Jag tror att de flesta såg debattartikeln i gårdagens SVD. Jag hade min dator på service och har varit off-line i 36 timmar men när jag läser den inser jag att det är stor humor!
Utan att gå in på de rent faktamässiga felen och flosklerna som sakkunning Ingemar Gröön hasplar ur sig, så är det ett patetiskt försök till att sprida förvirring, rökridåer och desinformation i ämnet.
Ingemar Gröön är förresten känd för att ha gjort bort sig ordentligt när han var den som i TV4 avrådde från att läsa innehållsförteckningarna på bröd, och menade att bröd behövde innehålla socker för att få svenskarna att äta mer av det. Vad han har för utbildning har inte riktigt framgått. Däremot kan man googla honom och, föga förvånande, lära att han har starka kopplingar till den brödtillverkande industrin via exempelvis AXA, Skogaholm, Schulstad och Pågen.
Vem i helvete behöver få kostråd av Brödinstitutet? De har inget som helst intresse av människors hälsa utan bara av att sälja bröd, mjöl och socker till en allt fetare konsument.
I början av fetmaepidemin! Ja, tack amen.
Räckte det inte med den idag utskrattade reklamkampanjen som kördes på 70-talet? De enda som fortfarande håller med ovanstående devis är väl dietisterna som fått med sig budskapet ända sedan de började att suga på livsmedelsindustrins tutte och glatt rapat i sig deras pastöriserade och fettfria bröstmjölk full av köpt information.
Jonas Colting - Hälsokonnässör 
Båda parterna i denna debatt har ju blivit helt infekterade på senare tid. Kan inte bestämma mig för vilka som är värst. Räknar dock inte dig Jonas till någon sida trots att många på anti-kolyhydrat sidan tar upp dig som något exempel på att kolhydrater är farliga och inte behövs (fråga mig inte hur de dragit den slutsatsen).
Ingemar Gröön har en fil kand-examen i livsmedelskemi från högskolan i Kalmar.
Vad menar du med det?
Är väl en enkel och bra artikel där han går in på det självklara, stoppar man i sig mer energi än vad man gör åt så blir man tjock.
Sen klart killen förespråkar bröd om han, som det står, jobbar för brödinstitutet, men tycker det är ganska ointressant i den här artikeln.
Oavsett om energin kommer från några brödskivor eller från grädde, för mycket energi och du blir fet, och det är det den här artikeln går ut på.
Nej, du har i princip fel. Det är en gammal missuppfattning att det handlar om ”kalorier in-kalorier ut” Olika kalorier påverkar vårt hormonella system annorlunda och resultatet av vad vi äter blir vitt skilt!
Läste artikeln och kollade på inslaget från nyhetsmorgon och är helt speechless. Här ser man hur liten roll det kan spela att någon har en fin utbildning. Antingen är Gröön ett komplett pucko eller så är han väl köpt?
Han ger mest ett allmänt förvirrat intryck utan saklighet tycker jag. Att han sedan tillhör något som kallas Brödinstitutet (aldrig hört talas om) minskar trovärdigheten i inlägget till den grad att man tycker det känns som något Pravda hade tagit in.
Gäääsp Jonas, det där är så gammalt och uttjatat sedan länge i dr Dahlqvists skrattretande blogg. Kom med något nytt. Kan du inte dra något om den där barfotalöpningen, det är mer underhållande 🙂
Det blev ju nästan ännu roligare när herr Gröön uppmanar svenskarna att inte läsa så mycket på näringsdeklarationen. Han menar tydligen att vi inte skulle få i oss brödets nyttiga beståndsdelar ifall vi gjorde detta. Då är det bättre att tillsätta socker annars kanske vi inte äter brödet alls. Hur skulle det sluta!?!
”Contrary to popular beliefe carbohydrates are essential for 5-6 hours of high intensity racing as the Tour de France” citat av Lance Armstrong, i ProCycling nr 2009/6.
Svårt att argumentera emot den mannen – även om det inte var bara socker som gjorde honom så snabb. Och jovisst, han var en j-kel till triatlet också….
Tycker du att de råd som dietister och Livsmedelsverk ska pådyvla en hel befolkning ska vara relevanta till generell hälsa eller för att vinna Tour de France? Vi pratar om HELT olika saker här.
Bra kommenterat precis på den nivå som brödinstitutet förtjänar!
De är inte de minsta intresserade av folkhälsan utan bara oroade över minskad brödförsäljning. Ingemar Gröön hade lika gärna kunnat arbeta för Coca Cola.
Hade en hund (whippet) för femton år sedan som var knotig. Han skulle ställas ut och behövde lite mera hull. Jag gav honom pannkaka varje dag i en månad och han blev snyggare. Utställningen gick bra och jag slutade med pannkakorna och han blev knotig igen. FAN, att jag inte tänkte till då och gjorde med mig själv som jag gjorde med honom, så hade jag sluppit en massa kilon. Varför lyssna på sk. experter, när det så uppenbart inte fungerar?
[…] insändare och mitt svar!Också läsvärd är krönikan som retade upp dietisterna, samt Coltings reaktion på brödlobbyns senaste utspel. Själv uttalar jag mig inte gärna fullt så drastiskt som Colting. Men det blir underhållande […]
[…] Här spyr han lite galla över brödlobbyn… med rätta. […]
Hej, det beror väl på vilket bröd man äter – och mängden? Själv tycker jag om detta http://www.finax.com/se/display/produkter/grovt-brod-linfro.aspx
Det gör gott för magen, är osötat och med linfrö i och inte så mycket kolisar i.
Vad säger du om detta bröd? Vill gärna höra din åsikt.
//Anni
Ja, det verkar vara ett hyggligt bröd i sammanhanget. Liknar det som jag äter ibland. Hemligheten ligger i att äta sällan och lite och inte fastna i suget man kan få av liknande mjölprodukter. För en sak som man kan konstatera med bröd; det är förbannat gott;)
Tjenare Jonas!
Jag har läst dina böcker och måste säga att ”Jag vill ju bara se bra ut naken” förändrade mitt sätt att se på träning, speciellt i och med att det ledde mig vidare till Philip Maffetone – i synnerhet aerob träning – och barfotalöpning. Jag springer nu för tiden glatt i mina VFF Bikila och har kört lågpulsträning i över ett år. Enligt MAF-formeln ska jag ligga runt 147, något som för en otränad sate som mig innebär hälfen jogging, hälften snabb promenad, i ett genomsnittligt pass. Längdmässigt brukar jag ligga på 7 – 13 km.
Men jag är nyfiken på ditt förhållande till lågpulsträningen (i och med att du nämner aerob funktion i ditt inlägg). Kör du någon sådan alls? Det verkar vara många hårda och tuffa pass med intervaller och blodsmak. Det intrycket kommer speciellt från din andra bok, Den Nakna Hälsan.
Du nämner där din bror som en förebild, som tar det lugnare tempomässigt (och smärtmässigt).
För mig är lågpulsträningen otroligt skön på många sätt, istället för att räkna minuter och sekunder kan jag fokusera på pulsen och hur det känns. Det är skönt att träna (och det är väl precis vad det handlar om!) och kroppen känns jättebra när jag gör det, men resultaten uteblir tyvärr till stor del.
I och med att jag bara kör lågpulsträning (även om jag börjat fuska lite senaste tiden och låter pulsen dra iväg) så springer jag 10 km i ett tempo av 7:10, en otroligt dålig tid som vi alla vet. Maffetone rekommenderar ju dock att man ska hålla sig till det, inte blanda upp med anaerobisk träning (om man inte kör minst 4 pass i veckan) och att resultaten kommer sakteliga allt eftersom. Mitt närmsta mål är att jag ska kunna springa milen i 6:00-tempo på mitt lågpulsmål.
Vad är ditt tips för att mina tider ska bli bättre? Alla säger att jag ska strunta i lågpulsen och istället börja köra ”normala pass”, och blanda in hårda intervaller. Det lutar nu mot att jag tänkte blanda in i alla fall ett intervallpass i veckan (tillsammans med 3 löppass), främst för att få in farten i benen och kroppen. Det känns som att jag har glömt bort hur det är att springa fort!
Tack för mycket inspiration och tips! Vi lever för att röra på oss, så enkelt är det, oavsett om man har något intresse av prestation eller inte.
Peter, det kan ju vara så att 147 inte är din MAF-puls. Den kanske ligger högre. Ligger du får lågt i puls på alla pass uteblir träningseffekt pga för låg träningsbelastning. MAF-formeln utgår från att du har en maxpuls som ligger i relation till din ålder. Där finns det ganska stora avvikelser på tre av tio personer. Kanske också så att du kan ligga kvar på dina 147 men att du behöver springa oftare för att få resultat. Ursäkta Jonas, om jag hoppade in så här i en fråga ställd direkt till dig. Mvh Mattias ( med erfarenhet av puls och konditionsträning)
Tack Mattias för ditt inlägg! Ja, det stämmer. Det gäller att känna till sin maxpuls eller i alla fall att ha en aning om var den ligger. Jag vet att min maxpuls idag ligger runt 186-187 då jag nått 182-183 under riktigt tuffa intervaller. Sedan räknar jag det minus ålder och justerar uppåt 6-8 slag med hänsyn till min träningsbakgrund.
Tack för svar! Ja jag har funderat på att gå och testa min maximala aerobiska nivå (aerobisk tröskel), det kostar runt 1300 kr och det skulle nog kunna vara roligt att ha en exakt siffra. Jag känner mig mer bekväm runt 153 i puls, där brukar jag hamna om jag inte tänker på pulsen men ändå tar det lugnt, så det kanske snarare är min tröskel. Jag är 28 år gammal, så det blir nästan min målpuls om jag inte drar av 5 slag, pga ”oregelbunden träning”. Jag har alltid varit aktiv med styrketräning och gillar att röra på mig, men jag har inte – som Maffetone uttrycker det – tränat regelbundet minst 3 ggr i veckan i minst 3 år.
Jag sprang Bellmanstafetten igår och hade en snittpuls på 184 och en maxpuls på 188, så jag kan tänka mig att min maxpuls ligger runt 195. Men jag har aldrig testat den. Med tanke på att jag kunde ligga på 184 slag/minut i 26 minuter (inte direkt bra tid, jag vet, hehehe) så borde det ju vara en bit ifrån maxpulsen i alla fall.
Det är dock svårt att förespråka lågpulsträning när man har så pass dåligt resultat som jag har. Alla frågar varför jag inte tar ut mig mer, och säger att jag måste köra fler intervallpass för att få någon utveckling alls. Men som jag nämner ovan så har lågpulsträning fått mig att tycka det är roligt med regelbunden träning och jag springer gärna hem från jobbet varje dag nu, något jag aldrig skulle göra med den plågsamma upplevelse som Bellmanstafetten var.
Det finns ingen vetenskaplig bevisad metabol fördel, snarare tvärtom. Trots att människokroppen inte är ett slutet system så fungerar formeln kcal in < kcal ut väldigt bra på oss. Faktum är att alla seriösa studier på metabol fördel visar på samma sak, oavsett om man äter en kolhydratrik eller fettrik kost så är det i slutändan mängden energi som konsumeras som avgör viktbalansen. Den som säger annat bör kolla sina källor. Bara ett förtydligande då någon svamlade lite i kommentatorsfältet.