I händerna på idioter!

Ibland går det inte ens med de bästa föresatserna. Varför? Därför att det finns idioter och idioter följer idiotins idiotiska lagar. De är logiska endast för andra idioter. Eftersom jag inte vanligtvis (teknik, mobiler och datorer borträknat) räknar in mig själv bland idioternas släkte så står jag handfallen när en idiot är i position att rubba mina cirklar.

Som till exempel idag.

Jag gick upp 05.20 för att åka ut till Landvetter där jag och Pasi ämnade åka till Stockholm och signa ett nytt, fett och fint samarbetsavtal. Incheckade och klara med rosor på kind och hopp om livet så inväntar vi boarding på flighten 07.00. En tidigare flight ska lyfta 06.35 men det köas vilt av någon anledning kring den desken. Vi går dit och får höra att vår flight faktiskt är inställd. Samma flight vi checkade in till så sent som för åtta minuter sedan. Nu ska vi åka på 06.35-planet. Whatever, tänker jag.

Jag förutsätter att SAS har en mer sofistikerad metod att selektera bland sina passagerare än att belöna de som likt rabiessmittade hundar gläfser och saliverar på tå längst fram. Faktum är att jag förutsätter att alla som köpt biljett får åka med! Så dumt av mig. Hur naiv kan man vara? Döm därför om min förvåning när jag, efter att ha anammat ett lugn som Cool Hand Luke skulle varit stolt över, blir sidsteppad. Både jag och Pasi. Vi satt ju ned, och bråkade inte högst av alla.

Innan alltså. För sedan tog det hus i helvete naturligtvis. Den imbecilla individen på andra sidan disken var totalt oförstående inför min ganska fräna kritik av SAS kundhantering, information och nonchalans. För samtidigt som vi stod där med ballen i handen så tog en hel SAS-besättning (inte i tjänst alltså) plats i planet. De fick tydligen plats. De svinen.

Vi kunde få åka med ett annat plan klockan 09.50. Big fuckin´help. Då skulle vår mötestid redan vara förbrukad. SAS var dessutom snälla nog att INTE informera oss om att Malmö Aviation hade en flight bara någon timme efter vårt inställda plan. Sedan körde de oss nog i röven på pengarna för den inställda flighten också. Suffragetten i kassan kunde nämligen inte komma åt ”systemet” när hon skulle betala tillbaka till mitt kort. Men hon var vänlig att upplysa mig om att jag kunde ringa SAS sedan och få hjälp. Eller hur? Det är ju SAS specialitet. Skicka runt telefonerande kunder i en helvetisk malström av knapptryckningar och menyval och när man byggt upp en stressångest tillräcklig för en Valium så klick bryts samtalet, alternativt, hamnar tillbaka på starten. De är fortfarande skyldiga mig pengar sedan Lava Ragnarök men jag pallar inte den golgata av väntande och förhalande som är straffet.

I själva verket var samtliga SAS-anställdas attityd idag den att vi borde varit glada och tacksamma över att få ha gått upp mitt i natten och spenderat några timmar på deras fina flygplats och i deras gentila sällskap.

Nästa idiot jobbar på UPS. De har mina våtdräkter och tävlingskläder från Sailfish i Tyskland. De ”försökte” leverera paketet i måndags men då var jag inte hemma. Tro fan att jag inte var det! Vem är det mitt på dagen? Och inte lämnade han heller av paketet trots att jag har lossningsavtal medd UPS. Och trots att jag har portkod in till huset så att paketet ligger skyddat. Nej, jag får en lapp i brevlådan med besked om att de försökt iallafall. Tusse…

Så jag ringer UPS och en käck lobotomipatient i andra änden upplyser mig om att de ska försöka igen. Snart. På mitt förslag att de kan ringa chauffören så att jag själv kan hämta paketet upplyser mig herr Lobotomi att chaufförerna inte har tjänstetelefoner. Hur dumt av mig! UPS är ju fortfarande kvar på 1970-talet.

Men jag ger inte upp. Med informationen att UPS” absolut” kommer att leverera paketet under onsdagen så skriver jag tre stora FULLMAKTER som klistras över brevlåda, ytterdörr och torso och där jag tar fullständigt ansvar, handen mot himlen, för eventuella paket som lämnas utan min närvaro. Signerat och attesterat med namnteckning och mitt mobilnummer. Eller förresten… Vad ska UPS-mannen med det till? Dumfan har ju inte ens en telefon. Mamma har inte givit honom någon än.

Inget paket. Naturligtvis. Jag ringer UPS. Fly förbannad. En vänlig person uypplyser mig om att nu ska man minsann gå till botten med det här och låtom oss ej misströsta. Efter ett tag ringer hon och lämnar ett meddelande att nu är paketet levererat och ha det bra med trevlig helg och kram. Det konstiga är att inget paket ligger hemma. Jag ringer igen. Nu mer apatisk än arg. Ungefär såhär kände sig Frans Kafka. Större krafter är i omlopp. Där pratar jag med någon som ska ta sig en titt på ärendet. På min ganska bryska uppmaning att UPS tammefan får fixa fram mitt paket då chauffören uppenbarligen inte sett min fullmakt (hur han nu kunde missat det såvida inte han är en illitterat analfabet, vilket förefaller tämligen sannolikt trots allt), upplyses jag om att mitt paket är skickat som vanligt gods och jag kan därför inte kräva att det ska köras ut igen samma dag. Igen? IGEN? Vad han menar är egentligen att då det är ett ”vanligt gods” så kan man inte begära att det ska komma fram alls. Typ.

Till sist, när jag precis gett mig ut på hojen, så ringer anonym UPS-imbecill igen och upplyser mig om att paketet kommer fram tidigast på fredag. Det var något med nya system, kaos i pannkakan och vilse.

Idiot.

Men annars var dagen bra!

8 reaktioner på ”I händerna på idioter!

  1. Jag har själv upplevt liknande UPS-problematik. Det där att de inte använder telefoner är väldigt intressant.

    Efter ungefär samma insats som du har gjort nu slutar det ofta med att man får ta bilen till deras kontor i Mölndal och hämta paketet själv.

  2. På jobbet måste man ringa in, för att få grindarna öppnade till sig. Vilket UPS-gubbarna alltså inte kan göra, varpå dom gladeligen kan stå 20 min och vänta på att nån ska upptäcka dom och därmed bli insläppta. Så gott om tid verkar dom också ha. Och världens fulaste bilar. Och uniformer.

  3. Jo, det där känner man igen, brukar även gälla kabel-TV/Bredbandsfolk av någon anledning.

    ”Kan du vara hemma den 13e?”
    – Nej, men ni kanske kan ringa innan, jag jobbar inte så långt hemifrån.
    ”Jo fast vi vet inte riktigt när vi kommer”.
    – Så du menar att du har ingen aning om vad du ska göra när du kommer till jobbet?
    ”Hur menar du?”
    – Ja du har ingen lista där det står vilka du ska besöka den dagen?
    ”Jo det har jag”
    – Och vilken plats på den listan har jag då?
    ”8 av 10”.
    – Så då kommer du kanske inte klockan 7.30 då till just mig?
    ”Nej.”
    – Så bra, då har vi ju faktiskt kunna dra den slutsatesen i alla fall då, så då kanske det räcker med att jag är hemma efter lunch?
    ”Jo.”
    – Fint, då säger vi så då.

    Vissa behöver lite tankehjälp helt enkelt.

    Och håller med om det där med UPS och andra budfirmor, de är alltid så uppriktigt förvånade över att man inte är hemma mitt på dagen, nä, var faan skulle jag kunna vara en vardag liksom. De levererar väl primärt till företag, arbetslösa och sjukskrivna kanske och är inte vana vid privatpersoner med anställning utanför hemmet.

    Och angående telefonköer så tycker jag det är väldigt märkligt när man förs får knappa in sitt ”kundnummer eller personnummer och avsluta med fyrkant” och det första de frågar när man kommer fram är just efter de uppgifterna. Kan ju tycka att det borde kunna slussas med i deras fina system på något vis.

    Ok, nu får det faan räcka, dags för morgonlöprunda!

  4. Vi är apor. Utgå från att motparten använder sin reptilhjärna. Fungerar dock bäst på det motsatta könet.
    Äldsta tricket i boken. Billigt? Ja. Effektivt? Tyvärr.
    Fick UPS chaffisen att ringa från sin privata telefon när han var på väg. Alla har inte företagstelefon, men alla har en mobiltelefon i Sverige.

  5. Tyvärr inget ovanligt. Jag kan tex själv berätta om:

    o Snökaoset som förhindrade flyg mellan Tyskland och Sverige—och som fick en kvinnlig Lufthansamedarbetare att börja skälla på kunderna… (Inklusive hot om att stänga den icke-informerande informationsluckan.) Vi måste tydligen förstå att de stackars medarbetarna hade varit på fötterna i åtta timmar och förtjänade lite sympati—annat än kunderna, vilka till del hade väntat ett dygn på det första flyg som faktiskt gick, utan informationer och ersättning, men med rikliga mängder ovänligt bemötande.

    o Paketet som leverantören envist hävdade var utlämnat till mig med min underskrift, sedan att det var utlämnat med en (icke-existerande) inneboendes underskrift. En vecka senare hittade jag en lapp i brevlådan: Det var en madrassaffär (!) i en annan byggnad (!) som påpekade att leverantören lämnat av ett paket till mig där för en tid sedan. Tydligen hade man varken brytt sig om att lämna en avi hos mig eller att göra ett internt förmärk om var paketet lämnats… (Inte heller kunde de läsa underskrifter: Mitt namn hade ingen som helst likhet med den inscannade version som jag fick som ”bevis” per email.) Enligt affärsbiträdet var det inte heller första gången leverantören gjorde samma fel.

  6. SAS: absolut no comment när det blir strul. Btw är Arlanda ungefär snabbast i hela världen att lämna ut bagage – NOT! Den minsta småstaden i Indien är snabbare, och då körde de med en traktor fram.
    UPS: undvik, undvik undvik. Ett studiebesök hos deras centra i Bromma/Sundbyberg ge en ”kund” tillräckligt med intryck för att man fattar att detta bolag är kvar inte i 70- utan i 30-talet (då fanns bara telefon med fast linje, bilmodellerna är straxdärefter.) Två saker förvånar mig: a) att företag fortfarande anlitar de b) att de själv tror att de är kundfokuserad.
    Det tog mig en gång två timmar att få ut ett paket från deras ”depot”. De visste inte ens var någonstans det var. Jag var på gång att leta själv.
    För bägge företag kunde vara det bästa att de äntligen köps upp eller läggs ner 10000-tals timmar i slöseri och nervskador hos torterade kunder kunde förhindras.

  7. UPS skulle leverera ett paket till mig (vilket jag inte visste att de skulle, men i alla fall) nu i veckan. Det ringer en kille och frågar mig vad portkoden är mitt på dagen, jag berättade och frågade då även om det inte var bra om någon var hemma när de lämnar över paketet. Vilket det ju måste vara säger han. Mmmmm…

    Konstigt att man inte ens får en ”hint” innan att det är en utkörning på väg. Och sedan att förvänta sig att vara på plats när det passar dem. Snacka om att missförstå det här med kunden i centrum.

    Hur som helst undrar jag nu om UPS-killen ringde från sin privata mobil eller om några har förärats denna ädla uppfinning såhär på 2000-talet.

    / Joanna

    http://www.livsvinst.se

  8. […] Jag är så arg så jag att inte orkar förklara, men UPS måste i alla fall vara Sveriges sämsta budfirma. Jag får ofta paket och med Posten, DHL etc och det funkar alltid bra. Med UPS funkar det alltid riktigt dåligt. I alla fall för mig som har kontoret hemma i lägenheten. Men det finns väl det fler som har? Nu ska jag fortsätta att vara arg. En som varit det tidigare (ganska aggresivt) är Jonas Colting. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s