksprodukter. Eftersom de flesta länder i världen stöttar det inhemska jordbruket så var det en katastrof för de svenska bönderna. Många hoppades på att EU skulle bli räddningen men så blev det inte för de flesta. Kött och mjölkproduktion minskar varje år i Sverige. Mer än hälften av det kött vi äter i Sverige importeras. De enda som har klarat sig bra är de stora spannmålsodlarna som får de största EU bidragen. Dit hör vår jordbruksminister Eskil Erlandsson.

  17. Imponerad helt klart! 🙂

  18. Intressant artikel, men en liten fråga var står det att man inte ska äta honung som inte varit uppvärmd.
    Det är nämligen tvärtom, honung får inte bli uppvärmd för då dör mjölksyrabakterierna och andra nyttigheter i den. Därför ska man om man dricker te inte sätta ner honungen i teet utan ta den vid sidan om. Samma sak när man använder honung till annat, tillsätt honungen innan servering inte före det ska in i värmen.

    • Vet inte om det står men honung ska vara opastöriserad om den ska vara av värde, samt inte utsättas för stark värme.

      • Faktiskt en självklarhet om man vet lite om honung. Men är det inte ”farlig” då det nästan består enbart av kolhydrater. 😉

      • Jag tänkte mest på frasen.

        – Tre livsfarliga grejer på en gång, ler Fredrik. Rå lever ska man absolut inte äta enligt läkarna, och inte rå mjölk och inte oupphettad honung.

        Jag gissade att det var någon miss av reportrarna. Vid hantering av honung i större omfattning värmer man ibland försiktigt honungen för att lättare kunna tappa den på burk. Det är tyvärr rätt mycket fusk med honung, så som med allt annat man köper så gäller det att läsa innehållsförteckningen.

        Nyslungad honung smakar så underbart, att jag kan ta kolhydraterna, för det är ju trots allt bara en eller två gånger per år jag slungar honungsramarna.

  19. Hej, här är en sida med rawfood-recept 🙂

    http://www.rawfoodrecept.com/

  20. Lella, det är förbjudet att sälja rå mjölk i Sverige, därav titeln på Fredriks nya bok. Om du vill få tag i rå/opastöriserad mjölk, försök köpa direkt från en mjölkbonde. Jag passar på att leta upp en ekologisk gård när jag är på landet. Helst ska korna vara uppfödda på gräs också och inte spannmål.

  21. Intressant. Tycker dock Fredrik verkar missat en del när det gäller mjölken… Det är en stor skillnad på att som bonde gå ut och hämta lite opastöriserad mjölk i lagårn och hälla i sig och att sälja sådan mjölk i butik till allmänheten. Bonden är i ladugården varje dag, han/hon med familj blir umgås dagligen med de egna kornas bakterieflora och har ett bra försvar mot den. Men mjölk som säljs i butik ska vara säker att dricka även för en sjukling med nedsatt immunförsvar som aldrig sett en ko i verkligheten. Förr drack man mjölken från den egna gårdens (oftast) fåtal kor, på dagens mejerier blandas mjölk från tusentals kossor. Klart det är större risk att någon av de korna bär på farliga bakterier än att en ko av de tio egna gör det. Förr mjölkade man för hand rakt ner i spannen. Nu mjölkar man med maskin, och det är inte helt aptitligt när man ser hur spenkopparna släpper juvret när mjölken börjar tryta och i stället ligger på golvet i båset och suger upp gödsel som far i väg som mörka klumpar i glasrören tillsammans med mjölken… Ett litet fåtal till synes friska kor bär på farliga bakterier i tarmen, och att pastörisera är en säkerhetsåtgärd för att även andra än fullt friska i sina bästa år ska kunna dricka mjölk.

  22. Det ligger mycket i att ej utsätta maten för högre värme än nödvändigt. Så rawfood har nog sina poänger – som jag ser det.

  23. Sedan verkar det råda en viss naivitet vad gäller bakterier. Många är nyttiga och nödvändiga, absolut, många är ofarliga, många är mindre lyckade i vissa sammanhang, men vissa är faktiskt helt livsfarliga! Clostridium botulinum t ex, tillverkare av världens mest potenta gift botulinumtoxin (i kraftigt utspädd sorm kallat botox). Ger förlamning och blindhet, om man har tur och inte dör. 12 kg toxin räcker för att ha ihjäl jordens befolkning. Detta är anledningen till att vi har nitrit i korv och att man inte ska fuska med recepten på sillinläggningarna. Clostridium-bakterier (finns flera arter) är för övrigt anledningen till att man inte ska ge honung till små barn.
    Bacillus anthracis är en annan käck typ, vars sporer kan leva i hundra år i jorden och sedan poppa upp och orsaka mjältbrand när man minst anar det. Numera har vi antibiotika som kan fixa det mesta, det är lätt att glömma alla miljontals människor som dött till följd av bakterieinfektioner.

    De flesta djur bär inte på något farligt, nästan allt kan ätas rått utan risk, problemet är ju att vi inte vet säkert vilka som inte hör till ”de flesta”. I värsta fall kan det få svåra konsekvenser, vill man själv ta den risken, med sig själv, är det helt okej för min del.

    (Förresten, vilka svenska kor äter inte gräs? Lagen kräver utevistelse för korna under sommarhalvåret, och då äter de givetvis gräs. Under vintern hoppas jag de får annat att äta, annars kan de inte må så bra. Eller är det kor som enbart får grovfoder som avses?)

  24. jag ser bara en lösning att konsumenter efterfrågar mer närproducerad mat. Jag vet inte om Sverige kan eller ska producera allt ekologiskt men närproduktion är säkert en väg, inte minst ur ett energiförbrukningsperspektiv. I längden är dock subventioner konstgjord andning om de måste finnas i decennier.

  25. Hej; jag måste tillstå att Fredrik strålar av hälsa! Kan det verkligen vara så nyttigt i längden – dum fråga; han har ju ätit det i två år men ändå. Ruttnar inte tänderna då? Äter han frukt bara när det är säsong? Måste få säga grattis! Han ser verkligen härligt frisk och fräsch ut♥

  26. Hur noga är han med kvalitéen på köttet han äter? Är det bara kött från gräsbetande djur som gäller och hur färskt måste det vara?

  27. Jag ska nog läsa boken. Roligt med mer argument om opastöriserad mjölk. Vi planerar att skaffa fjällkor om ett par år. Nästa sommar planerar vi att skaffa grisar och getter. I vårt klimat måste man ha en bra ladugård för de stackarna kan ju inte beta mitt i vintern, så det är en hel del byggnationer som ska hinnas med.

  28. Alla är väl överens om att mjölken som kommer från en kossas spenar är ämnade för kalven och inte för vuxna individer av en annan art. Självklart är komjölk inte ett nödvändigt livsmedel för människan.

    • Gäller det samma med Ägget eller?
      2011…………..
      Helt otroligt att människor som lever på 2000-talet har värderingar som hör medeltiden till.
      Läs på om naturkunskap och förkovra dig.

  29. http://playrapport.se/video/2529998
    Rå mat är väl så där bra………….
    Ungefär som att köra i 250 tills man krockar.

  30. För lågt intag av kolhydrater kan ge ketoacidos. För mycket kött kan ge inflammationer med bl a plack som påföljd. Omättade fetter, samt frukt och grönsaker, skyddar hjärtat. Fullkornsprodukter minskar risken för tarmsjukdomar och cancer.

    • Utsätts man för alldeles för mycket propaganda av Livsmedelsverket så har jag hört att man kan utveckla (h)järnbrist!

      • Nej, denna info kommer inte från Livsmedelsverket. Jag har faktiskt ingen aning av vad de föreslår idag och jag är inte särskilt intresserad heller.

        Informationen ovan visar några få exempel på att en alltför ensidig kost kan vara direkt farlig, och bygger på ny forskning från svenska och amerikanska studier av bl a cancerforskare och hjärtkirurger.

        Forskning fungerar som så att man söker efter statistiska signifikanser för ett specifikt samband och har man bara tillräckligt stor population och tydliga tendenser kan man ”bevisa” vad som helst. Tyvärr kommer beviset endast gälla den del av populationen som ger utslag, och ger därför ofta en grov förenkling av verkligheten som bör tolkas därefter. Det är nämligen så att det som gäller för dig kanske inte funkar för mig. Vissa blir tjocka av fett, andra av socker. Vissa får kärlkramp pga av sin diabetes, som kan bero på både för mycket fett och för mycket socket. Andra får kärlkramp utan att ha diabetes. Vissa påverkas inte av för mycket kolesterol, medan högt kolesterolintag kan vara direkt livshotande för några. Frukt ger en naturlig höjning av blodsockret, vilket fungerar fint för de flesta, men inte för diabetiker. En diabetiker kan hålla sitt socker i balans genom att äta sig mätt på en fettrik kost, men missar också vissa vitaminer, mineraler och antioxidanter. Frukt, grönt, spannmål, omättade fetter och mättade vegetabiliska fetter skyddar hjärtat från proppar och behövs därför av många människor. Att äta övervägande rött kött och animaliska mättade fetter är inte farligt i sig eftersom de, för de flesta, anses hjärtneutrala. Istället kan det vara indirekt farligt då det resulterar i att man får i sig för lite av de ”goda ämnen” som skyddar hjärtat.

      • Maria, tack för ett nyanserat svar. Men jag skulle aldrig förspråka en ensidig kost enligt scenariot ovan. Det är lika trubbigt att säga ”kött” som att säga ”grönsaker”. Isbergssallad eller avokado (även om det visserligen räknas mer som en frukt, men du fattar)? Varierar man sitt intag av kött och annat animaliskt protein (inälvsmat, ägg etc) och fisk och skaldjur så har man mycket god täckning om man dessutom äter nötter, frön, ovanjordsgrönsaker, vissa frukter och oljor. Om man dessutom konsumerar mejeriprodukter, helst opastöriserade då, så finns det absolut ingenting som spannmål tillhandahåller och som vi behöver.
        Jag är ingen kolhydratsfiende per definition, bara om de kommer i dålig kvalitet och på bekostnad av naturliga fetter och i viss mån protein.

  31. Jag förstår att det är så, men att läsa av många inlägg här så verkar somliga tro att man kan leva på en kost bestående mestadels av kött, mjölk (genom att ref till masaijer) samt smör, och utesluta frukt och grönt pga av deras ”höga” sockerinnehåll. När fettforskare säger, utan vetenskapliga belägg, att man kan utesluta frukt ur kosten och tom sträcker sig till att säga att vi kan klara oss helt utan kolhydrater så menar jag att de går för långt.

  32. Jag tycker att det är väldigt intressant att intervjun med Fredrik renderade i 60 kommentarer som företrädesvis handlar om vilken sorts mjölk som är nyttigast. Väldigt få verkar bry sig om att Fredrik i förbifarten sågar 150 års medicinsk forskning. Med hjälp av en enormt bristande analogi om gamar så påstår Fredrik alltså att alla bakterier skulle vara nyttiga, bra? Säg mig, Fredrik, hur ser mödra- och spädbarnsdödligheten ut i Sverige nu jämfört med tidigt 1800-tal, innan läkare började tvätta händerna innan förlossning? Eller ska vi kanske prata om härliga sjukdomar som syfilis, tuberkulos eller spetälska? De kanske också är sjukdomar som man kan undvika genom att äta rått kött?

    Sen undrar jag hur många svenskar som har tid och råd att åka omkring och jaga flaskvatten, färsk mjölk och bara köpa ekologiskt kött? Om jag skulle vilja börja äta som Fredrik så innebär det att jag skulle lägga 1200 kr/månad bara på ekologiska ägg, räknat på att ett tiopack ekologiska ägg kostar ca 40 kr i min lokala affär. Men det kan väl aldrig handla om en klassfråga det här??

    Slutligen har Fredrik några bra poänger. Till exempel måste han ha en eloge för att han tränar bara för tränandets skull, och inte måste mäta tider och sträckor som en besatt. Det känns trevligt som omväxling.

    • Naturligtvis är inte ALLA bakterier nyttiga. Det är väl ingen som påstår det. Men med pastörisering så tar man ju kål på alla bakterier, även de nyttiga.
      Att dricka rå mjölk har ju ingen som helst koppling till att man inte ska tvätta händerna och bli spetälsk. Eller vad tycker du?

      • Tack för svar, Jonas. Jag kanske missuppfattade Fredriks utläggning i intervjun. Jag avsåg den här delen:
        – All modern läkarvetenskap är uppbyggd kring att bakterier är farliga. Men bara för att det finns bakterier betyder det inte att du blir sjuk på grund av bakterierna. Det är ungefär som att säga att alla döda djur i Afrika beror på att det finns så mycket gamar där. Det är ungefär samma resonemang.
        – Om vi kan tänka oss en skapare, vem det nu är, så tror jag inte denne satt och tänkte att om jag nu gör några bra bakterier så måste jag också göra några dåliga. Jag tror inte det finns bra eller dåliga bakterier, alla har sitt syfte.

        Det är formuleringarna i stycket ovan som jag tycker att Fredrik kanske uttalar sig väl kategoriskt kring bakterier. Jag kanske läste det lite för mycket ryckt ur sitt sammanhang?

  33. LOL…..Sitter här och läser för min fru…. hennes kommentar är: Han är ju bara lat.
    För lat för att laga maten och för lat för att gräva sig en egen brunn! ;-D

  34. ttp://ltz.se/nyheter/ostersund/1.4010361-stoppas-att-servera-opastoriserad-mjolk

  35. Oavsett tycke och resonemang – det funkar för Fredrik. Utan att bli ful i truten så verkar han ha en sjusärdeles kroppsfysik, hållning och en hy som verkar glänsa som silke.. Det borde göra vem som helst impad och avis, 🙂 🙂

  36. […] Läsvärt Intervju med Fredrik Colting […]

  37. Hej Fredrik!
    Jag har just köpt din bok, och jag blev så nyfiken på dig. Vem skriver en sån här bok? Innehållet var precis vad jag sökt. Nu när jag läst om dig här så blev det en wow-känsla, jag håller med dig i mycket och förhållningssätt till livet. Jag vill också kunna köpa opastöriserad mjölk. Har en bok där Jesus lär ha sagt att vi inte ska låta vår mat förtäras av elden för då förtär den oss. Men vi har säkert lagat vår mat alltsedan vi tämjt elden, tänker att vi kanske anpassat oss till de lagade maten. Men vi är ju också det enda djur som lagar vår mat och vi har ju en tendens att gå emot vad naturen ämnat. Tack för att du löst en del av konflikten jag trodde aldrig man kunde driva rå mat ätandet så långt, kanske inte så mycket för att det skulle vara farligt utan nog mest för att det känns osmakligt. Men vad som är osmakligt är ju ett inlärt beteende – eller hur?? Men vad som är nyttigt finns nog inprogrammerat tänker på mannen som var ute flera veckor till sjöss och nära att svälta ihjäl och som instinktsmässigt kände att han bara måste äta ögonen på fisken han just dragit upp.

  38. […] Intervju med Fredrik Colting i senaste Runner´s World! | Jonas Colting – Hälsokonnässör. […]

  39. […] blogg som jag första gången fick upp ögonen för Fredrik Colting. Det var i augusti som Jonas publicerade en intervju med Fredrik och hans matvanor. Jonas Colting har dragit tanken på det naturliga till sin spets och äter bara […]

  40. tja man! jag heter adam Bengtsson och kommer från höglandsskolan. jag undrar hur du kan äta rå kyckling? är du inte rädd för att få salmonella?

  41. Hej!
    Jag bor i västra ångermanland där vi är flera som håller gräsbetande djur. Jag håller på och bygger upp en fjällkobesättning och tänker mjölka dem under sommarhalvåret, på sikt hoppas jag kunna leverera opastöriserad skogsmjölk till butiken lokalt och göra smör och långfil för att skicka söderut.

    Industrins giftmat är oljedopad, vi behöver få ut en miljon människor till 2040 för att arbeta med att framställa (naturlig) mat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s