Ett läger avslutas. Ett annat börjar. Träningspartners kommer och går men träningen består. Att vara på väg. Aldrig framme. Färden är konstant men vägarna ändras. Idag var den värmebucklig och blåsdisig. Vägen bar till Halmstad. Och det var en dag att minnas; let me tell you that my friends!

Pasi var en salt kille vid ankomsten till Halmstad. Olle Massör betraktar spektaklet.

Med svenska flaggor i praktstånd och givakt längs vår väg igenom den västsvenska kulturgeografin så var vi alla rörande överens om att det hade varit en tröstlös dag att vara ensam på med Guds hand i ansiktet hela dagen.

Vi har kört olika cykeltourer under nåra år nu och både jag och Pasi älskar tourkänslan; att vara på väg någonstans, köra från punkt A till B, blir trött och stark med nya förmågor, få surfa internet på nytt hotell och ha ett litet liv i en stor väska. Eller i mitt fall; en stor väska, en tvättsäck, en dataväska och en stor necessär.

I år tänkte vi att den här veckan passade bra med tanke på den röda måndagen und so weiter men då vi fick några olyckliga avbokningar under sista veckan är vi en liten men naggande stark kärntrupp. Vi är lika glada ändå. För oss är den här cykeltouren mer än något annat ett tillfälle för oss själva att få in lite fina timmar och vädra lunga.

Jag fick en skaplig cykelbränna idag! Naturligtvis använder jag inte solskyddsmedel. Det är trams. Med kamouflagefärgad kropp sprang jag ned till Nissan och kastade mig i floden och frustade runt medan jag lät eld, jord och vatten hitta någon sorts balans i mitt inre igen. Men lita på mig när jag säger att livet inte blir så mycket enklare eller bättre än att ligga viktlös i ljummet vatten och se kvällsolen sila ned genom träden och bränna världen gyllene omkring mig. Det är HÄR och NU över den stunden.

Vi har ätit och Olle Massör har svettas över min kropp. Jag är lugn som en filbunke nu. Kontemplativ och skön. Glasklar och snitslad i tanken. Jag hittar vägen.

Mycket kropp, cykelbränna, stort hår och halva Olle Massör

Imorgon hittar vi vägen löpandes till Brottets ute-50;a på morgonen och efter simning och frulle så hittar vi vägen till Helsingborg. Tro fan jag hittar vägen. Jag använder ju inte Garmin.