Vid högersväng alltså. Det är bara då det är aktuellt. Vilket inte vissa grötmyndiga individer med högröd min som med orden stockandes i halsen av indignation, inte fattat.

Och naturligtvis ska både bilar, cyklister, hästskjutsar och permobiler omfattas av den friheten. Och varför skulle inte det funka i Sverige? I USA och Kanada använder man den här regeln och det ökar flödet och det onödiga stillaståendet som vi är experter på i Sverige. Alla ska ju vara så förbannat artiga och försiktiga. För det känner ni väl igen? Fyrvägskorning, samtliga bilar står stilla; ”varsågod, nej, varsågod, nej varsågod DU, nej nej, varsågod DU…till hjärnblödningens gräns.      -KÖR KÖR KÖR, sitter jag naturligtvis och skriker i bilen bakom medan den veliga stackaren framför letar efter sin Alzheimers-medicin.

Regelns tillämpning innebär ju också att man kommer till ett stopp innan man påbörjar eventuell högersväng vid rött. Så det är en klassisk tillämpning av egenansvar och gott omdöme, något som vanligtvis inte tränas eller premieras i Sverige. Det ärväl därför som så många ropar hej knekt i gul reflexväst när frågan lyfts.

Än så länge pratar man om cyklister och i Stockholm. Vilket är ironiskt för det finns väl inte en cyklist som följer lagen? Man kryssar ju sig fram där det går. Själv kör jag alltid mot rödljus och enkelriktat eller där det känns safe att färdas. Fördelen men att fulköra där bilarna måste stanna är att man just kommer ur vägen för bilister och därmed minimerar risken att bli påkörd av någon småbarnsmorsa med bilen full av ångest eller någon polsk bärplockare med diffus spatial förmåga.

Eftersom testerna på Red Bulls testcenter visade att jag hade superbt perifert seende och split vision så använder jag mig av gott omdöme och olycksminimering när jag cyklar. Och jag tar fullt ansvar för mitt egna handlande och vet att jag är där ute på egen risk. Precis som det är med livet i stort.