Till köttets försvar! Min krönika i BT.

Min krönika i dagens BT tar debatten vidare om Köttfri Måndag och synen på kött som orsaken bakom all världens lidande.

Jag är givetvis begränsad i storlek i den här krönikeformen och har därför inte möjlighet att i det forumet uttrycka mig så argumentativt och fullödigt som jag skulle vilja. Hur som helst så kommer jag antagligen att skriva större om det här ämnet fortsättningsvis.

Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.

”Just nu pågår en intensiv debatt om både skolmaten och om kött. Initiativtagarna bakom ”köttfri måndag” vill minska köttkonsumtionen i Sverige och som ett led i den kampanjen vill man också införliva skolmaten. Bland annat i Borås.

Köttmotståndarna brukar peka på framför allt tre skäl till varför vi ska äta mindre eller inget kött alls; av omsorg till miljön, vår personliga hälsa och av omsorg om djuren. Inga av de argumenten håller vatten vid ett närmare skärskådande.

Jag är dock den första att erkänna att storskalig köttproduktion har enorma problem och är till stor skada för både miljö, individ och djur. Men samma problem har också storskalig spannmåls- och sojaproduktion! Att principiellt göra köttet till den stora fienden är dock absurt när det snarare handlar om globala brister i långsiktighet och resurssatsningar som är problemet. Exempelvis så har det senaste seklets allt mer eskalerande fokus på spannmål, mjöl, socker och annan stärkelserik mat inneburit en oerhörd påfrestning på miljö och ekosystem.

Dessutom har det resulterat i en explosionsartad ökning av kostrelaterad ohälsa som tagit sig uttryck i övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Då kött, tvivels utan, är ett livsmedel som människan ätit sedan tidernas begynnelse, så är det löjeväckande att ge köttet skulden för en problematik som är hundratals år gammal och inte hundratusentals år gammal.
Vi borde alltså, ur ett rent hälsoperspektiv, äta mer och inte mindre kött! Och det ska vara kött som är vilt eller ekologiskt producerat med så frigående djur som möjligt. Inte bara är den typen av köttproduktion bra för konsumenten. Den är också bra för miljön. Vilt betande djur använder betesarealer som i många fall ändå är omöjliga att odla på. Dessa djur är också så kallade kolsänkor då de binder kol i gräset i kroppen och minskar kolutsläppen. Det innebär mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att brytas ned på marken. När man sedan själv äter detta kött så blir man en egen kolsänka liksom en del av det naturliga kolkretsloppet.
Amerikas prärier hade på 1500-talet uppskattningsvis 60 miljoner bufflar vilket sannolikt överträffar antalet köttkor som idag föds upp i USA. Var bufflarna miljöfarliga? Eller är det inte istället vår samtida produktion av kött och livsmedel som är skev?

Att äta vilt- eller ekologiskt odlat kött är inte oetiskt. I naturen äter djur andra djur. Naturen är inte en version av filmen Lejonkungen, med djur som är kompisar, utan ett kretslopp av liv och död.

Kampen för skolmaten skall tas på ett annat plan! Kött är inte fienden. Varför inte istället driva frågan om en halvfabrikatsfri dag? Eller en mjöl- och grynfri dag? Eller en sockerfri dag?

COLTINGS TOPP-3

Den sämsta ersättningen för kött!

1: Sojakorv
Soja är olämpligt som föda av en rad skäl, främst för att det hindrar upptaget av mineraler samt är både inflammationsframkallande och östrogenskapande, även hos män!

2: Quorn
Quorn är en mycket industrialiserad produkt, framställd på raffinerad svamp. Inget man ska äta, med andra ord!

3: Vegoburgare.
Ett halvfabrikat på grönsaker, förklätt till en hamburgare, är lika illa som ett halvfabrikat på charkprodukter.

159 kommentarer

  1. Underbart, klockrent!
    Ska dra ut ditt inlägg och lära mig utantill för att snabbt kunna bräcka folk med fakta och siffror! Hoppas det är ok :)
    + rekommendera alla att läsa Lierre Keith’s bok som verkligen är tänkvärd!

    1. Vart är hans fakta, statistik och siffror, menar du? Detta är ett väldigt underligt debattinlägg som känns som om det är hämtat ur en broschyr från Scan. Ren ogrundad lögn som inte hänvisar till en endaste studie.

    2. Du vet inte vad du skriver om! Du använder felaktigt argumentatiosteknik medvetet, och förvränger fakta! Köttproduktion är enskilt störst orsak till klimatförändringar, mellan 18 och 25% av utsläppet beror bara på köttindustri! Att spannmålsproduktion orsakar klimatförändringar, är det ingen tvekan om. Utsläppsciffror förnspannmål är långt ifrån köttets.

      Klimatfrågan handlar inte enbart om kötproduktion, den omfattar allt, men framför allt vår konsumtion.

      Vida, världscancerfonden har gått ut med varning om att minska drastisk på köttkonsumtion. Vilka är de då? Bara en grupp av världsledande cancerexperter, och de alla håller med om att köttet orsakar 1/3 av all cancer. Behöver jag skriva mer? Jag är varken vegan eller vegetarian, äter kött som många andra. Jag blev klok av detta jag lärde mig, och har därför minskat köttkonsuntion, och försöker vara klimatsmart. Är du det också?

  2. Först vill jag säga att jag håller med om att vegetariska halvfabrikat som sojakorv är skräp och att socker, spannmål och andra raffinerade produkter inte är det bästa vi kan äta.

    Men lite annat att fundera kring

    Det finns idag ca 96 miljoner kor som föds upp för matproduktion i USA
    Men över 1 miljard i hela världen, vart ska dom beta?
    Totalt över 52 miljarder djur (+ fiskar) föds upp varje är. Och du tycker vi ska äta mer kött, helst vilt, vart ska dom vara i så fall?
    85% av all havre som odlas i USA används som djurfoder. Ungefär samma siffror för andra spannmål och soja. Skulle räcka med långt mindre än hälften om vi åt det direkt istället.
    Det går åt nästan 20 000 liter vatten att framställa 450g nötkött i Kalifornien, 92 liter vatten för 450g vete.

    Vilka bevis finns det för att vi alltid har ätit kött? känner du någon som levde då?

    Om något ökar risken för cancer så är det animaliskt protein.
    För dom som äter kött dagligen istället för aldrig ökar risken för
    Bröstcancer med 365%
    Prostatacancer med 360%

    MVH Hälsningar
    Den bleka veganen som kommer spöa dig i varenda triathlontävling vi möts på i sommar

    1. Ja, det finns otvetydiga och hundraprocentiga bevis för att vi är blandätare.
      Du har inte fattat min argumentation. Vart ngnstans har jag skrivit att jag stödjer storskalig köttproduktion?
      Siffrorna för cancer inkluderar charkprodukter och alla andra halvfabrikat av kött. Det har absolut inget med det som jag skriver att göra.

      Lycka till med dina övriga föresatser.

      1. Håller inte med om att vi är blandätare men jag antar att det inte är någon ide att diskutera det vidare.

        När det gäller siffrorna för cancer gäller det animaliskt protein och inte produkterna i sig. Oavsett om det kommer från rå ekologisk mjölk, en gräsätande vild ko, en burgare från mc donalds eller lejonkungen själv finns det inga tvivel om att animaliskt protein kraftigt ökar risken för cancer (och många andra sjukdomar)

        Jag förstår vad du menar med att du är emot storskalig djurprodukion. Men hur hade du tänkt dig att vi skulle kunna äta mer kött utan storskaligheten? när dessutom jordens befolkning ökar ganska snabbt.
        Idag går det åt ca 14 däggdjur + 2000 fiskar (mest foder till däggdjuren) per år för att göda en medelsvensson. Tar man det gånger 9 miljarder….

        Alla har rätt att äta vad dom vill men när man rekommenderar något till någon annan tycker jag man ska ha väldigt starka bevis för att det är till nytta för den personen och det tycker jag inte du har i det här fallet.

      2. Bananen 1 – Colting 0(a)

        Grattis, det är nästan oschyst att använda siffror och fakta när du argumenterar med Colting. För han har inga…
        Däremot har han gott självförtroende och munläder!

    2. Kärnfrisk · · Svara

      Var ska de beta? Jadu, man kan ju börja med att odla vall på all åkermark med spannmålsodlingar och släppa ut kossorna på bete där. Kött är så oerhört mycket mer näringstätt än spannmål, så det eviga mantrat om att äta spannmålen direkt istället för att låta det ta omvägen via kossorna, håller inte på långa vägar. Och vad är det för dravel om vattenåtgång? Vattnet ingår i ett evigt kretslopp. Det tar liksom inte slut. Och det finns ganska mycket av det på jorden, ifall du inte har märkt det.

      Dina cancersiffror är inget annat än skitsnack. Läs på lite innan du uttalar dig. För, du vet, cancerceller har en väldigt enkel metabolism. Den enda energiform de kan tillgodogöra sig är glukos. Och vad är glukos? Varför tror du att man skjuter in glukoslösning i blodbanan när man letar efter cancer? Som Jonas skriver, tänk själv!

    3. ”Det går åt nästan 20 000 liter vatten att framställa 450g nötkött i Kalifornien”

      Har du räknat rätt nu? Om vi tänker på vad en ko väger så skulle det enligt dina siffror gå åt ca 20 miljoner liter vatten för att framställa en ko. Det tror jag inte ett dugg på – högst orimligt.

      ”Om något ökar risken för cancer så är det animaliskt protein”

      Därom tvistar de lärde som det brukar heta. För att snuva de rackarns cancercellerna på sin enda fungerande mat så kan du sluta käka kolhydrater – så får de inget glukos och ger troligen upp. I samma veva försvårar du då också för alla de eventuella cancerceller som inte kom till p.g.a den omstridda faktorn animaliskt protein.

    4. HerrBanan · · Svara

      Alla dom som du menar har fått cancer av kött, har dom verkligen bara ätit anmaliskt, dom har möjligen inte ätit något insulinstimulerande till allt det animaliska? Hur kan det komma sig att eskimåer/inuiter höll sig fria från våra s.k. välfärdssjukdomar innan västmaten kom till dom o vilka grönsaker åt dom? Dom boskapskötande massaierna verkar inte heller lida av våra metabola sjukdomar, dom äter bara animaliskt, fritt från tillsatser är det dessutom, det som Jonas skriver om.

      1. Helt riktig argumentation! Felkällorna i dessa s k studier är enorm, då man inte kan isolera en faktor i människors livsstil.

    5. Bananen 1 – Colting 0(a)

      Grattis, det är nästan oschyst att använda siffror och fakta när du argumenterar med Colting. För han har inga…
      Däremot har han gott självförtroende och munläder!

      Sen har han alltid sina bokstavstrogna fundamentalister runt sig här…

  3. Kul läsning!

    Synd att all ”fakta” saknar trovädriga källor samt att det går mot forksningsvärlden. Hm, undrar vad som har störst trovärdighet i sammanhanget. Allt känns väldigt kvasi.

    1. Tänk själv. Använd ditt intellekt. Var kritisk.

      1. Så du menar att autistiskt upprepa ”fakta” från olika bloggar och böcker skrivna av bittra galningar är att tänka själv och vara kritisk? Du verkar med hull och hår ha svalt allt som ”Vegetarian Myth”, Annika Dahlquist, Kostdoktorn, Weston A Price Foundation mfl påstår. Jag föreslår att du tar och granskar de källor som dessa personer har, eller snarare bristen på källor.

      2. Kostdoktorn och A Dahlqvist, liksom Marks Daily Apple, Robb Wolf m fl, bedriver ingen egen forskning utan analyserar, diskuterar och debatterar aktuella rön, köpt information, vedertagna sanningar och så vidare. Det borde till och med du inse. Därför presenterar de inga ”fakta” utan åsikter och tolkningar som man sedan kan använda sitt egna intellekt och sunda förnuft till att utvärdera.
        Exempelvis: vad säger ditt egna sunda förnuft när du står i affären och välja mellan smör (som kommer från kon), eller ett lättmargarin som Becel (som kommer ifrån odefinerade oljor som har genomgått kemisk behandling)?
        Weston A Price´s forskning är banbrytande och den enda i sitt slag, där man faktiskt (genom WP Found.) kan utläsa kurvor över hur folkhälsan utvecklats över de senaste tre-fyra generationera. Jag vet inte vad det är i hans studier som du kritiserar men du kanske inte gillar tanken på att alla naturfolk i hans studie åt mängder av animaliskt fett+protein samt opastöriserade mejeriprodukter och att de var extremt friska…

      3. Jag äter varken smör eller margarin. .
        Ang. Weston A Price och soja: http://zenhabits.net/soy/

    2. Man får ju faktiskt krysta väldigt hårt om man ska lyckas få fram någon enstaka rapport som motsäger Jonas inlägg.

      1. Jasså, är det inte tvärtom??

  4. Jag jobbar med livsmedel och ser vad det är ”folk” köper. Vegetarianer som själva har bestämt att dom inte vill äta kött köper och förespråkar just din ”topp 3-lista”
    – Det är både nyttigt och gott med sojakorv, quorn i olika varianter och vegoburgare och jag tycker alla borde byta ut köttet mot dessa produkter. säger så många kunder.
    Vet dom då exakt vad det innehåller, vad det gör med kroppen osv. Sen går dom vidare och köper en påse chips och en cola. Är det då köttet som förstör deras kroppar eller är det all annan skit dom trycker i sig.

    Visst är det problem med den storskaliga köttproduktionen som får ner priserna på köttet och som så många köper för att kunna spara på matpengarna. Men om dom istället för att köpa din ”topp 3-lista” lägger samma pengar så kan dom köpa vilt och ekologiskt kött. Vilket alternativ är då bäst för kroppen, miljön och smaklökarna?

    Jag är inte alls mot att skolorna serverar vegetarisk mat 1 gång per vecka men då ska det vara av riktiga råvaror och ingen halvfabrikat och gott tillagat. Men för både kropp och natur vore det bättre att införa 1 eller helst 5 halvfabrikatsfria luncher per vecka i skolan.

  5. Du har rätt i dina argument, vi borde äta mera ekologiskt/frigående/gräsätande kött. Men som det ser ut idag så är nog inte en enda portion som serveras i våra skolor av denna typ av kött. Det är väll jättebra om någon vill försöka ta ansvar genom att införa en köttfri dag. Jag förstår inte vad problemet skulle vara med att man åt vegetariskt en dag i veckan. Det finns ingen forskning i världen som säger att det är hälsofarligt att äta vegetariskt en dag i veckan. Jag håller helt med om att dom ska absolut inte byta ett halv fabrikat mot ett annat (köttbullar mot veggobullar etc.) då har man siktat mot stjärnorna och skjutit sig i foten. Jag stöttar dig i din kamp för en sockerfri dag!

    Jag gillar och blir inspirerad av det mesta du skriver, men jag tycker att ditt sätt att uttrycka dig i den här frågan får dig att framstå som att du får betalt av köttindustrin för att säga det!

    1. Men då förstår du ju mina argument. Men är ändå emot?
      Jag är naturligtvis för grönsaker! Det är liksom kött, en del av vår evolutionära kosthållning. Men det är absurt att göra köttet till fiende och som orsak till all världens ondska.
      Jag är inte betald av någon! Till skillnad ifrån alla Livsmedelsverks-, AXA-gröts-, och dietiestpersoner.

      1. Det är såklart inte själva köttet som är fienden och orsaken till all världens omdska, utan industrialiseringen av djur. Nu kallar man djuren, som kan känna både smärta och ångest, för produkter, det känns kanske inte så bra. Det kanske du kan hålla med om utan att vi drar några paralleller till lejjonkungen. För det är inte alls det som det handlar om. Hade kött”industrin” varit bra så hade dom här diskussionerna aldrig ägt rum. Det är en jävla skillnad på att köpa ett trång euroshopper blandfärs på Ica och att springa ikapp ett byte och skära halsen av det. Och om man pratar om vad vi är gjorda för att äta så är det nog inte genmodifierade grisar och kor i alla fall. Vem vet. 3 miljoner år är en lång tid.
        Jag håller med dig att det är mot det ekologiska hållet vi måste gå. Att ställa om Sverige till det är en barnlek. Det blir svårare när vi ska övertyga Kina och Indien att gå samma väg.
        Mer kött? Ja det kommer att bli svårt när världen ser ut som den gör. Och den ser ut som det gör för att människor tänker ungefär precis så långt som näsan räcker.

      2. Den köttfria-dagen kommer att leda till att vi äter mindre ”storskalig köttproduktion” och mindre halvfabrikat, eftersom det är vad man serverar i skolorna.

        Jag håller helt med om att man borde få bort mat med dålig kvalité. Halvfabrikat som innehåller en massa socker, snabba kolhydrater, smakförstärkare, och mat med låg kvalité. Men det ”kött” som du krigar för att dom ska behålla i skolan innehåller detta. Just nu tar du allt detta i försvar ,som du uppenbarligen är emot.
        Jag tycker att det kött (och den fisk) som serveras i skolorna ska vara av den bästa tänkbara kvalité. För att kunna finansiera detta skulle mindre kött kunna vara en lösning.

        Barnen mår inte dåligt av att äta, 1 av 21 måltider i veckan, vegetariskt!

        Jag tycker att du ska ta kampen mot halvfabrikat istället för att protestera mot denna köttfria dag.

      3. Säger som Lasse Berg (författaren) att det är limpan som är roten till all ondska… ;)

  6. Kött e gött…

    Hejja Jonas Colting!

    1. Det är ju så skönt när intelligensgänget håller med! Precis som på en hockeymatch.

      1. Så man är per automatik mindre intelligent för att man gillar kött ? Förstår inte riktigt din ”intelligenta” logik här… Men du kanske är för smart för mig… Men det är tur att det finns hödutbildade snillen i detta land, vem skulle annars ge alla skolbarn halvfabrikat och socker… Gud förbjude att nån hockeytittande, köttälskande, hälsointresserad, elitidrottsman skulle välja menyn, det kan ju bli hälsosamt!!

      2. Förlåt Johan. Jag tar tillbaka det där.
        Det är så enkelt att spela tuff när man inte står öga mot öga. Fegt kanske.
        Jag menar självklart inte att man är mindre intelligent för att man gillar kött. Och det är inget fel på folk som tittar på hockey. Det är bara dom som kollar på cricket som är konstiga. Omöjliga regler och så kastar dom så fult!

      3. Haha, Richard måste vara den ende ödmjuke personen här i bloggen.
        Du får akta dig för Coltings hangarounds…

  7. Ollebolle · · Svara

    Det är inget fel på kött, om det är etiskt och ekologiskt producerat.
    Det är kvantiteten det är fel på, en hållbar köttkonsumtion bör nog inte överstiga 100 g per person och dag.
    Anledningen är enkel: Det finns inte naturliga gräsmarker på jorden som kan producera kött så att det räcker ens till en bråkdel av dessa 100 g .
    Att köttproduktion är miljö och resursvidrig beror på att produktion av soja, spannmål och kraftfoder är det.
    Ska vi odla dessa vegetabilier för att mata djuren och sen äta deras kött så förloras mer än 90 % av energin på vägen.
    Animalieproduktion kräver alltså en 10 ggr större vegetabilieproduktion, jämfört med om vi människor skulle stoppa i oss vegetabilierna direkt.
    Den här ekologiska grundprincipen verkar du inte riktigt förstå, Jonas

    1. Kärnfrisk · · Svara

      Energi är inte huvudsaken. Vore det det så kunde man lika gärna äta strösocker. Här handlar det om näring. Det är ofantligt mer näringsämnen i ett kilo kött jämfört med ett kilo vegetabilier. Den ekvationen kommer du aldrig ifrån. Ska du få i dig lika mycket näringsämnen av vegetabilier som av detta kilo kött så måste du äta många, många kilo. Och ändå kan du inte få i dig det livsviktiga B12 på en rent vegetabilisk diet. Det är ekoligiska grundprinciper du överhuvudtaget inte tycks förstå, Olle.

    2. Om alla människor skulle leva på spannmål – hur mycket skulle inte miljön och samhällsekonomin ta stryk av alla sjukdomar? 40 % av befolkningen tål inte de hårda fibrerna i spannmål, själv hade jag antagligen varit långtidssjukskriven pga min tarmsjukdom om jag inte lämnat spannmålen bakom mig.

  8. Jag tyckte du var jättebra i Kvällsöppet. Gilar inte sådana program egentligen för det pratas så mycket i munnen på varandra och blir så stressigt, men du skötte dig bra :-)
    Det här inlägget var också mycket läsvärt och värt att dela. Tack Jonas!

  9. Emelie Ekström · · Svara

    ”Jag är dock den första att erkänna att storskalig köttproduktion har enorma problem och är till stor skada för både miljö, individ och djur. Men samma problem har också storskalig spannmåls- och sojaproduktion!”
    Saken är ju den att vi odlar soja storskaligt för att ha nått att mata alla våra köttdjur med, och bara till en försvinnande liten del, oss själva. Det är ju faktiskt så, att den mest energieffektiva kosten är en vegansk, i och med att man inte tappar näring ”på vägen” genom att djur först ska äta spannmål och soja, etc, och vi sedan dem, utan genom att äta spannmålet (sojan, etc.) direkt.
    Att äta ekologiskt fungerar ju bra om man har en svensks inkomst, men hur hade du tänkt att människor i utvecklingsländer eller fattiga människor i t.ex. USA skulle ha råd att över huvud taget äta kött om det inte var så billigt framställt som idag?
    Alf Hornborg, professor i Humanekologi vid Lunds univesitet har tagit fram siffror på att jordklotet, med bara den idag befintliga odlingsmarken, kan föda 30 miljarder människor om vi lever veganskt, men inte ens 10 miljarder om vi fortsätter konsumera kött i den utsträckning vi gör idag. Med en så explosionsartad befolkningstillväxt som vi har idag ser jag inga andra möjligheter för en någorlunda rättvis värld utan svält än att vi i den rika västvärlden (bland annat) får anpassa vår kosthållning till en mer hållbar variant med mindre kött.

    1. Fast jag tror inte 30 miljarder människor är hållbart ur andra perspektiv. Och han beskriver kanske ett scenario ur ett kollektivt perspektiv och endast ur ett humanekologiskt perspektiv. Det säger absolut inget om den enskilda individens hälsa. Så visst, 30 miljarder sjuka och anemiska individer beroende av kosttillskott.

    2. Frank Nilsson · · Svara

      Emelie, 30 miljarder! Vad är det tänkt att man ska gödsla med, när djuren och naturgödseln är borta?

      1. Finns det någon studie på att veganer har sämre hälsa än köttätare?

        Kör hårt Emelie, det är bra att någon här kan köra frågan ur ett icke ego perspektiv, utan också tänka lite på andra människor och på planeten!

        PS. Enligt Hans Rosling kommer vi inte att bli fler än 10 miljarder människor :) http://svtplay.se/v/2592639/hans_rosling_forklarar_overbefolkningen

        För min egen del så är jag inte vegetarian, men jag äter veganmat flera dagar i veckan ändå, och har riktigt bra värden!

  10. Michael Störup · · Svara

    Läste dina böcker – Jag vill ju bara er bra ut naken och Den nakna hälsan – i helgen och det var underbar läsning – speciellt när jag själv är inne på samma väg både vad gäller träning och mat (vi hjälp av löpar-coach). Och denna krönika är ännu ett bra inlägg i en debatt som oftast saknar sund förnuft – keep it up. Jag såg på din hemsida att du ska ha en föreläsning i Göteborg i Mars men jag hittar inte hur jag får tag i biljett – help

    mvh
    Motions marathon man

  11. Men sluta tjata om Lejonkungen!!! Vi äter inte lejon i Sverige! Dra paralleller till Kogänget istället! Det handlat iallafall om en bondgård. Annars gillar jag bilden, mmm, lite sydafrikanskt rödvin till blir bra!

    1. Lol är du 14 år eller. Vem langar rödvinet till dig.

      1. Haha, eller filmkritiker…

  12. Som semi-vegetarian så blir jag inte alls upprörd av ditt inlägg. Jag snarare tänker att du har ett ytterligare perspektiv på hur vi kan förbättra skolmaten. Jag tror inte heller att man kan lösa problemen med en köttfri dag. Men jag tror att något behövs göras. För forskning visar väl att vanor som påbörjas tidigt håller också i sig långt upp i vuxen ålder?

    Därför bör skolmaten vara ett fullgott exempel för elever hur man på ett enkelt sätt kan äta god och regelriktig mat utan att behöva ta till mcdonalds. Det kanske behövs mer näringslära i skolan, vad vet jag? Kritisera mig gärna. Men det är min tanke och min tro.

    Det är precis som att man skulle påstå att trängselskatter bidrar till en bättre miljö.. Så känner jag inför argumenten med köttfri måndag. Vegetarisk mat kan vara miljömässigt bra att äta.. Om man skippar sojan, tofun.. och.. ja.. det som helt enkelt inte är så svenskt.. Eller det som kräver massvis med resurser för att vi skall få på bordet. Det krävs ju kunskap hur vi äter mer klokt.. och där kan skolan föregå med ett gott exempel.

    1. Bra, du har förstått precis vad jag menar!

  13. Åsa, jag förstår inte vad lejon och Disney-filmer har med detta att göra! Eller är du bara allmänt rabiat och vill blunda för att du inte förstår allt?

    Jag skulle föredra en Merlot (Kalifornien) till köttet ovan.

  14. Intressant Jonas! jag är själv en stor köttkonsument men min enda oro som är förankrad i vetenskapen är risken för koloncancer vid hög konsumtion av rött kött. Se länken nedan.

    http://www.health.harvard.edu/fhg/updates/Red-meat-and-colon-cancer.shtml

    1. Jag är skeptisk till sådana studier då man aldrig särskiljer rött och icke förädlat kött (helst ekologiskt) och köttprodukter typ chark, korv o burgare….

      1. Du har uppenbarligen inte läst en enda av dessa studier själv. Det framgår tydligt i dessa att de visst skiljer på icke förädlat kött och processat kött. Ännu ett exempel på att du inte tänker själv (vilket du ironiskt nog uppmanar andra att göra), utan helt okritiskt tar till dig färdigtuggade felaktiga tolkningar och förvirrade åsikter från tvivelaktiga mellanhänder. Och ja, både icke förädlat kött och processat kött ökar risken för cancer i tjocktarmen. Studierna har inte tittat specifikt på eventuella skillnader mellan ekologiskt och konventionellt producerat kött. Det forskarna gör nu är att ta reda på vad i rött kött och processat kött det är som orsakar cancern. De faktorer som verkar mest troligt är att det är hemoglobin och myoglobin i det röda köttet som katalyserar bildandet av nitrosföreningar i tarmen, vilket sedan orsakar DNA-skador i tarmslemhinnan som sen ger upphov till cancern. Även kreatin i rött kött är en bidragande orsak då det vid tillagningen reagerar med aminosyror och bildar heterocykiska aminer, vilka är potenta carcinogener. Myoglobin, hemoglobin och kreatin finns som bekant både i ekologiskt och i konventionellt rött kött. Det hela förvärras också av nitrit som finns i processade köttprodukter.

      2. För det första är det just så att man i många studier buntar ihop ”kött” till att omfatta allt som är av köttursprung.
        För det andra så är det bara intressant och relevant och se huruvida ekologiskt odlat kött (gräsbetande kor) som orsakar cancer (vilket det sannolikt inte gör) Allt annat kött är bara ett resultat av storskalig broileruppfödning.
        Och för det tredje så läser jag nog långt mer än vad du kan ana.

      3. Det är sant att man i många studier buntar ihop kött opch processat kött. Men i studierna som Marcus tar upp om tjocktarmscancer (coloncancer) så skiljer man dem faktiskt åt. I populärvetenskapliga artiklar som skriver OM studierna och även i studiernas avslutande sammanfattningar så står det ofta typ ”a high consumption of meat is linked to an increased risk of colon cancer”, men går man in och läser i själva studien och hur det är gjord så ser man att de tittat på olika sorters kött separat. Eftersom man sett att båda ökar risken så skriver man bara ”meat” i sammanfattningen. Och som sagt, både ekologiskt och konventionellt kött innehåller myoglobin, hemoglobin och kreatin.

        Jag stöder dig till 100% i din kamp mot halvfabrikat, raffinerat socker, vitt mjöl etc. Men att säga att vi måste äta mer kött är bara så fel. Och att påstå att vegetarisk kost skulle vara sämre än blandkost är också fel. Den kost som skulle funka bäst ur både miljö- och hälsoperspektiv är en ekologiskt producerad vegetabilisk kost som man sen äter så oprocessad som möjligt. Avskaffa den storskaliga animalieproduktionen helt (då skulle man också slippa 70% av all spannmåls- och sojaodling). Starta upp fler små ekologiska kött- och mjölkbondgårdar. De som vill kan då komplettera sin kost med kött och mjölk därifrån. Det är dock helt orimligt att ÖKA köttkonsumtionen. Det finns helt enkelt inte yta och resurser nog för att föda varken Sveriges, och ännu mindre jordens ,befolkning med kött. Innan vi började avla sönder våra djur så gav (på 70talet) en ko max 100 kg kött per ko. Och det krävs 1,5 ha betesmark per ko. Räkna på det så märker du själv…

      4. Kärnfrisk · ·

        En annan aspekt som de säkerligen inte tar hänsyn till är mängden kolhydrater till köttet. Stora mängder kolhydrater är inflammationsdrivande. Cancerceller lever endast på glukos.Tar man bort insulindrivande, glukoshöjande kolhydrater så spelar det per automatik mindre roll med heterocykiska aminer och annat trams. Cancercellerna svälter utan glukos, med eller utan kött.

      5. Göran 2 – Colting 0

        Grattis, det är nästan oschyst att använda siffror och fakta när du argumenterar med Colting. För han har inga…
        Däremot har han gott självförtroende och dåligt minne! (Utom när det gäller egna idrottsresultat från en sprungen tid)

      6. Och Johnny copy pastar samma kommentar om och om igen. Är du en mailrobot?

      7. Kärnfrisk · ·

        Snarare en VoF-are. Känns igen på stilen. ;-)

    2. På tal om kött och cancer, Ralf Sundberg skriver idag följande:
      ”Vi kan nämna ett faktum som totalt motbevisar denna hypotes. Det kommer från den kända EPIC-studien och är publicerat på Oxford-universitetets hemsida. Där jämförde man nämligen förekomsten av olika cancerformer hos vegetarianer med dem som äter kött. Då framkom det att risken för vegetarianer att få just cancer i tjock och ändtarm var högre än hos köttätare. Med andra ord, kött, rött eller inte, ökar inte risken för denna cancerform.
      http://www.epic-oxford.org/publications/1506/cancer-risk-in-vegetarians

      1. Det här är den enda av hundratals studier som fått detta resultat. Om du läst studien hade du sett att forskarna som gjorde den själva anser att ”this difference might be partly due to chance and might be related to other dietary differences between the groups.”

        Att handplocka enstaka studier och sedan feltolka dom verkar vara köttentusiasters största intresse.

  15. Vilken festlig krönika. :-) Bristen på djupa kunskaper är så påtaglig att krönikan tangerar att bli parodisk.

    1. William Jonsson · · Svara

      Jag tycker du haft dåliga inlägg flera gånger de senaste dagarna där du blivit upplyst. Har du förresten hunnit åka runt lite utanför innerstan och tittar hur det ser ut i Sverige? Räknat kor och räknat marker där gräs bara vissnar? Kanske räknat hästar!
      Är det fortfarande jobbigare att ha gräsbetande djur än att hålla på med spannmålsutfodring?

      Är monokulturell odling med dieselmaskiner och gödsling framtiden för ett friskt östersjön?

    2. William Jonsson · · Svara

      Vet du förresten hur mycket B-12, D, Selen, Omega-3, Järn, B-6, K-2 osv som Quorn, Soja eller andra vegetariska alternativ innehåller? Jag hittar bara att det är protein som verkar vara viktigt, men vi behöver ju allt annat som kött och inälvsmat innehåller också.

    3. Mmm…verkligen övertygande argumentation.

    4. Miljöpartidjupa kunskaper?

  16. Usch vilken trist ton du anger, Svårt att ta dig som seriös när du uppträder så omoget.
    ”Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.”

    Hur skulle det va om vi lät var och en själv avgöra vilken kost som är bäst för respektive? Det finns nog större samhällsproblem idag 2012 än hur mycket kött du äter Jonas Colting.
    Själv väjer jag hummer och löjrom framför kött

    Mrs G

    1. Det kallas humor. Förstår du inte det är det ingen idé att diskutera frågan.
      Jag tycker att jag håller debatten på en synnerligen hög nivå, utan personangrepp på enskilda individer. Det är mer än man kan säga om mina meningsmotståndare ifrån Miljöpartiet och andra vänsterorganisationer.

    2. Öjergren · · Svara

      Vad är problemet med dig och alla andra. Sluta läs då för f..n om det stör dig. Känner du dig tvingad att läsa Jonas blogg eller? Man skriver ju precis hur man vill.

  17. Det är ju dessutom så att t.ex. kor, om de får tillfälle, äter döda djur. Kaniner, harar och dyl. som dör i en hage äts ju upp av kossor.
    Kanske är det så att många gräsätande djur egentligen vill käka kött men inte har förutsättningar att jaga…?

  18. Ingen vegetarian i världen som äter soyakorv, quorn vegoburgare. Det är påhittade maträtter för folk som äter kött som tror att det är vad icke djurätande människor äter.

    1. Bäst att du berättar det för dem då!

  19. Går man ut så hårt mot sina presumativa motståndare, är det brukligt att ange källor för sina argument och påstådda fakta. Jag är framför allt intresserad om din åsikt att den stora köttkonsumtionen, _inte_ skulle vara negativt för klimatet och miljön (vilket är fallet enligt en enig forskarkår). Så källor tack (och enskilda böcker eller originella proffesorer räcker inte, det måste finnas empiriska belägg som accepteras i vetenskapssamhället, alltså: att en hypotes blir en ”sanning” som delar av majoriteten av vetenskapssamhället, vilket är fallet för all forskning).

    1. Du läser mina argument dåligt. Jag är också kritisk till storskalig köttproduktion och säker på att den är ett miljöproblem. Men samma sak gäller för storskalig spannmåls- och sojaproduktion mm, vilket sällan eller aldrig framkommer i debatten.
      Jag förespråkar ekologiska blandjordbruk. Men att demonisera köttet och att göra den fiende nummer ett, är helt absurt.

      1. Dåså. Varför dra en lans för ”köttet” när du själv erkänner att det är problematiskt. Storskalig produktion är nästan alltid problematisk – och mycket stor del av sojaproduktionen går just till köttproduktion (djuruppfödning). Så problemet är dubbelt. alltså! Destå större anledning att äta vegetarisk oftare. Skillnaden är att djuren transformerar ett kol som är bundet till växter (och som binds in via primärproduktion) till metan. Metanet är mycket mer ”klimatdrivande” än exempelvis CO2. Så djur som kolskänka är knappast en relevant argumentation. Det är dessutom ingen som ”demoniserar köttet”, utan man problematiserar den stora köttkonsumtionen (kopplat till produktion) och de problem (både klimat & miljömässiga) som emanerar därur. En dag vegetarisk är en dellösning, ett litet men rätt steg på väg. Så vadan dessa brösttoner?

      2. Köttet i sig är inte problemet. Men det är däremot sockret, grynen, mjölet och spannmålen. Det är där fighten ska tas. Man har därmed satsat på fel häst att slakta.

    2. Kärnfrisk · · Svara

      ”Metanet är mycket mer ”klimatdrivande” än exempelvis CO2″ Må så vara, men argumentet är kvalificerat skitsnack. Tror du jorden var i det närmaste obebodd innan människan utvecklades? 60 miljoner bufflar i Amerika innan den vite mannen kom. Vem vet hur många fler på hela jorden när vi fortfarande bodde uppe i träden? Eller det kanske bara gäller de domesticerade djuren? Sunt förnuft? Och vad tror du händer med växter som ligger och ruttnar? Vare sig kossorna äter gräset eller det ligger och ruttnar så blir metanfrisättningen exakt den samma. Läs på!

  20. Roine Amonsson · · Svara

    Fy f-n vad bra!
    Som ”gubbe” så vet jag att det du säger är sant. Du, Natacha Ilum Berg, ”Kostdoktorn” m.fl. har äntligen fått en rätsida på matdebatten som är så självklar för oss som har kommit upp en bit i ålder och som växt upp på landet med en självklar ”matkultur” som inkluderar både djur och växter.
    Ungefär som det antagligen såg ut för x antal miljoner år sedan (med lokala variationer).

  21. 35 miljoner kor/kalvar slaktas i USA varje år. Har inte koll på hur lång medellivslängd som ska uppnås för att köttet ska bli bra. 5 år? 3 år? Med 3 års medellivslängd skall det alltså kuta omkring 100 miljoner kor på USA:s prärier. Kan bli tight med plats. Ytorna är inte vad de var på 1500-talet.

  22. Och hur kom det sig att debatten började handla om att ”vi alltid ätit kött i miljontals år”? Det är ingen som ifrågasätter, eller över huvudtaget använder det som ett argument i ”köttfri dag”-diskussionen. Jag är köttätare, och måhända har vi alltid ätit kött. Men vi har knappast haft samma ”köttvanor” som idag kopplat den teknologi, kemikalier och metoder som används i köttproduktionen idag – och som i förlängningen slår mot både klimat och miljö. Så: att vi alltid ätit kött är icke relevant för diskussionen, det är _dagens_ köttproduktion som avses och problematiseras, och inte om det är rätt eller inte rätt att äta kött. Den etiska diskussionen är sekundär, och måste baseras på en personlig övertygelse.

  23. OlleBolle och Emelie Ekström; word! Tack! :-)
    Jonas, du skriver att vi ska äta mer kött. Så, 85 kilo/person och år är alltså för lite?
    Jag är vegetarian, men jag har ALDRIG ätit sojakorv eller färdigköpta vegoburgare. Det likställer jag med falukorv och Mamma Scans köttbullar. Tofu är smaklösa gummibollar som hoppar omkring i munnen.
    Vill jag ha vegoburgare gör jag dem själv ifrån grunden. Min soja konsumtion är dessutom obefintlig. Det finns många andra, godare alternativ.

  24. Göran, ”Vegetarian Myth” är så full av felaktigheter att man skulle kunna skriva en till bok som bara handlar om dem.

    1. Felaktigheter eller sanningar med fel ideologi?

      1. Jag har inga problem att förlika mig med sanningen, så felaktigheter.

      2. Kärnfrisk · ·

        Klockren replik, Jonas! Precis där skon klämmer. Inte lätt att vara ”grön” idag. De får på pumpen i kostdebatten OCH i klimatdebatten. Men så blir det när verkligheten, som alltid, till slut knackar på dörren. ;-)

      3. Precis! Som så ofta är det nog mest där skon klämmer.

  25. Orkar inte läsa igenom alla 49 kommentarer men det fanns någon som ifrågasatte att människan var en köttätare. Här är svaret:

    http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/8856/Manniskan-ar-en-kottatande-allatare-och-inte-en-vegan.aspx

    1. ”Fakta”, hämtat från en trovärdig plats… eller?

  26. Rekommenderar filmen HOME som finns på youtube. Ca 2 timmar lång och handlar om människan exploatering av jorden. Därav bland annat den storskaliga köttproduktion som sker idag. Mycket vacker film som fått många priser runt om i världen.

    /Stor köttätare men skulle gärna ha köttfria dagar om det underlättar för miljön och människor i utsatta länder.

  27. Eftersom det verkar tillhöra praxis i denna debatt tänker jag först klargöra en sak: Jag är köttätare.

    Nu till saken. Jag har vid detta laget läst igenom din ”krönika” i BT och även de flesta av kommentarerna på densamma här och de svar du ger. Hur vi än vrider och vänder på saken är det två problem och frågeställningar som du hittills undviker att svara på:

    1. Källhänvisningen. Du hävdar väldigt mycket i din krönika och ännu mer i svaren på folks kommentarer. Flera har efterlyst källor, men du har bara nämnt något enstaka namn i förbigående. Snälla kan du inte ge oss läsare en seriös lista över de (vetenskapliga) källor som du baserar din påståenden på? Jag tycker dina åsikter är högst intressanta, men vill själv kunna läsa vidare i ämnet för att skaffa min egen uppfattning.

    2. Ytan. Att vi bör konsumera mer ekologiskt/oprocessat kött är din huvudtes om jag förstår dig rätt. Som ett flertal svar på din krönika här ovan antyder så är detta problematiskt när det handlar om plats och yta. Var skall all denna ekologiska köttproduktion få plats?

    1. Jag har inte tid att skriva fotnötter till varje blogginlägg jag författar. Det är inte så den här bloggen fungerar. Det är ingen doktorsavhandling jag jobbar på utan debattinlägg för att väcka tankar och uppmana till kritiskt tänkande.

    2. MW 2 – Colting 0

      Grattis, det är nästan oschyst att fråga efter siffror och fakta när du argumenterar med Colting. För han har inga…
      Däremot har han gott självförtroende och mycket tyckande!

  28. Mmm…
    Läs The Vegetarian Myth! Att det finns något stavfel här och var och några enstaka faktafel är inte relevant. Våga utmana din tro…läs boken!

  29. Jonas, med all respekt. Jag upplever att du nu duckar för ämnet och skjuter diskussionen dit där du vill ha den: om socker och halvfabrikan (om man läser ex. dina svar på mina frågor). För du tycks ju å ena sidan förstå och även medge att köttproduktionen (givet som det ser ut idag) är problematisk men å andra sidan säger du att ”kött inte är problem i sig”. Det låter nästan som ett filosofiskt resonemang, för själva kärnfrågan (om en vegetarisk dag i veckan) handlar inte om hurvida ”kött i sig” är problemet, utan att köttproduktionen idag (med alla dessa produktionsled och transporter) kopplat till befolkning och konsumtionsbeteende (mer än fördubblat konsumtion sedan 1980-talet) är problematisk gällande miljö och klimat. Det är det diskussionen handlar om. Inte om socker eller halvfabrikat. Det är vi nog överrens om, alla (och det är en grej som vi måste jobba hårdare med i Borås). Om det nu är så att du skriver under på detta (vilket jag tolkar att du gör), då borde du kunna se att en pragmatisk lösning på detta problem (en dellösning) är att minska köttkonsumtionen lite (i alla fall en (1) måltid i veckan, givet att skoleleven äter kött varenda dag och måltid i övrigt även hemma). Man satsar inte alla ägg i samma korg, lika lite som att man bara gör en åtgärd. Det krävs en myriad av åtgärder i kostsektorn, inte minst om man betänker att folk ex: slänger 30 % av all förädlad mat. Så: vi måste jobba framgent med alla frågor, och inte resonera i termer om ”antigen, eller”.

    Mvh Heiti Ernits
    Köttätande Miljöpartist

    1. Lite gammaldags folkbildning vore nog mycket bättre än tvång. Men då måste politiker jobba lite mer förstås. Det kanske är för mycket begärt. Hm, man skulle kanske kunna tvinga politikerna att arbeta en dag i veckan, med folkbildning? Om tvångstankarna fortsätter så blir de förstås bortvalda till slut.

      1. Att folkbilda är en god intention, men vad hjälper det när folkbildningen leder till att folk vill välja vegetariska alternativ (får vi då förmoda),men att det då inte finns något alternativ i skolan. Det är skolmaten som det handlar om. Inte vad folk äter hemma. Så visst, folkbildning, men samtidigt ett alternativ som är tydligt i skolan, som leder till ett hållbarare samhälle på medel och långsikt.

  30. Jag tycker att artikeln är bra och den belyser ett stort problem i dagens samhälle – massproduktion, vilket är skadligt för miljön. Då handlar det inte enbart om kött utan även spannmål och sojaprodukter som massproduseras och som också skapar stora miljöförstöringar. Han belyser även att snabbmat, socker, hel och halvfabrikat är stora hälso- och miljöbovar! Om vi istället satsar på kvalitet och ekologiskt i livsmedelsbutikerna kommer det ha positiv påverkan, allra minst för människorna. De som är vegetarianer, veganer har (förhoppningsvis) gjort ett aktivt val och vet vad de väljer för livsstil. Oddsen för att hela samhället, världen skulle bli vegetarianer/veganer är extremt små, näst intill obefintliga skulle jag vilja säga. Att förbjuda kött skulle vara diktatur och ett sådant samhälle vill vi väl inte ha? Att leva i ett miljövänligare samhälle där hälsa och kvalitet kommer först är mitt drömssamhälle och det är inte omöjligt att uppnå även om man äter kött.
    Jag är köttätare eller rättare sagt blandätare. Vi har aldrig haft tillgång till att kunna äta samma mat varje dag flera gånger om dagen. Man ska satsa på kvalitet av grönsaker, frukt, kött, nötter, frön och fett. Sen variera sin kost efter årstid till den mån man kan. Därför lägger jag även in kortare faste perioder varje vecka då jag helt avstår ifrån mat i 24-32 timmar och enbart dricker vatten. Vi lever i en myt att vi måste få i oss mat vid fasta tidpunkter och missar man en måltid kommer man dö. Konstigt att vi människor kan sitta här idag alldeles levande tycker jag? Jag har utan problem dem dagarna jag fastat varit ute och tränat utan att ramla ihop av ett ostadigt blodsocker, dessutom känt mig väldigt fokuserad. Kanske bör man införa faste dagar i skolan, då lär man ju spara in massor på miljön?
    Kött är väldigt näringsrikt och äter man bra kvalitets kött och hoppar över onödiga charkprodukter som rökt skinka och korvar så är det svårt att hitta något livsmedel som innehåller så bra näring som just kött. Att det skulle ge cancer att äta kött med kvalitet tror jag inte ett skit på. Däremot en kombination med en förövrigt ohälsosam livsstil och dåligt kött som charkprodukter och falukorvar. Det tror jag definitivt inte är bra! Istället för ”kött” som den stora boven för miljön bör man fokusera på all skit mat som McDonalds, Coca cola, chips, godis, margariner listan kan göra väldigt lång.
    Sen tror jag inte efter egna åsikter och erfarenheter ett dugg på att äta för mycket kolhydrater från spannmål och bönor då dessa innehåller ämnen som fytinsyra och lektiner. Dem hämmar upptaget av vitaminer och mineraler och orsakar många tarmbesvär, magkatarr. Bör även nämnas att dessa innehåller mycket omega-6 och eftersom man inte äter fisk som vegan och ibland som vegetarian så får man ett övertag av omega-6 mot omega-3 vilket är bevisat som en anledning till många inflammatoriska sjukdomar.
    Jag respekterar helt veganers/vegetarianers livsstil och deras engagemang för djurens rätt. Jag brinner också för detta och granskar därför kritiskt och handlar efter sunt förnuft. Vad som är så dåligt med hans blogg inlägg har jag svårt att förstå. Jonas colting är för mig en stor förebild och någon som förhoppningsvis tillsammans med alla oss andra kan göra skillnad.

    Stå på dig Jonas!

  31. Annika Nilsson · · Svara

    Intressant! Jag undrar vilka efterforskningar som visat att soja hämmar mineralupptaget samt är inflammationsframkallande? Vore oerhört tacksam om jag kunde få en länk eller liknande för att själv läsa om ämnet. Soja ska ju vara så nyttigt (om än gasframkallande) enligt all dess marknadsföring!?

      1. Som vanligt refererar du till privatpersoners och journalisters egna kåserier kring ett ämne. Spårar man deras källor hamnar man som vanligt hos Weston A Price Fundation. Kollar man i sin tur deras referenslista och granskar de studier som de grundar sin åsikt på så ser man snabbt att de som vanligt feltolkat studierna. Deras trovärdighet blir inte heller bättre av att de systematiskt ignorerar samtliga studier som tydligt visar att WAPF har fel.

    1. Kärnfrisk · · Svara

      Annika Nilsson, soya har använts säkert i minst tusen år i Asien. Men knappast som burgare och annat larv. Äkta soyasås fermenteras i flera månader för att de skadliga ämnena ska brytas ner. Sådant vet asiaterna av gammal hävd. Därav förljer att det knappast är farligt att stänka lite äkta soya på maten. Men att som i väst använda ofermenterad soya som någon slags bas i fusklivsmedeltillverkning rakt av är något en asiat aldrig skulle göra.

  32. Många som verkar ha oerhört svårt att skilja på, de ovan presenterade, ståndpunkterna. Ska försöka att summera de nedan:
    Massproduktion av kor, uppfödda på spannmål, soja och annan onaturlig föda, är INTE att förorda.
    – Massproduktion av soja, spannmål mm, som substitut för köttkonsumtionen är INTE att rekommendera.
    – Naturligt, ekologiskt kött från betande kor är INTE hälsovådligt. (de som påstår motsatsen får jättegärna bifoga källor).
    – Skolmaten består, mycket pga den sköra budgeten, på diverse halvfabrikat som falukorv, prinskorv, köttbullar, fiskpinnar, potatisbullar, blodkorv mm.
    – Att införa en köttfri dag hjälper föga då budgeten är lika stor (se liten) och därför blir det i förlängningen svårt att göra en kvalitativ vegetarisk rätt – halvfabrikatsköttet ersätts med processerad vegetarisk mat.
    – Genom att byta ut ”köttet” en dag i veckan mot ”vegetarisk mat” löser vi ingenting annat än några politikers dåliga samvete. Spelar det någon roll om de fiskpinnar som serveras idag byts ut mot potatisbullar imorgon?
    Slutligen:
    Miljöfrågan är mycket större än det vi idag diskuterar. Det finns ingen som sitter inne med alla svaren men några snabba systemombyten borde vara rätt självklara att genomföra. Tex att försöka köpa mat som är närodlad och inte frakta allt möjligt tvärs över Atlanten, att i största möjliga mån hålla sig till naturliga råvaror och att ställa mycket högre krav på vårt lands djurhållning. Kan inte alla skriva under på detta börjar jag undra om vi verkligen är ute efter samma sak.

    1. Otroligt bra sammanfattning! Tack!

    2. ”Genom att byta ut ”köttet” en dag i veckan mot ”vegetarisk mat” löser vi ingenting annat än några politikers dåliga samvete.”

      Vi löser ingenting såvida man förutsätter att en (1) aktivitet/insats skall lösa alla problem på en gång! Det är ingen som har haft en sådan intention. Som tidigare sagts: att äta mindre kött är ett steg i rätt riktning; och en pragmatisk lösning för att kunna minska mängden kött och dessutom få pedagogiska effekter (och andra ringar på vattnet – inte minst lyfta matfrågan på dagordningen), är att införa en måltid i veckan som är god och näringsriktig vegetarisk måltid. Det är att visa på konkret handling, i en domän där vi som folkvalda kan påverka de beslut som görs. Det är inte vårt dåliga samvete som skall dövas eller fixas. Snarare en önskan att skapa en bättre framtid, ett samhälle som är långsiktigt hållbar som baseras på oro om vår och våra barns framtid. Sen är detta ett litet steg, som får marginella direkta effekter, men kanske ett antal sekundära effekter i längden.

      Och fortfarande: att köpa närodlar, ekologiskt och allt det där. Det skall vi också göra! Det ena utesluter inte det andra, varför resonerar folk alltid i ”antigen eller” termer.

      Mvh Heiti Ernits

      1. Väl skrivet, Heiti! Applåder!

      2. Jag måste stämma in i hyllningskören. Du resonerar klokt och oegoistiskt. Det lutar åt en röst på MP i nästa val. :-)

      3. ”Som tidigare sagts: att äta mindre kött är ett steg i rätt riktning; och en pragmatisk lösning för att kunna minska mängden kött och dessutom få pedagogiska effekter (och andra ringar på vattnet – inte minst lyfta matfrågan på dagordningen), är att införa en måltid i veckan som är god och näringsriktig vegetarisk måltid.”
        Du är välkommen, Heiti, att presentera en näringsriktig vegetarisk måltid för 5 kronor/rätten. Skulle gissa på att dina valmöjligheter sträcker sig till potatisbullar, gurka, isbergssallad, någon kemiskt framställd Rhode island dressing, majs och, ifall du har tur, tomat. Hör du hur skolbarnen stämmer in i hyllningskören?
        Det enda ditt ovan skrivna ”svar” förtäljer är dina personliga miljömål. Sitter du inne på all kunskap som krävs för att säga att vegomat är det rätta valet? Du svarar ju inte på ett enda argument jag presenterar i mitt inlägg utan rapar bara ur dig samma floskler som tidigare: Hållbar framtid, oro för våra barn mm. Jag är ta mig f*n också bekymrad över vår framtid annars hade jag inte brytt mig om att debattera ämnet överhuvudtaget. Försök inte framställa en bild av hemska köttätare gentemot medmänskliga vegetarianer, för så ser inte verkligheten ut.
        Du är välkommen att svara på de argument som presenteras. Helst med fakta. Annars finns det andra forum, på Aftonbladet, expressen mm, där du kan hitta likasinnade människor.

    3. Lazarova

      Hej!

      Jag skall först säga att jag är varken kostekonom eller storkökskock, så en exakt måltid som kostar 5 kronor / rätt kan jag inte prestera för dig. Jag ser ingen anledning till varför en näringsrik vegetarisk rätt inte skall inrymmas inom de gängse ekonomiska ramarna? Dessutom har en specifik vegetarisk dag flera andra fördelar: man kan då sätta extra krut på recepten den dagen. Maten måste få kosta! Det finns alldeles för många skolor idag där maten inte håller en god kvalitét (det skiljer sig enormt mellan skolorna, enligt min egen erfarenhet – säkert lika näringsriktigt och så, men smak och recept kan skifta kraftigt).

      Sen skriver du att jag inte svarar på dina argument; låt oss se:

      (1) Massproduktion av kor uppfödda på spannmål….
      Håller med dig. Vi är överens här.

      (2) Massproduktion av soja, spannmål som substitut…
      Ja, det kan också vara problematiskt: biologisk mångfald, skog som skövlas för massproduktion av ex: soja etc. Skulle argumentationen handla om en total substitution så skulle det nog vara problematiskt: ex vi kan knappast odla året runt i Sverige, eller de arter som krävs (såvida man inte hittar GMO-metoder). Men en vegetarisk måltid i veckan kan knappats ses som en total substitution av kött. Minskad köttmängt och ökad andelen vegetarisk kost är positivt för miljön och klimatet (det tillstår till och med hr. Colting)

      (3) Naturligt ekologiskt kött….
      Har svårt för epitet som naturligt, allt är väl egentligen lika naturligt. Skillnaden är vilken slags teknologi som används vid produktionen, och vilka födoämnen som djuren får i sig, samt vilka kemikalier som används vid produktionen. Det finns tydligen forskning, där det råder konsensus (vilket är ovanligt i många sådana ämnen), att rött kött kan öka risken (!) för tarmcancer. Men som alltid med sådan forskning, som görs på människor, så skall man ta de men en nypa salt. Människans organism är oerhört komplext, och det är ofta svårt att veta vad som är orsak och verkan, och hur påverkar våra andra levnadsvanor och vår närmiljö (och all slags exponering av kemikalier och föreningar) oss. Så: visst, forskningen tyder på att: ett ökat (rött)köttintag medför en ökad risk. Men å andra sidan, vad ger inte cancer idag?

      (4) Skolmaten betår av halvfabrikat…
      Vet inte hur det ser ut i Borås. Vi skall nog inte generalisera helt och hållet. Det förekommer säkert en hel del, och det är inte bra tror jag. Det har ju faktiskt visat sig att det LÖNAR sig ekonomiskt att laga från grunden. Det går att göra, och jag vet att det finns ett politiskt tryck på att det skall bli bättre på detta område.

      (5) Att införa en köttfri dag hjälper föga…
      Man kan laga bra vegetarisk mat som ligger inom de ekonomiska ramarna (detta görs ju trots allt på flera kommuner idag). Att det skulle bli mer halvfabrikat bara för att man lagar vegetariskt rätt en dag istället för ett köttalternativ, låter väldigt långsökt tycker jag.

      (6) Att byta ut köttet mot veg, löser vi politikernas dåliga samvete
      Ett märkligt argument som jag redan tidigare svarat på. Ett konkret steg, och en dellösning på ett större problem.

      Tänkte också tipsa om en objektiv faktakälla som behandlar (och går genom den gällande forkningen) problemet från ett av statens myndigheter (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf)

      1. ”Jag ser ingen anledning till varför en näringsrik vegetarisk rätt inte skall inrymmas inom de gängse ekonomiska ramarna?”
        Av samma anledning att det är väldigt svårt att skapa en näringsrik, hälsosam och naturlig måltid baserad på kött. Det gynnar ingen att endast dämpa ett symptom när orsaken bakom problemet finns kvar: Otillräcklig budget.
        ”Dessutom har en specifik vegetarisk dag flera andra fördelar: man kan då sätta extra krut på recepten den dagen.”
        Du menar alltså att man på bekostnad av den övriga maten ska lägga ner mer pengar på den vegetariska rätten, tack vare att det är en vegetarisk rätt? Då blir alltså den övriga maten sämre medan den vegetariska, kanske, blir aningen bättre. Menar du allvar? Vad löser detta?
        ”Men en vegetarisk måltid i veckan kan knappats ses som en total substitution av kött.”
        Det har jag inte heller skrivit. Det jag ifrågasätter, vilket jag tycker framgår tydligt, är att förslaget om en köttfri dag inte leder någonstans. Ditt argument om att det är ett steg i rätt riktning är ganska skrattretande då vi i själva verket bara ersätter dålig mat med annan dålig mat. Du kan väl omöjligt själv tro att detta förslaget kommer att leda till en bättre djurhållning? Tror Scan skiter fullständigt i om ni så inför tre köttfria dagar.
        Problematiken ligger i lagstiftningen om etisk djurhållning, samt att det finns för få EKO-bönder.
        Äta närdodlade grönsaker och rotfrukter är fullt möjligt även i Sverige, vårt klimat till trots. Jag säger inte att vårt land är optimalt för grönsaksodlingar då jag vet om att vi genom evolutionen, just tack vare klimatet, har varit tvungna att överleva på en mer kött- och fiskrik diet. Energin i grönsaker och rotfrukter är omöjligt tillräckligt för att tillhandahålla oss nordbor med energi nog. Kyla påverkar som bekant kroppens förbränning.
        ”Det har ju faktiskt visat sig att det LÖNAR sig ekonomiskt att laga från grunden.”
        Jag hoppas innerligt att du har rätt i det, men betvivlar det starkt. Priset på EKO-kött eller ägg från frigående höns mm är fortfarande detsamma, oavsett tillagningsmetod. Viltfångad fisk är samma sak.
        ”Man kan laga bra vegetarisk mat som ligger inom de ekonomiska ramarna (detta görs ju trots allt på flera kommuner idag). Att det skulle bli mer halvfabrikat bara för att man lagar vegetariskt rätt en dag istället för ett köttalternativ, låter väldigt långsökt tycker jag.”
        Vilka kommuner då? Vad innehåller deras vegetariska rätter för råvaror?
        Det lutar åt att det är friskolor som lägger upp delar av sin budget på eget vis och kanske prioriterar skolmaten mer än andra kommunala skolor. Jag vet tex skolor runt Höör där det serveras EKOkött från närliggande gårdar. Men det är inte de skolorna denna diskussionen behandlar.
        ”Att byta ut köttet mot veg, löser vi politikernas dåliga samvete
        Ett märkligt argument som jag redan tidigare svarat på. Ett konkret steg, och en dellösning på ett större problem.”
        Konkret håller jag med om. Dellösning håller jag inte med om. Som jag tidigare skrivit, man dämpar endast ett symptom utan att gå på den direkta orsaken bakom problematiken: Oetisk djurhållning, för få EKO-bönder mm.
        För att avrunda det hela vill jag säga att det förs en liknande argumentation inom ett annat politiskt område, dvs invandringspolitiken. Man ger sig på symptomen men gör ingenting åt orsaken bakom kaoset, i bla Malmö, idag. Fler ”kommunikatörer”, fler poliser, fler frizoner, fler onödiga arbetsförmedlare mm istället för att strypa antalet PUT. Stäng av kranen innan du försöker tömma diskhon på vatten.

      2. Heiti Ernits
        ”eller de arter som krävs (såvida man inte hittar GMO-metoder). ”

        Jaha, du är en GMO-kramare också!

        GMO innehåller alltid en resistensfaktor förutom det önskade genomet. Utan resistensfaktor (antibiotikaresistens- eller växtresistnsfaktor) kan man inte få fram den önskade genetiskt modifierade organismen.

        Nästa problem är horisontell genöverföring från en organism till en annan organism av en annan art. Även bakterier har ett sexliv som kan överföra DNA från en art till en annan art. Och det är resistensfaktorerna som vanligtvis först går över. Därefter gäller vertikal transmission så resistensfaktorn fortsätter att ärvas från generation till generation

        Ge GMO-majs till möss och det tar några månader/generationer innan mössen minskar sin fertilitet Betänk att människans generationstid brukar vara 20-30 år så om hundra år minskar befolkningen på jorden på grund av minskad fertilitet, sedan dröjer det kanske bara ett par hundra år till så har homo sapiens gått samma väg som neanderthalarna för 30 000 år sedan, utrotad art. Och vi har utrotat oss själva på grund av girighet hos storfinansen och okunnighet hos den enskilda människan.

        Så gör vad du kan genom att kräva att all föda till oss och till våra djur som utgör vår föda skall vara GMO-fri, annars riskerar GMO-företagen att utrota oss som art på några hundra års tid.

        Björn Hammarskjöld
        Mikrobiolog
        Molekylärbiolog
        F.d. överläkare i pediatrik
        Filosofie licentiat i biokemi

  33. Tillbaka till tiden för Emil i Lönneberga, det är min målbild över vad vi bör äta och producerade vår föda. Naturliga varor, ekologiskt närproducerade och vi tog tillvara så gott som allt av både djuren och spannmålens frökapslar.
    Vi måste återvända till gräsbetande djur och gå bort från stora sädesfält där allt annat liv utrotats och vars konstgödsel förstör resten av våra sjör och innanhav.
    Det är tufft Jonas att du tar denna fight!

  34. Utan storskalig animalieproduktion får vi inte naturlig gödsel (i de mängder vi behöver) som innehåller massa mineraler m.m som behövs för att man inte ska utarma jorden när man brukar den.
    Allt är ett kretslopp !!
    Man återger marken den energin den behöver för att åter växa sig stark så att man har möjlighet att ge både oss och djuren mat !

    Utan gödsling har man på en tioårsperiod (med grödor) gjort en fullgod jordbruksmark totalt oduglig.

    Vad är det ni inte förstår med att allt hör ihop i ett naturligt kretslopp.
    Vi ska absolut inte minska vår köttkonsumtion !
    Däremot kan alla ni miljöpartister och veganer se till att skaffa max 1 barn/familj så har ni gjort miljön mycket större tjänst.

  35. Intressant ämne. En grej jag inte riktigt får ihop är hur vilt betande djur kan vara kolsänkor? En kolsänka är ju något, ofta skog, hav eller åkermark, som absorberar kol ur atmosfären och bevarar den där under lång tid. Betande djur äter ju gräs etc och omvandlar sockret och stärkelsen till energi och andas ut koldioxid. Kolet i det dom betar är ju till absolut största del bundet i de energigivande ämnena som sedan djuren frigör genom sin metabolism. Eller tänker jag fel?

    1. Jag hittade detta om kolsänka:

      Naturbeten och gräsvallar, som inte plöjs varje år, utvecklar stora rotsystem som binder koldioxid i marken. De utgör en så kallad kolsänka som hjälper till att motverka växthuseffekten på samma sätt som skog gör.

      Vi är övertygade om att ett giftfritt och närproducerat kött uppfött på naturbete och grovfoder såsom hö och ensilage är det bästa för miljön och vårt klimat. På naturbete trivs också våra kossor allra bäst, med variation i floran som ger en omväxlande meny och ett nyttigare kött. Även vi människor gläds alldeles speciellt när vi kan uppleva dessa öppna landskap.

      Fann detta här: http://kaprifolkott.se/index.php/sv/gott-nyttigt-och-reko-koett/klimatnytta-och-biologisk-mangfald

      Så alltså om man inte plöjer marken utan låter djur äta gräs som de är skapta för att göra så bidrar de ju faktiskt till att sänka växthuseffekten.
      Jag tycker dock man ska ta bort ALLA storskaliga köttproduktioner i hela världen, om alla skulle bojkotta Mc Donalds, Burger King och KFC m.m. så skulle nog världens alla djur må lite bättre, även vår planet. Det är vidrigt hur de snabbmatskedjerna behandlar sina djur.. de tränger in 20 000 djur i stora leråkrar och sen slaktar de dom levande utan bultpistol eller liknande.. Såg en film som heter Food inc. SE DEN.
      Det är den snabbmatskedjornas köttmarknad som är bovarna inte dem som köper ekologiskt gräsbetat kött…

      1. Kärnfrisk · ·

        Gräsvallar binder koldioxid i marken, det kan man inte argumentera emot. Men att det skulle ha någon effekt på ”växthuseffekten” är att ta i. Mycket tyder på att koldioxidalarmismen är på väg att dö ut. Inte så konstigt då tesen att koldioxid skulle driva en växthuseffekt mer och mer visar sig vara falsk. Blanda inte ihop äpplen och päron.

  36. Filip. skriv i google universitetets sökfält ”kolsänka djur” läs på fjärde träffen, men jag hjälper dig.

    EU s forskningsprojekt Green Grass har under två år mätt CO2, N2O och CH4 omsättningen på gräsmarker av olika typer runt om i Europa. Projektets avancerade mätteknik och grundliga beräkningsmetoder har konstaterat att gräsmarker fungerar som betydligt kraftfullare kolsänkor än man tidigare trott och att den negativa klimatpåverkan som betesdjur belastats med därmed kan minskas.

    – De här resultaten gör att vi kan räkna med att den svenska naturbetesmarken lagrar 1,2 till 2 miljoner ton CO2 per år, säger Christel Cederberg, doktor i jordbrukets miljöpåverkan som har läst och anpassat forskningsresultaten till svenska förhållanden.

    Att just naturbetesmarkerna framhålls som de bästa kolsänkorna beror på att kol som lagras i grässvålen och jorden omedelbart släpps ut i atmosfären om markerna plöjs upp. Att skörda och transportera bort gräset som foder till stalluppfödda djur minskar också den totala kolsänkekapaciteten hos gräsmarkerna.

    – Att de artrika naturbetesmarkerna lagrar kol visste vi, säger Ola Jennersten, ansvarig för WWF s Naturbetesprojekt.
    Men det är fantastiskt roligt och viktigt att få det bevisat i siffror av ett så grundligt och omfattande projekt som Green Grass. Det är fortfarande sant att det är bra för klimatet att dra ned på köttkonsumtionen i Sverige. Men med den här forskningen i ryggen kan du med gott samvete lägga en biff på grillen så länge det är Naturbeteskött du väljer

    1. Koff: Tack så mycket! Efter att ha läst texten förstår jag att det alltså självklart inte djuren som är kolsänkor utan betesmarken de går på. Själva kolsänkan är att låta djuren beta på naturmark istället för på odlingsbarmark. Eftersom man inte plöjer naturmarken så minskar man koldioxidutsläppen jämfört med om dom skulle beta på odlingsbar mark.
      Jag uppfattade Jonas text som att det var djuren som var kolsänkor och att dom band kolet som fanns i gräset i sina kroppar…
      Ut med kossorna i skogen!

      1. Frank Nilsson · ·

        Djuren är också kolsänkor eftersom de binder kol i sin kropp och i mjölken. Detta gör att kolets kretslopp blir en aning långsammare. Kolet frigörs först när djurets kropp bryts ned. Även de som äter köttet blir på samma sätt kolsänkor. Jag har varit en kolsänka i hela mitt liv! Det sista kolet i min kropp frigörs först när min kropp bryts ned och då ligger det ju dessutom ett par meter under marken!

  37. William Jonsson · · Svara

    Jag är inte helt negativ till massproduktion av köttdjur utan jag tror det kan vara en del av lösningen. Min tanke är att man istället för ett flertal enskilda producenter går ihop, exempelvis på en ort. Man gör flera större inhägnader som gärna får innehålla olika marktyper, skog och block där man fyller på med lagom mängd djur. De släta hagmarker/åkermarker som finns används för vinterfoder. Man delar på maskinparkskostnader och man kan låta företag/privata invester i andelar. Dessutom kan man anställa 2000-talets Cowboys om det behövs.

  38. Det blir allt mer uppenbart att du inte innehar några djupare kunskaper om varken samhället, matindustrin, miljön etc. Dina kunskaper innom träning och hälsa betvivlar jag inte. Det må så vara att du är intelligent, kan tänkta själv och vara kritisk men det räcker liksom inte i de här svåra frågeställningarna.

    Hade jag varit du så skulle jag i fortsättningen unvika skriva om ämnen där dina kunskaper är minst sagt tunna och smala. På lång sikt riskerar det bara att sänka din anseende och den stora respekt folk idag hyser.

    Jag tycker det vore hemsk trist om du skulle gå samma väg som Linda Rosing och Paolo Roberto som har massa åsikter som saker de egentligen inte vet någonting om och bara refererar till massa tvivelaktiga liknelser etc. De flesta är ju bekanta hur det gick för dem…

    Läsrekommendation:

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-farligaste-modedieten-vi-haft

    För övrigt ser jag fram emot att du utmanar den där ”bleke veganen” i diverse triatlon-tävlingar under året.

    Vi är flera som kommer bli besvikna om du med kort varsel lämnar ”work over” då du inser att du kommer få det tufft och riskerar att inte hamna på pallplats. Du vet vad jag menar:) Det har hänt förr…

    1. Leif du är en kul kille. Roligare är det när du refererar till en lögnerska vid namn Majlis Hellenius som ljög Andreas Eenefeldt rakt i ansikte inför publik på ett seminarium. Hon refererade till en undersökning som skulle finnas på pubmed, Andreas halade upp sin laptop och bad att få se referenserna. Majlis kunde inte hitta det som hon refereade till, hon ljög så det stank om det. Jag förstår att du trivs i det sällskapet.
      Jag är inget fan av Karin Bojs men hennes moral är på en helt annan nivå än Majlis. Se själv vad Karin säger.

      http://www.dn.se/webbtv/livsstil/hog-andel-fett-ar-inte-farligt/

    2. Leif, du har verkligen noll koll. Tyvärr. Det är knappt att jag vet vart jag ska börja…
      För det första så skriver jag om vad jag vill, vilket uppskattas av den absoluta majoriteten av mina läsare. För det andra har jag en gedigen och långvarig bakgrund som ”practitioner” av hälsa, hälsodebatterande, skrivande, föreläsande. Jag är ju knappast en dokusåpastjärna som åkt snålskjuts in i ngt strålkastarljus. Bara parallellen till Rosing visar ju dina låga argumentativa nivå.
      Sedan hänvisar du till en artikel med Hellenius som är en av forskarsveriges mest tveksamma och ifrågasatta personer. Bara att hon kallar LCHF en ”diet” och en ”trend” är ju löjeväckande, när det rör sig om ett ursprungligt sätt att äta. Vår moderna fixering av spannmål o mjöl är däremot en DIET!
      Sedan får den bleka veganen gärna utmana mig. Hittills har ju inte ens varit i samma riktnummerområde som mig… Men det heter ”walk over” och inte ”work over”…

      1. Om du har många läsare som följer din blogg brukar det vara så att majoriteten gillar det du skriver.
        Det är inte så att jag läser en blogg/författare om jag avskyr det han dagligen skriver om.

    3. Leif, Livsmedelsverket är i klass med Mai-Lis Hellenius.Så det är kul när du hänvisar till henne.

      Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster som verkar sakna en enhetlig vetenskaplig bakgrund och som helt verkar sakna samstämmighet.

      På ett ställe står det att man rekommenderas att äta 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater, på ett annat ställe står det att man ska äta högst 13-14 E% kolhydrater.

      Genom bristen på vetenskap bakom kostråden, pinsamt nog visat av SBU 2010, bryter Livsmedelsverket mot grundlagen, Regeringsformen 1 kap 9 § ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).”

      Grundlagen gäller även Livsmedelsverket liksom alla andra myndigheter i Sverige. Men saklighetsrekvisitet och opartiskhetsrekvisitet verkar inte upprätthållas inom alla delar av Livsmedelsverket enligt SBUs rapport Mat vid diabetes från 2010.

      Mai-Lis Hellenius verkar glatt blanda samman mättat fett med animaliskt fett. Vi består till minst 10 % av vår vikt i form av animaliskt fett som består av knappt 50 % mättat fett, knappt 50 % enkelomättat fett och omkring 5 % fleromättat fett. Våra bytesdjur, gräsätarna, omvandlar cellulosa till fett och protein, äter alla vitaminer och mineraler som de och vi behöver. Vore animaliskt fett och animaliskt kött farligt skulle vare sig vi eller vår mat ha överlevt.

      Vissa vegetabiliska oljor ökar risken för bröstcancer enligt Livsmedelsverkets egna experter samtidigt som Livsmedelsverket rekommenderar att äta mer omega-6!

      Likaså innehåller alla vegetabilier toxiner, gifter, för att förhindra att växterna blir uppätna och därmed inte kunna fortplanta sig. Finn en betesmark med rikligt med smörblommor och man vet att där betar hästar men inte kor eller får. Smörblommor är giftiga, till och med dödligt giftiga för hästar men inte för kor och får som med glädje äter smörblommor.

      Att äta ett halvkilo kött och en halvliter vispgrädde per dag räcker för en fullvärdig kost, annars behövs det 20 kg ångkokt gurka för att få tillräckligt med energi men man blir ändå undernärd på grund av för litet vitaminer och mineraler, fett och protein. Kul att behöva kissa ut 20 L vatten från gurkan per dag.

  39. Jag menar inte på något sätt att Hellenius har mer rätt.

    Jag försöker mest understryka att det verkar finnas väldigt många synsätt, gällande kost och hälsa.

    Parallellen med Rosing ska du inte ta för hårt heller, det var mest en oro för att du skulle försöka skapa massa uppmärksamhet bara för att! För övrigt tror jag inte Rosing och du har många gemensamma nämnare, och tur är väl det! :)

    Jag kan ingenting om sport och tävlingar, så jag beklagar att jag inte visste bättre angående ”walk over”:)

    Att du och veganen inte har samma riktnummerområde torde inte vara något hinder om du kan åka till Hawaii och ställa upp i smala tävlingar för att ta pallplaceringar.

    10-11 augusti är SM i Triatlhon, se till att inte vara ”förkyld” eller utomlads då! :)

    En sista fråga, jag har ätit havregrynsgröt med nötter och russin hela mitt liv. Och det verkar inte som min kropp tagit lider så mycket, trotis lite mysig bukfetma (ölen är brottslingen). Vad tycker du att jag istället borde äta till frukost? Skulle ägg och stekt fläsk med smör vara ett sundare alternativ?

    1. William Jonsson · · Svara

      Smörstekta ägg Leif..Det bästa du kan äta:)

  40. Japp ägg rockar för mig, äter ca 200ägg i månaden. Steker dom i smör. Förr i tiden så åt jag havregrynsgröt med en smörklick i mitten samt två kokta ägg, jag blev hungrig efter 2 timmar. Har bytt ut ölen mot vin. visst jag kan slarva med nån öl i månaden men mer blir det inte. OBS torrt vin, all röd vin är torr.

  41. Erik Rosén · · Svara

    Jonas, efter att ha läst din blogg och dina kommentarer har jag förstått att du inte bara är emot en vegetarisk dag i skolan. Du är även emot storskalig köttproduktion och alla halvfabrikat gjorda på kött. Med andra ord tycks du vara emot både köttdagarna och eventuella vegetariska dagar i skolan. För det hör väl inte till vanligheterna att det serveras ekologiska biffar i Borås skolor? Det vore intressant att höra din syn på hur en bra skolmat ska se ut givet dagens skolmatsbudget.

    1. Ja, hela problemet ligger ju i att man avsätter för låga resurser till skolmaten! Och det borde verkligen bli en ändring på det för barnen har i regel, i synnerhet när de är yngre, inga egna val att äta annorstädes än i skolan.
      Man skulle exempelvis kunna servera kött, fisk, fågel som inte är halvfabrikat. Man skulle kunna servera ett utbud av nötter och frön att ta med sig som snacks efter lunchen. Man skulle kunna ha avocado, färsk spenat, groddar och alla andra färska grödor som blir en god sallad. Och varför inte en riktig fruktsallad med vispgrädde ibland!

  42. Björn Hammarskjöld:

    Nej, jag är inte GMO-kramare. Man kan nämna GMO utan att vara kramare eller förespråkare. GMO är mycket problematisk – inte minst om man räknar in de socio-ekonomiska effektera i samhället. (sen finns det många ekologiska effekter kopplat till kemisk-tekniska-industrin, osv). Skrivit lite om det här:

    http://heiti.blogspot.com/2009/03/gmo-och-levbara-ekologier.html

  43. Hejsan!
    Jag vill gärna kommentera din krönika och att du betraktar min kommentar som ett försök till sansad dialog. Jag har inget att vinna på att bråka eller käfta (inte du heller). :-)

    ”Köttmotståndarna brukar peka på framför allt tre skäl till varför vi ska äta mindre eller inget kött alls; av omsorg till miljön, vår personliga hälsa och av omsorg om djuren. Inga av de argumenten håller vatten vid ett närmare skärskådande.”
    Du glömde rättviseskälen och de samhällsekonomiska skälen. Alla skäl klarar en ”skärskådning” med bravur enligt mig och oerhört många andra. :-)

    ”Jag är dock den första att erkänna att storskalig köttproduktion har enorma problem och är till stor skada för både miljö, individ och djur. Men samma problem har också storskalig spannmåls- och sojaproduktion!”
    Just det exempel du tar upp är ena sidan av kött-myntet; problemen med köttkonsumtion ur ett hållbar utvecklingsperspektiv har till övervägande del att göra med storskalig spannmåls- och sojaproduktion (som beror på grundläggande biologi och ekologi, nämligen att energiöverföring i ekosystem är mycket ineffektiv vilket leder till att de djur som föds upp på sådant foder äter tio enheter energi per kilo kött de producerar. Även naturbetesdjur i Sverige äter kraftfoder till viss del).

    ”Att principiellt göra köttet till den stora fienden är dock absurt när det snarare handlar om globala brister i långsiktighet och resurssatsningar som är problemet. Exempelvis så har det senaste seklets allt mer eskalerande fokus på spannmål, mjöl, socker och annan stärkelserik mat inneburit en oerhörd påfrestning på miljö och ekosystem.”
    Jag håller med dig helt om att vi minst sagt lider brist på långsiktighet här i världen! Det är ett stort problem och det viktigaste skälet till att kampanjer som Köttfri måndag drivs världen över. Här vill jag dock påpeka att när du lyfter upp satsningar på spannmål och fokus på mjöl och socker (de sistnämnda känner jag dock inte att det drivits några särskilda satsningar FÖR? Snarare mot) så tar du upp helt andra frågor. Köttfri måndag handlar om kött – inte om socker. Om du vill starta en kampanj för en sockerfri dag så är väl det jättebra! Det finns oerhört viktiga skäl för en sådan kampanj – varför startar du inte en? :) Jonas, det finns ingen motsättning mellan kampanjer för minskad köttkonsumtion och kampanjer för minskat sockerintag eller lägre intag av kolhydrater över huvud taget. Det är en ganska vanlig metod i en argumentation att dra upp en massa andra saker – som till exempel när Moderaterna i sin Valrörelse i matlandet Sverige-rapport från 2010 blandar ihop köttskatter med chipsförbud och fullkornsplikt. Det pajar liksom diskussionen eftersom diskussioner om styrmedel rörande kött, chips och fullkorn är tre helt separata diskussioner (och i exemplet dessutom tre vitt skilda styrmedel). Jag kan tycka det i viss utsträckning är relevant att prata om flera matfrågor samtidigt, men som du själv också skriver så är industriell köttproduktion förknippad med ENORMA problem för både miljö, människor och djur. Eller för att formulera det i nationalekonomiska termer: Produktionen av kött idag genererar mycket stora externa kostnader som betalas via skattesedeln istället för av de konsumenter som konsumerar köttet (alltså köttet är billigare i butiken än vad det är för samhället). Det råder konsensus i såväl riksdagen som EU och på global nivå, att principen polluter pays principle ska råda, dvs att förorenaren ska betala. Jag ska inte betala för konsekvenserna av någon annans köttkonsumtion. Varför är detta relevant? Jo, för om det är nåt som det verkligen görs resurssatsningar på så är det köttproduktion. Mer än halva EU:s budget omvandlas till jordbrukssubventioner för EU:s jordbrukare. Det leder förstås till billigare jordbruksprodukter – inklusive fodermedel till boskapsdjur och i slutändan köttprodukten i butik. Hade vi skippat jordbrukssubventioner så hade givetvis köttet blivit dyrare – och i alla fall enligt teorin så hade vi käkat mindre kött. Om vi jämför köttpriserna idag med köttpriserna för 50 år sen så är de så sjuuuuukt mycket lägre idag – och vi äter också 70 % mer kött nu än då! Och dessutom är det enormt många fler människor på jorden som äter mycket kött. Det är inget annat än enkel logik bakom att konsekvenserna av denna produktion och konsumtion ökar i takt med produktionsökningen.

    ”Då kött, tvivels utan, är ett livsmedel som människan ätit sedan tidernas begynnelse, så är det löjeväckande att ge köttet skulden för en problematik som är hundratals år gammal och inte hundratusentals år gammal.”
    Ja, det är sant. Men det är återigen väldigt stor skillnad i storleken på köttintaget nu och i ”tidernas begynnelse”. Jag skulle vilja kontra med att det är löjeväckande och extremt onyanserat att jämföra ”tidernas begynnelse” med idag i denna bemärkelse.

    ”Vi borde alltså, ur ett rent hälsoperspektiv, äta mer och inte mindre kött!”
    … Grundat på vadå? Att människan alltid ätit kött? Det är inget argument.

    ”Och det ska vara kött som är vilt eller ekologiskt producerat med så frigående djur som möjligt. Inte bara är den typen av köttproduktion bra för konsumenten. Den är också bra för miljön. Vilt betande djur använder betesarealer som i många fall ändå är omöjliga att odla på. Dessa djur är också så kallade kolsänkor då de binder kol i gräset i kroppen och minskar kolutsläppen. Det innebär mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att brytas ned på marken. När man sedan själv äter detta kött så blir man en egen kolsänka liksom en del av det naturliga kolkretsloppet.”
    Jag förstår hur du tänker, men detta resonemang har kraftiga begränsningar, och även felaktigheter. Det stämmer att betesmarker binder kol (INTE de betande djuren – de är nettoproducenter av växthusgaser) och det finns andra fördelar av naturbete (hävd – alltså att marken ”stressas” av betande djur – gynnar den biologiska mångfalden). Detta enligt bl a WWF (som för övrigt stödjer Köttfri måndag). Men 1) extremt lite kött produceras på detta sätt idag. Inte ens ekologiskt kött behöver produceras på detta sätt och det behöver inte ens vara så att ekologiska köttdjur är uppfödda enbart på svenskt foder/svenskt gräs. Det som håller landskapen öppna idag är främst monokulturer där ensilage och liknande produceras. 2) Om vi endast producerade kött på detta sätt så skulle vi behöva minska vår köttkonsumtion till ca 5 % av dagens nivåer. ALLTSÅ. Du förespråkar indirekt en mycket kraftig minskning av köttkonsumtionen med ditt resonemang.

    ”Att äta vilt- eller ekologiskt odlat kött är inte oetiskt. I naturen äter djur andra djur. Naturen är inte en version av filmen Lejonkungen, med djur som är kompisar, utan ett kretslopp av liv och död.”
    Det här är dina värderingar som du formulerar som ett faktum. Huruvida det är moraliskt riktigt att döda eller ej är en väldigt komplicerad fråga som verkligen inte bör blandas ihop med någon form av faktum. Utifrån det du skriver måste jag ändå säga att jag tycker det är väldigt märkligt att du placerar ekologiskt producerat kött i samma kategori som viltkött. Ekologisk köttproduktion är fortfarande industriproduktion – hästlängder från det fria livet i skogen. Jag tycker också det är väldigt konstigt att du tar till argumentet ”i naturen äter djur varandra”. Hur kan du jämföra en varg som river en hare med en människa som med ett högst onaturligt skjutvapen har ihjäl en älg? Om du skulle stå naken i skogen utan vapen skulle du på din höjd kunna ha ihjäl typ en hare, annars kanske en och annan snigel. Mot de flesta större djur tror jag det skulle bli väldigt svårt för de flesta att inte bli dödad först. Du måste väl själv inse att människan har blivit en mycket onaturlig del i det kretslopp du pratar om?

    Angående dina topp 3 sämsta ersättningar för kött håller jag med om att quorn är heeeelt värdelös, men det finns gott om både hälsosamma och ekologiska sojakorvar och vegoburgare som Världscancerfonden skulle höja till skyarna i jämförelse med en processad animalisk charkprodukt. :)

    Min sista fråga är: Du är hälsobloggare och en grymt vältränad person. Vad vinner du på att lägga dig i den här frågan? Vad är det du försöker uppnå när du börjar slänga dig med miljöargument du inte ens har koll på? Missförstå mig rätt, jag menar inte att vara dryg… Jag bara förstår inte. :)

    Som antytt, jag är HELT med dig i kampen mot värdelös skolmat! Men jag förstår inte vart du försöker komma när du lägger i en hög växel mot vegetarisk mat. Det är bara för märkligt för mig.

    Må så gott!
    /Sanna

    1. Hej Sanna!
      Tack för ett mycket bra, seriöst och argumentativt inlägg. Jag uppskattar din arbetsinsats.
      Jag tror att det helt enkelt handlar om stora ideologiska åsiktsskillnader. Några synpunkter nedan.

      -Jag är mindre intresserad av rättvisa och tror inte på begreppet som ideologiskt rättesnöre. Vad ska vara rättvist? Livet är ju inte det. Inte tillvaron. Och definitivt inte världen som sådan. Jag vill också ha ett minimum av mänskligt lidande i världen men att ifrån det också sträva efter ”rättvisa” är ett stort steg. Och inte ens om det fanns en modell för global rättvisa (vilket det inte finns) så hade vare sig du, jag eller någon annan jag känner varit villig att göra de uppoffringar som krävs i standard och livsstil.
      -Om man hade använt alla de absurt stora odlingsarealer som idag är vikta åt spannmålsodlingar och omvandlat de till betesarealer/ekojordbruk så hade vi ju haft oerhört mer yta åt fritt betande djur.
      -Jag är hälsodebattör. Därför är det ytterst intressant att relatera till den miljö och till de betingelser som format våra kroppar; både strukturellt, anatomiskt och biokemiskt. Vad vi har ätit mycket av under vår långa utvecklingslinje är alltså EXTREMT relevant. Och att vi ätit mycket kött står bortom allt tvivel. Allt annat är rent önsketänkande. Det finns exempelvis radioaktiva isotoper i gamla skelett som påvisar just detta, liksom ren logik. Vad åt man annars? Det finns inga större mängder fritt växande frukter, grönsaker och annat som kan ha tillhandahållit näring o energi i den grad vi behövde. Och vad handlar alla grottmålningar om? Jakt! Inte odling….
      -Människan har alltid varit överlägnsa djur. Även med rudimentära vapen som spjut och stenar så var man överlägsen djuren. Det är ingen kamp om jämlikhet eller en kamp på jämlika villkor. Det handlar bara om att skaffa sig föda. I naturen finns inte begrepp som rättvisa eller orättvisa. Om man dödar en hare eller en älg med spjut eller med gevär är irrelevant.
      -Din sista fråga fattar jag inte. Och din formulering gör mig nästan förbannad. Vad ”inte koll”? Vad du menar är att det är irriterande att jag inte håller med och faller in i hejaklacken kring miljöfrågorna! Det är långt fler än jag som anser att global uppvärmning har mer med naturliga cykler än med människan men det är populärt att värna om isbjörnarna och skylla allt på den egoistiska västerlänningen som vill både äta kött och resa (läs; jag) och som dessutom har mage att inte skämmas för det!
      Så om något, så är det relevant för mig att debattera för när man låter mulleskolan sätta agendan så går omsorgen över miljön snabbt ut över både mat, livsmedel och individens valfrihet.

      1. ”Jag är inte intresserad av rättvisa.” Vad ligger på ditt nattygsbord? Mein Kampf och Nietzsche?

      2. Typiskt svar från en vänstermänniska! Om man inte brinner för det extremt diffusa begreppet ”rättvisa” så är man per definition en ond och dålig människa eller åtminstone elitist…
        Jag är inte intresserad av rättvisa, nej det är riktigt. Jag tror inte på rättvisa som det allt överskuggande målet. Det är fullständigt orealistiskt och ogenomförbart. Och inte ens önskvärt. För rättvisa handlar mycket mer om att alla ska vara lika och ha lika. Och vi pratar inte om lika bra utan om lika dåligt, i alla fall enligt vänsterideal.

  44. Sanna.
    Kan du förklara varför till och med Livsmedelsverket anser att protein och fett är livsnödvändigt och att till och med Livsmedelsverket påpekar på minst 10 olika sidor att kolhydrater är ”tomma kalorier”? Varför ska vi då äta vegetabilier?

    Ser man sedan på Livsmedelsverkets databas så finner man att animalisk föda är överlägset bäst då det gäller innehåll av vitaminer och mineraler förutom animaliska proteiner och animaliska fetter.

    Vegetabilier innehåller mest vatten, sedan kommer giftiga kolhydrater och sedan finns det litet spår av vitaminer och mineraler och alldeles för mycket av andra antinutrienter som växterna har för att inte bli uppätna. Och dessa giftiga ämnen stoppar vegetarianerna glatt i sig. Det är tur att vi har en kropp som har möjligheter att överleva trots att man äter giftiga ämnen.

    Varför ska vi äta animaliska proteiner? Därför att animaliska proteiner innehåller alla aminosyror som vi behöver i rätt mängd, vi slipper bristsjukdomar.

    Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av. Vi måste ha en rätt sammansättning av fetter för att de ska ha en korrekt smälttemperatur så att fetterna fungerar vid vår kroppstemperatur om 37º.

    Fisk lever vanligtvis i lägre temperatur och måste därför ha mer fleromättat fett för att fiskens fettsmälttemperatur ska stämma med miljön.

    Vilka fetter bränner vi helst? Vid överskott på fleromättade fetter bränns de i första hand, trots att det kräver mer energi och frekventa enzymbyten för att kunna bränna fleromättat fett. Men överskott på fleromättat fett skulle sänka smälttemperaturen för mycket med dysfunktionella cellmembraner som följd, vi dör av för mycket fleromättat fett.

    Mättat fett behöver bara ett enda enzym för att producera AcetylCoenzym A, AcCoA, som är vårt bränsle i cellerna.

    Omättade fetter kan inte använda sig av det enzymet, måste använda ett annat enzym för att knäcka dubbelbindningen, omättnaden, för att sedan byta tillbaka till enzymet som kan göra mer AcCoA.

    Kolhydrater mer än 7 mmol/L (>7 gram hos 70 kg människa) är giftigt, mer än 30-50 gram glukos i blodet är en dödlig dos av glukos.

    Sedan vill Livsmedelsverket (av okunnighet?) att jag ska äta 480 gram kolhydrater per dag. Det är en potentiellt 10-faldigt dödlig dos av glukos per dag. Tack, mitt insulin för att jag överlever Livsmedelsverkets potentiella mordhot varje dag.

  45. Att påstå att alla vetenskapliga studier som indikerar att kött (gäller fram för allt rött kött) är otillförlitliga är väl lite väl magstark. Det finns inte speciellt många studier som visar att kött minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller andra vällevnadssjukdomar. Jag tar gärna emot tips på sådana vetenskapliga referenser:)
    Att inte lita på vedertagna vetenskapliga studier och istället skapa sina egna teorier kallas pseudovetenskap. Man kan tro på nya rön, men man ska vara tydlig med att förmedla att det är teorier. Vetenskapen förändras hela tiden och rön som idag är accepterad kommer troligen inte att gälla om 100 år, men idag är det det bästa redskapet vi har för validering av kunskap inom området hälsa. Det är svårt att motivera varför en egen teori skulle vara mer sann, vad finns det för bevis för det?

    Påståendet att soja skulle öka östrogennivån hos oss människor är också taget ur luften. Det cirkulerar många rykten på internet om soja där soja påstås öka östrogenbalansen i kroppen. Granskar man de vetenskapliga studierna inom området ser man snabbt att så inte är fallet. Det finns inga vetenskapliga studier av bra kvalitet om soja som visar att östrogennivåerna i kroppen störs. Däremot finns det många studier som har feltolkats av personer som inte är så insatta i ämnet. Att soja inte stör östrogennivåerna i kroppen beror på att fytoöstrogenerna som finns i soja främst binder till en helt annan receptor i kroppen (ER-beta). Denna receptor ger ett anti-östrogensvar i kroppen. Humant östrogen binder till ER-alfa. Dessutom är nivåerna av fytoöstrogener på tok för låga för att östrogenbalansen i kroppen ska rubbas. Vill man undvika alla fytoöstrogener för att vara på den säkra sidan bör man även undvika de flesta grönsaker. Det totala intaget av fytoöstrogener från grönsaker är oftast högre än från soja.

    För den som är intresserad har jag skrivit en granskande artikel om sojafytoöstrogener: http://media.web.veganlife.se/2011/01/soja.pdf

  46. Pernilla
    Jag rekommenderar dig att läsa litet mer grundläggande fysiologi, biokemi och endokrinologi. Då kommer du att förstå.
    Och du har helt rätt att vi ska minska intaget av de flesta grönsaker som består av mycket begränsade mängder av vitaminer och mineraler men mycket och dyrt vatten jämfört med animalisk mat.
    Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss.

    1. Jag är näringsfysiolog och har disputerat inom toxikologi, så kunskaperna är inte begränsande;) Jag tar fortfarande gärna emot tips på referenser som visar att rött kött minskar risken för vällevnadssjukdomar på populationsnivå. Finns det inga referenser = pseudovetenskap.
      Jag har inte heller hävdat att alla blir sjuka av att äta kött. Vi har alla olika genetiska förutsättningar och mår bra av olika kost. Det är många som kan äta kött och må alldeles utmärkt. Andra mår inte bra av att äta kött.
      Tittar man på studier inom folkhälsoområdet visar dock de flesta studier att människor i genomsnitt skulle kunna förebygga vällevnadssjukdomar genom att äta mer frukt och grönsaker.
      Jag har aldrig hävdat att alla ska bli veganer eller vegetarianer mot sin vilja. Varje individ måste själv ta ett aktivt beslut om vad hon/han ska äta. Ingen mår bra av att bli tvingad att följa en viss kost. Vi människor har ju möjligheten att välja vad vi äter (i alla fall i västvärlden).

  47. Jag tänker inte bemöda mig med att svara på ditt inlägg till mig.
    När ska du och brorsan göra ert hälsotest? Ska bli kul att få se era värden.

  48. Pernilla.
    Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin.
    Annars så är Linnés Lappländska resa från 1732 en utmärkt referens på populationsnivå liksom även Paal Røiri:
    Eskimo-kostholdets betydning for dødeligheten av hjerte og
    karsykdommer

    http://www.nfhm.org/artikler/eskimo.pdf

    Hur toxiska är kolhydrater (monosackarider)?
    Mer än 7 g glukos/70 kg pt massa i blodet ger skador, mer än 30-50 g glukos i blodet är letalt.
    Sedan vill SLV att jag ska äta 480 g glukos om dagen.
    Det saknas logik och kunskap bakom kostråden, visat av SBU i maj 2010.

    1. FYI: SLV rekommenderar inte ett intag av 480 g glukos per dag.
      Jag tror att du har missuppfattat begreppen lite.

      Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna:
      Rekommenderat intag: 50-60E% kolhydrater per dag (komplexa kolhydrater, disackarider, monosackarider)
      Max 10 E% från raffinerade sockerarter (sukros, glukos, fruktos och andra kolhydrater som är näringsfattiga)
      25-35 g fiber per dag

      Vid ett dagligt intag av 2000 kcal blir kolhydratintaget:
      58-70 g kolhydrater per dag (alla olika typer av kolhydrater)
      Max 11.76 g raffinerat socker
      25-35 g fibrer

      Den främsta anledningen till att man bör undvika socker är den ökade risken för karies och att maten blir näringsfattig. Det leder också till blodsockersvängningar vid högt intag och ökad risk för typ2 diabetes.

      Om man av någon underlig anledning skulle äta 480 g ren glukos på en och samma dag skulle kroppen trots allt klara av det. Blodsockerhalten är hårt reglerad och är man frisk får man aldrig dödliga nivåer av glukos i blodet. Insulinet hjälper kroppen att reglera glukoshalten i blodet. Det är givetvis inte bra att äta så höga halter ren glukos per dag under en längre tid, pga ojämn blodsockernivå (ök risk för typ2 diabetes) och ökad risk för karies. Kosten blir också väldigt näringsfattig om man har ett lågt energiintag.

      Ren glukos används endast ett fåtal fall:
      -Intravenöst glukosdropp för sjuka patienter som behöver öka glukoshalten i blodet för att inte kroppen ska fungera normalt.
      -Diabetiker (ffa typ 1 diabetiker) kan behöva boosta med druvsocker (glukos) för att undvika farliga (letala) blodsockerfall.
      -Långdistanslöpare/multisportare och andra uthållighetsidrottare använder ibland produkter med ren glukos för att hålla blodsockernivån på en hög och jämn nivå. Ju mer man tränar ju mer glukos förbrukar kroppen och det är därför mindre skadligt för en idrottare att ta ren glukos än för är person som är helt stillasittande.
      -Det finns det små mängder ren glukos i godis. Men godis är ju frivilligt att äta och helt onödigt. Intaget av godis skiljer sig nog inte mellan allätare och vegetarianer.

      1. He he, jag räknade lite fel. 1 g kolhydrater är såklart lika med 4 kcal och inget annat, vilket ger följande värden:

        Vid ett dagligt intag av 2000 kcal blir kolhydratintaget:
        250-300 g kolhydrater per dag (alla olika typer av kolhydrater)
        Max 50 g raffinerat socker
        25-35 g fibrer

  49. Ja, alla experter (läkare, nutritioinister, biokemister, dietister och forskare inom området medicin) måste ha fått alla fysiologiska principer om bakfoten;)
    Linnés Lappländska resa från 1723 kvalar tyvärr inte riktigt in som vetenskaplig referens i detta sammanhanget.

    Det stämmer att en kost rik på fet fisk minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, men det beror på det höga innehållet av långkedjiga fettsyror, framför allt DHA, inte på kostens innehåll av kött. DHA är en av de allra viktigaste fettsyrorna i kosten.
    När det gäller glukos gäller samma principer som för de flesta ämnen: toxiciteten är beroende av dosen. Rent glukos finns i princip inte naturligt i vegetabiliska livsmedel. Ju mindre raffinerade livsmedel man äter desto bättre för blodsockret. Man måste inte få i sig glukos genom kosten, men äter man väldigt lite kolhydrater kan kroppen inte bilda tillräckligt med glukos och försörja hjärnan med glukos. Kroppens nödbränsle ketonkroppar är inte tillräckligt för hjärnan under längre perioder. Kolhydrater är därför speciellt viktigt för små barn. Glukos är vitalt och letalt på samma gång. Balans är nyckelordet. Dessutom ger kolhydrater från frukt och grönsaker inte samma blodsockerhöjning som rent glukos. Blodsockerhöjningen är beroende av hur hela måltiden är komponerad. Man måste hålla isär begreppen.

    Varför blanda in socker i diskussionen? Min kommentar gällde vetenskapliga referenser som visar att kött minskar risken för välfärdssjukdomar.

    Ju mer kunskap man har desto mer ödmjuk blir man.

  50. Hej Pernilla!

    Snyggt att du så glatt erkände ditt lilla räknefel! Det uppskattas.

    Du skriver:
    ”Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna:
    Rekommenderat intag: 50-60E% kolhydrater per dag (komplexa kolhydrater, disackarider, monosackarider)
    Max 10 E% från raffinerade sockerarter (sukros, glukos, fruktos och andra kolhydrater som är näringsfattiga)
    25-35 g fiber per dag”

    Jaha, 3 200 kcal/dag enligt SLVs rekommendationer för män ger 60% = 1 920 kcal som divideras med 4 blir 480 g kolhydrater per dag.

    Utan stora mängder bröd finns det ingen möjlighet att uppnå 60 E% kolhydrater.

    Bröd består av spannmål som består av stärkelse som består av polymeriserat glukos. De flesta vegetabilier innehåller glukos med en eventuell av fruktos.

    ”När det gäller glukos gäller samma principer som för de flesta ämnen: toxiciteten är beroende av dosen. Rent glukos finns i princip inte naturligt i vegetabiliska livsmedel.”

    Vad menar du med ”rent glukos”? Polymeriserat glukos kan med lätthet brytas ned till monosackariden glukos. Det är endast monosackarider som kan tas upp i tarmen. Disackariden sackaros måste brytas ned till glukos + fruktos för att de ska kunna tas upp av tarmen. Dosen glukos SLV rekommenderar är i alla fall 480 g glukos per dag, 3-6 gram glukos är normalmängden i blodet hos en 70 kg människa. Mer än 30-50 gram glukos i blodet är letalt.

    Vidare skriver du:
    ”Dessutom ger kolhydrater från frukt och grönsaker inte samma blodsockerhöjning som rent glukos.”

    Det finns flera skäl varför frukt och vissa grönsaker ger en lägre glukosstegring än motsvarande mängd glukos.

    För det första så kan vi inte mäta mängden fruktos (det finns ungefär lika mycket fruktos som glukos i frukt och grönt) med en glukosmätare, den mäter bara glukos.

    För det andra är kolhydraterna instängda innanför växtcellernas cellulosacellvägg som människan inte kan bryta ned annat än med våra tänder, till skillnad från växtätarna. Är stärkelsen eller glukosen eller fruktosen inspärrad innanför cellulosacellväggarna kan vår tarm inte komma åt kolhydraterna, de passerar hela tarmpaketet och kommer ut i andra änden helt intakta. Se när du äter majskorn, de är helt intakta efter tarmpassagen.

    Sedan är fruktos 5-10 gånger giftigare för vår kropp än glukos så av den anledningen bör vi minska mängden fruktogrönt i maten. Fruktos måste till allra största delen på samma sätt som alkohol brytas ned i levern till AcCoA som sedan polymeriseras till mättat fett som kan ge fettlever och levercirrhos (ej alkoholorsakad sjukdom) förutom ökad fettlagring i kroppen.

    Vidare skriver du:
    ”Man måste inte få i sig glukos genom kosten, men äter man väldigt lite kolhydrater kan kroppen inte bilda tillräckligt med glukos och försörja hjärnan med glukos”

    Du har helt rätt att man inte måste få i sig glukos genom kosten. Levern kan tillverka upp till ett par kg glukos per dygn om det behövs.

    Hjärnans samtliga celler har mitokondrier, energifabriker. Som du kanske kommer ihåg så drivs mitokondrier bara av ett slags bränsle, en enda sorts molekyl, AcCoA (acetylcoenzym A). Mitokondrierna bryr sig inte varifrån de får sitt AcCoA och kroppen har två principiella vägar att tillverka AcCoA. Den största producenten av AcCoA är i normalfallet fett, helst mättat fett Fett tillverkar normalt omkring 99 % av mängden AcCoA även hos elitidrottspersoner.

    Sedan kan överskott på glukos brytas ned till AcCoA.

    Men om mängden glukos i blodet hos en 70 kg människa stiger över 7 gram i hela blodvolymen ökar mängden insulin som jobbar stenhårt för att normalisera glukosnivån genom många olika mekanismer. Du borde känna till att tarmpassagen saktas av för att minska upptaget av glukos, fettnedbrytningen till AcCoA stängs av, nedbrytning av glukos till AcCoA ökar för att förbrännas i mitokondrierna, överskottet på AcCoA polymeriseras i levern till fett med flera mekanismer, allt för att normalisera blodglukosnivån till mellan 3-6 mmol/L.

    Insulin har ytterligare ess i rockärmen. Men glukos i större mängder än 7 mmol/L (=7 gram) ställer till med kaos i kroppen. Därför har vi insulin. Men varför ska en person med diabetes äta 480 g glukos per dag när de inte tål glukos?

    Hjärnan är inte glukosdriven.,
    Hjärnan är inte glukosdriven det är en vanföreställning.
    Hjärnan är inte glukosdriven, den är driven av AcCoA eftersom alla hjärnceller innehåller mitokondrier.

    Däremot är de röda blodkropparna drivna av anaerob förbränning av glukos till mjölksyra. Glukosnivåer under 3 mmol/L hämmar frisättningen av syre från hemoglobinet, det röda blodfärgämnet. Hjärnan dör av syrebrist på samma sätt som om man skulle strypa individen.

    Hoppas att du har lärt litet mer nu.

    1. Du missade visst min poäng. SLV rekommenderar inte 480 g glukos per dag.

      Vid ett energiintag på 3200 kcal rekommenderas 400-480 g kolhydrater (inte glukos). Komplexa kolhydrater omvandlas självklart till glukos eftersom det är kroppens bränsle, men omvandlingen är betydligt långsammare än vid intag av rent glukos och ger en jämnare blodsockernivå. En diabetiker som riskerar att hamna på farligt låga blodsockernivåer bör ta glukos eller andra snabba kolhydrater för att inte riskera att bli medvetslös. Självklart ska en diabetiker inte äta 480 g rent glukos per dag, men 480 g komplexa kolhydrater går utmärkt.

      Att fruktos skulle vara mer toxiskt än glukos är inte vedertaget. Jag vet inte varifrån den teorin härstammar. Detsamma gäller din teori om att hjärnan inte behöver glukos. Jag håller med om att fetter är viktigt för hjärnan, men det beror ffa på att fettsyran DHA är viktigt för bla nervöverföring. DHA gör att cellmembranen blir mer flexibla och fungerar som dom ska. Enligt din teorin borde alla raw food:are ha syrebrist i hjärnan och på sikt dö i förtid. Det är också en spännande teori, men inte helt verklighetsförankrad.

      Självklart kan fett omvandlas till glukos, men äter man väldigt lite kolhydrater kan glukosbildningen bli väldigt låg. Det är speciellt viktigt för små barn att få tillräckligt med kolhydrater. Det är därför human bröstmjölk innehåller 7,2-9 g disackarider per 100 g mjölk. Anser du att små barn inte ska ammas pga det höga innehållet av disackarider?

      Äter man inte frukt och grönsaker missar man ju dessutom fytonäringsämnen, antioxidanter och många antiinflammatoriska ämnen som är skyddande mot oxidativa skador och cancer. Det vill i alla fall inte jag gå miste om, men alla gör ju som sagt egna val.

    2. Felräkningen bjuder jag på. Alla gör misstag ibland, ingen är perfekt;)

  51. Suck!

    Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin. Fruktos och galaktos är bara mindre mängder av den totala mängden kolhydrater så därför är den allra största delen av kolhydrater glukos.

    Glukos är inte kroppens främsta bränsle, bränslet består av AcCoA. Äter man glukos så tvingas kroppen att normalisera blodglukosnivån, det blir kaos i kroppen om glukosnivån går över 7 mmol/L.

    Kolhydrater saknar livsnödvändighet medan protein och fett är livsnödvändiga makronäringsämnen.

    Pernilla skriver:
    ”Självklart ska en diabetiker inte äta 480 g rent glukos per dag, men 480 g komplexa kolhydrater går utmärkt.”

    Var är logiken? Om glukos är i monomerform eller polymerform spelar ingen roll, vi har flera enzymer som är mycket effektiva att bryta upp polymeriserat glukos till glukos i monomer form. Slicka på en sked, stoppa den i en barnmatsburk så dröjer det bara några minuter så har konsistensen av barnmaten övergått från puré-form till tunn vattenkonsistens på grund av att stärkelsen brutits ned till glukosmonomerer.
    ,
    Du skriver:
    ”Att fruktos skulle vara mer toxiskt än glukos är inte vedertaget”

    Du förnekar vetenskapen.
    Enklast är att se denna video

    eller se Nature

    http://www.nature.com/nature/journal/v482/n7383/full/482027a.html

    Du skriver:
    ” Enligt din teorin borde alla raw food:are ha syrebrist i hjärnan och på sikt dö i förtid. Det är också en spännande teori, men inte helt verklighetsförankrad.”

    Jag förstår inte vad du skriver. Raw food enligt min definition äter rått kött, rått fett och råa frukter och grönsaker. Och tuggar du på en rå morot en stund blir det alltmer söt smak eftersom du då krossar cellulosaväggarna med tänderna (mekanisk bearbetning) och sedan kommer enzymerna i saliven och bryter ned stärkelsen i moroten till glukos som smakar sött.

    Fortfarande gör levern tillräckligt med glukos för att hålla blodglukosnivån konstant mellan 3-6 mmol/L och hjärnan får då tillräckligt med syre.

    Vad har en låg kolhydratkonsumtion att göra med nyproduktionen av glukos i levern från fett? Obegripligt.

    Nyfödingar får 8 E% protein för att barnet ska växa 50 % på längden första året, från 50 till 75 cm
    Nyfödingar får 36 E% kolhydrater i form av laktos som bryts ned ganska långsamt till glukos och galaktos. Galaktos omvandlas sedan till fett på samma sätt som fruktos.
    Mängden kolhydrater räcker för att nyfödingen kan tredubbla sin födelsevikt från 3,3 kg till 10 kg på ett år.
    Nyfödingar får 56 E% nyttigt animaliskt fett för att hjärnan ska utvecklas normalt.

    Den normala fettsyrasammansättningen hos alla varmblodiga djur är likartad av en enda orsak: Fettets smälttemperatur. Därför har varmblodiga djur knappt 50 % mättat fett, knappt 50 % enkelomättat fett och ungefär 5 % fleromättat fett.

    Om vi äter samma fettsammansättning genom att äta animaliskt fett så behöver vår kropp inte bygga om så mycket för att anpassa fettsammansättningen i maten till den vi har ombord. För mycket fleromättat fett gör kroppen allt för att göra sig av med genom att bränna upp det. Fisk som lever i arktiska vatten måste av smälttemeraturskäl ha en högre halt av fleromättat fett.

    Fytonäringsämnen är oftast toxiner. Vitaminer och mineraler finns det oftast en eller flera tiopotenser mer av i animalisk föda än i vegetabilisk föda. Så det räcker att äta kött, fisk, ägg och animaliskt fett. Kolhydrater minskar bara absolutmängden av den livsnödvändiga animaliska maten så att vatten och kolhydrater (”Tomma kalorier” enligt Livsmedelsverkets egen terminologi) tränger undan protein och fett och kan leda till undernäring vilket syns fint hos de överviktiga. De har ätit för mycket kolhydrater och därmed fått för litet protein, fett, vitaminer och mineraler.

    Dags att inse att även du har blivit lurad av våra myndigheter och deras lakejer som verkar vägra följa Sveriges grundlags första kapitel 9 § där det står att alla myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet.

  52. Jag delar inte din uppfattning. och det gör inte heller de flesta experter inom området. Jag tror att det är bäst att sätta punkt här.

  53. Jag vill börja med att säga att jag tycker att studier avfärdas väldigt lättvindigt utan en konstruktiv och vetenskaplig bedömning och förklaring. Jag har läst 5,5 år på nutritionslinjen och doktorerar nu där jag själv arbetar med studier som utvärderar olika kostparametrar och dess hälsoeffekter. Jag har under min doktorandutbildning snart läst nästan ett halvår statistik samt gått en 5 v kurs i kostundersökningsmetodik, och jag läser nästan dagligen olika studier om kost och hälsa. Trots all utbildning är det svårt att bedöma en studie korrekt. Men det är väldigt givande att föra en diskussion kring brister i olika studier och jag skulle gärna se lite specifik och konstruktiv kritik till en studie, som självklart bör vara noggrant genomläst, innan den avfärdas.

    Sedan har jag ett antal frågor till Björn Hammarsköld. Jag har läst dina inlägg och är minst sagt förvirrad över många av dina resonemang och påståenden. Jag har valt ut de påståenden som jag reagerat kraftigast på (vilket var ganska många) och försökt förklara varför jag är förvirrad. Jag skulle uppriktigt uppskatta en seriös dialog och lite förklaringar/förtydliganden.

    ”Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin.”
    Varför skriver du så? Vad baserar du detta på? Som nutritionist läser man bla 1 år kemi, 0,5 år biologi, sedan fysiologi och massvis av olika nutritionskurser. Ingen av vår kurslitteratur är skriven av Livsmedelsverket och de flesta föreläsningar hålls av olika forskare som baserar föreläsningarna på vetenskapliga studier.

    ” Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster som verkar sakna en enhetlig vetenskaplig bakgrund och som helt verkar sakna samstämmighet. På ett ställe står det att man rekommenderas att äta 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater, på ett annat ställe står det att man ska äta högst 13-14 E% kolhydrater.”
    Du menar alltså att Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster pga det du skriver ovan? Det var en fattig grund för en sådan stark beskyllning. Det är välkänt och vedertaget att de rekommenderar 50-60E%, om det står något annat har det blivit ett misstag. Då är de nog tacksamma för att bli upplysta om det. Om det inte är ett misstag vore det intressant att läsa kontexten det står i och jag skulle uppskatta en exakt sidhänvisning/länk till att de rekommenderar 13-14E% kolhydrater.

    ”Våra bytesdjur, gräsätarna, omvandlar cellulosa till fett och protein, äter alla vitaminer och mineraler som de och vi behöver.”
    Jag tolkar dig som att vi därmed skulle få i oss allt vi behöver genom enbart kött? En näringsberäkning av drygt 1,6 kg ryggbiff som täcker energibehovet hos en medelålders inaktiv kvinna (2000 kcal) ger många av de essentiella näringsämnena, men endast knappt 15% A-vitamin, 0% C-vitamin, drygt 10% kalcium, 40% natrium och 50% folat, ungefär.

    ”Att äta ett halvkilo kött och en halvliter vispgrädde per dag räcker för en fullvärdig kost, annars behövs det 20 kg ångkokt gurka för att få tillräckligt med energi men man blir ändå undernärd på grund av för litet vitaminer och mineraler, fett och protein”
    Här får du gärna uppge det verktyg du använt för att räkna ut att endast kött och grädde kan täcka behovet av alla essentiella näringsämnen. Enligt en beräkning i DietistXP (Version 3.2) som baserar sina värden på Livsmedelsverkets databas ger ditt exempel 2490 kcal, vilket är för mycket för en inaktiv medelålders kvinna och det ger endast drygt 50% D-vitamin, 65% E-vitamin, 50% tiamin, 0% C-vitamin, 50% kalcium, 75% järn, 55% magnesium, 18% natrium, 70% kalium, 20% folat och 0% fibrer, ungefär. Övriga essentiella vitaminer täcks.
    Sedan förstår jag inte relevansen med gurka… Jag har aldrig hört någon hävda att gurka skulle täcka behovet av näringsämnen. Jag räknade lite på en kost som innehöll lättfil, basmusli, vetekli, solrosfrön, pumpakärnor, äpple, kiwi, kokt ägg (frukost); röda linser och quinoa (lunch); lax, morötter, paprika (middag); plus lite salt. Detta gav knappt 1600 kcal och täckte alla essentiella näringsämnen. Den kosten består av många kolhydratinnehållande livsmedel men täckte ändå näringsbehovet mycket väl, till och med bättre och med färre kalorier än din föreslagna kost med kött och grädde.

    ”Livsmedelsverket anser att protein och fett är livsnödvändigt och att till och med Livsmedelsverket påpekar på minst 10 olika sidor att kolhydrater är “tomma kalorier”? Varför ska vi då äta vegetabilier?”
    Jag tycker svaret på varför vi ska äta vegetabilier framgår tydligt av mina näringsberäkningar ovan. För övrigt har jag inte hittat någonstans hos Livsmedelsverket där de klumpar ihop alla kohydratkällor och kallar dem för tomma kalorier. Jag tycker det framgår mycket tydligt att de syftar till socker och raffinerade kolhydratkällor. Du får gärna hänvisa till en exakt sida där de hävdar att alla kolhydratkällor är tomma kalorier.

    ”Likaså innehåller alla vegetabilier toxiner, gifter, för att förhindra att växterna blir uppätna och därmed inte kunna fortplanta sig.”
    ”Vegetabilier innehåller mest vatten, sedan kommer giftiga kolhydrater och sedan finns det litet spår av vitaminer och mineraler och alldeles för mycket av andra antinutrienter som växterna har för att inte bli uppätna.”
    Här framställer du fytokemikalier och antinutrienter som farliga för oss och som bevis för att vegetabilier är skadligt. Det finns en uppsjö av studier som visar att människor som äter en större mängd frukt, grönsaker och fullkorn än andra i mindre utsträckning drabbas av olika välfärdssjukdomar som tex hjärt-kärlsjukdomar. Dessa livsmedel är fyllda av fytokemikalier, och om de vore giftiga skulle man sett motsatta samband. Du får gärna hänvisa till studier som visar motsatsen. Du har rätt att många fytokemikalier, som tex polyfenoler, är växtens försvar mot angrepp. Men tex är det fytokemikalier (polyfenoler av gruppen antocyaniner) som ger många bär deras arom och vackra färg, vilket stimulerar till uppätning. Det finns enormt mycket forskning på polyfenolernas positiva hälsoeffekter för oss människor. Tex verkar de i mycket små mängder kunna stimulera kroppens eget antioxidativa försvar och själva verka som antioxidanter i magtarmkanalen samt fungera som mat till nyttiga tarmbakterier som tex bildar hälsosamma kortkedjiga fettsyror. Antinutrienter som lektiner och fytinsyra kan ha negativa effekter. Men lektiner inaktiveras av värmebehandling och i den form vi äter bönor (kokta) så är lektinerna inaktiverade och proteinupptaget hämmas därmed inte. Fytinsyra kan hämma upptaget av främst järn, men endast från vegetabiliska järnkällor (icke hemjärn). Järnupptaget från kött påverkas inte. Dessutom finns det forskning kring att fytinsyra kan fungera som en antioxidant och vara positivt för oss, just pga dess förmåga att binda järn som i stora mängder kan katalysera oxidativa reaktioner. Läs gärna mer i min artikel (näst sista stycket) på Fråga Dietisten: http://www.fragadietisten.se/livsmedel/ar-fullkorn-daligt-for-halsan

    Om fytokemikalierna i vegetabilier skriver du följande:
    ”Och dessa giftiga ämnen stoppar vegetarianerna glatt i sig. Det är tur att vi har en kropp som har möjligheter att överleva trots att man äter giftiga ämnen.”
    Samtidigt som du på ett annat ställe skriver:
    ”Vore animaliskt fett och animaliskt kött farligt skulle vare sig vi eller vår mat ha överlevt.”
    Jag tolkar det motsägelsefullt…

    ”Varför ska vi äta animaliska proteiner? Därför att animaliska proteiner innehåller alla aminosyror som vi behöver i rätt mängd, vi slipper bristsjukdomar.”
    I kroppen finns en pol av aminosyror och vi behöver inte få i oss alla essentiella aminosyror från ett och samma livsmedel. Inte ens under en och samma dag. Alla essentiella aminosyror finns i vegetabilier i varierande mängd så om man äter tex bönor och fullkornsbröd får man komplett protein.

    ”Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av.”
    Du gillar ju att jämföra oss med djur (tex kor och hästar och giftiga smörblommor). Du menar alltså att vi ska äta livsmedel som innehåller exakt de proportioner av näringsämnen som vi själva består av? Men tänk på en ko, deras naturliga föda är ju gräs, vilket är en milsvid skillnad i näringsämnessammansättning som kött, vilket kon själv består av…

    ”Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss”
    Jag tycker inte det är en vetenskaplig slutsats. Med samma resonemang skulle det alltså vara fördelaktigt för oss att vår kost bestod av 20% skelett/ben? Eftersom det är vad vi består av…

    ”Utan stora mängder bröd finns det ingen möjlighet att uppnå 60 E% kolhydrater.”
    Det stämmer inte. Det beror helt på vad du äter som helhet. Äter du bara äpple en dag kommer du upp i hela 96E% kolhydrater… Det är ju ganska extremt, men jag vill bara visa att ditt påstående inte stämmer.

    ”För det andra är kolhydraterna instängda innanför växtcellernas cellulosacellvägg som människan inte kan bryta ned annat än med våra tänder, till skillnad från växtätarna. Är stärkelsen eller glukosen eller fruktosen inspärrad innanför cellulosacellväggarna kan vår tarm inte komma åt kolhydraterna, de passerar hela tarmpaketet och kommer ut i andra änden helt intakta”
    Här beskriver du hur kolhydratupptaget påverkas när de intas från naturliga livsmedel som tex en frukt eller ett fullkornsbröd. Andra faktorer som förhindrar/förlångsammar upptaget är att fiberinnehållet, fruktsyror och strukturen av livsmedlet saktar ner magsäckstömningen och ger ett lägra blodsockersvar. Likaså kan vissa polyfenoler påverka de enzym i kolhydratmetabolismen och minska upptaget. Trots din egen beskrivning här ovan skriver du på flera ställen saker i stil med citatet från deg nedan:

    ”Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin”

  54. Karin!
    Tack för ditt inlägg. Det ger mig möjlighet att förklara på ett annat sätt.

    ”Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin.”

    De ”moderna” böcker som nutritionister läser är skrivna av Wulf Becker (Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W. & Nilsson, G. (2006). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber ) Även Margarin-Bengt Vessby med flera experter på Livsmedelsverket har varit inblandade. Tjänstemännen på SLV är inte experter, experterna sitter i olika expertgrupper, uppgår till 50-talet stycken enligt utredning.
    Margarin-Bengt har sitt namn efter att hans adjungerade professur inom SLV betalades av Carlshamns margarinindustri, i början direkt men efter ett par år betalades Vessbys lön till SLV som sedan avlönade Vessby.

    De vetenskapliga studierna är oftast av epidemiologisk sort och brukar alltid inkludera minst två parametrar som ändras samtidigt. Då går det inte att bestämma vilken av parametrarna som är orsaken till ändringen. Ofta har man slarvat med statistiska beräkningarna och alltid har man ”normaliserat” ett antal confounders. Modern statistik kan tortera data på ett sätt som får data att erkänna vad som helst. Alla dessa moderna statistikmetoder fanns inte då jag läste statistik en termin vid Stockholms Universitet 1965. Sedan verkar det som om författarna inte har en susning om fysiologi, biokemi och endokrinologi, annars skulle de inte ens göra försöken än mindre komma med sina tolkningar som inte stämmer med gammal kunskap.

    ” Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster som verkar sakna en enhetlig vetenskaplig bakgrund och som helt verkar sakna samstämmighet. På ett ställe står det att man rekommenderas att äta 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater, på ett annat ställe står det att man ska äta högst 13-14 E% kolhydrater.”

    SLV rekommenderar numera SLV normalkost med 50-60 E% kh, ”Medelhafskost” med 50-60 E% kh, A-kost med 40-50 E% kh, E-kost med 30-40 E% kh samt SNÖ med högst 14 E% kh. Läs SNÖ, sidan 5 långt ned handlar om ”utrymmesmat”

    ”Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet.”

    Snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker innehåller raffinerade kolhydrater samt fruktos, med andra ord innehåller ”utrymmet” i stort sett enbart kolhydrater. Om kolhydraterna är raffinerade eller inte spelar viss roll för övriga nutrienter. Raffinerade innebär att man tar bort övriga nutrienter och har kvar renare kolhydrater.

    Slutsatsen blir då att ju mer föroreningar det är i kolhydraterna desto nyttigare är kolhydraterna.

    Bullar innehåller vatten och mjöl, precis samma saker innehåller hårt bröd, fullkornsbröd. Varför ska man då äta mer fullkornsbröd än bullar? De innehåller lika mycket kolhydrater i form av stärkelse. Alltså ingår hårt bröd och mjukt fullkornsbröd i ”utrymmet”.

    Om man inte ska äta fullkornsbröd varför ska man då äta fullkornspasta? Det är samma ingredienser i bullar som fullkornspasta och den gröpe man gav till grisarna för att få dem feta.

    Med andra ord ingår alla former av spannmålsprodukter i ”utrymmet”

    Socker är vi överens om att låta bli. Det ingår i ”utrymmet” Alltså blir det så att alla former av kolhydrater, som kemiskt består av socker, ingår i ”utrymmet”. Detta är baserat på kunskap och grundlagens 1 kapitel 9 §.

    Så det är inget misstag, detta är baserat på den kunskap som finns.

    ”Våra bytesdjur, gräsätarna, omvandlar cellulosa till fett och protein, äter alla vitaminer och mineraler som de och vi behöver.”

    Se bara på inuiter, samer, maassaier, de åt bara animalisk föda fram tills de drabbades av den västerländska kulturen och de mådde bra, hade inga civilisationssjukdomar som övervikt, hjärtsjuka, diabetes, cancer eller Alzheimer. Detta är också visat i kolonialmakterna vid 1800-talets mitt. (Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf, NY, NY 2007, boken rekommenderas starkt, förstår du den kan du mycket näringslära)

    Eftersom protein, fett, vitaminer och mineraler är essentiella, även enligt SLV, så är det den maten vi ska äta. Inte ens SLV hävdar någonstans att kolhydrater är essentiella, vi kan tillverka dem alla vi behöver av fett och protein. Vi behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater för att fortsätta må bra.

    En kvinna 31-60 år ska enligt SLV ha 2 500 kcal en man 3 200 kcal. Det står på SLVs hemsida, du kan säkert finna den uppgiften om du letar litet.

    C-vitaminer behöver du bara om du äter kolhydrater, men ät litet inälvsmat så blir det bättre, glöm inte talg och ister, smör och vispgrädde och blod, det är utmärkta näringskällor.

    Jag använder DietistXP den fria versionen och det går att få ut all info.

    Ska man se skillnader så bör man nog använda sig av olika extremer. Ångkokt gurka äe en extrem kost men tänk själv, gurka består av mer vatten än havsvatten så gurka och de flesta grönsakerna är förskräckligt näringsfattiga om man jämför med animalisk mat. Då blir det dyrt med allt detta vatten som finns i grönsaker och rotfrukter, vanligtvis mindre än 5 % av vikten i form av inspärrad stärkelse och ännu mycket mindre protein och fett. Har du läst biologi så vet du att vi saknar förmåga att bryta ned cellulosa och därmed kan vi inte ens frigöra vare sig stärkelsen eller andra nutrienter.

    Din vegetariska kost om 1 600 kcal duger inte åt mig som karl som behöver 3 200 kcal/dag och blir ganska dyrt.

    Sök på SLVs hemsida ”tomma kalorier” och det finns åtminstone tio olika sidor.

    Fytokemikalier behöver vi inte men det finns stora ekonomiska intressen att upprätthålla intresset för dessa för oss helt onödiga ämnen. Den allra bästa antioxidanten alla kategorier är koenzym Q10 som finns i varenda mitokondrie i kroppen. Mer antioxidanter behöver vi inte, CoQ10 finns där det behövs. Dessutom har man visat att tillförda antioxidanter försämrar egenproduktionen av endogena antioxidanter.

    Du skriver ” I kroppen finns en pol av aminosyror och vi behöver inte få i oss alla essentiella aminosyror från ett och samma livsmedel. Inte ens under en och samma dag. Alla essentiella aminosyror finns i vegetabilier i varierande mängd så om man äter tex bönor och fullkornsbröd får man komplett protein.”

    Den poolen av aminosyror räcker inte hur länge som helst och dessutom så finns inte taurin i vegetabilier, liksom inte heller B12. Så dina bönor och annan ”utrymmesmat” (fullkornsbröd) är helt onödigt att äta.

    Vi slipper bristsjukdomar, visat redan 1732 av Carl v Linné, genom att äta animalisk föda.

    ”Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av.”

    Igen, alla varmblodiga djur har samma kroppstemperatur och fetterna bör då ha ungefär samma sammansättning för att få samma smälttemperatur på fettet. Smälttemperaturen är viktig för funktionen av fetter i våra cellmembraner och vår fettvävnad. Fel smältpunkt på fettet och vi kan inte överleva.

    ”Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss”

    Du skriver: ”Jag tycker inte det är en vetenskaplig slutsats.”

    Det är inte fråga om tyckande. Det finns kunskap bakom vad jag skriver. Men hur förklarar du att kött och vispgrädde ger 60 E% kolhydrater utan att minska mängden animalisk föda till en tredjedel för att du ska äta kolhydrater utgörande 60 E%?

    Det blir antingen att lägga till 6 kg potatis och uppnå 6 000 kcal eller minska kött och fett till en tredjedel och samtidigt äta 2 kg potatis för att behålla 2 000 kcal med 60 E% kh. Ditt val. Bröd med 50 % kolhydrater ger mindre volym än potatis ned 17% kolhydrater

    Jag låter bli potatisen och njuter av livet som rovdjur som inte behöver äta så ofta medan du verkar vilja äta kontinuerligt som en ko.

    ”Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin”

    Om jag som man ska följa SLVs kostråd med 3 200 kcal så blir det 480 g kolhydrater, socker, glukos (kärt barn har många förvirrande namn) per dag.

    Läs Trick and Treat av Barry Groves eller gå in på hans hemsida http://www.second-opinions.co.uk/

    Mer info finns på http://www.kostdemokrati.se/ och http://www.kostkunskap.blogg.se

    Var kritisk (framför allt kolla vad Livsmedelsverket skriver, är de koherenta?), läs mera, och njut av livet som köttätare!

    1. Tack Björn för ett extremt välskrivet svar!
      Jag uppskattar ditt bidrag till debatten, mycket värdefullt!

  55. Robert Rehnmark · · Svara

    Hur förklarar du att folk blir friska från Diabetes t.2 och minimerar problemen av Diabetes t.1 om de går över till en kost bestående uteslutande av Frukt & Grönsaker i väldigt stora mängder?
    Jag känner flera som har provat och det har funkat till 100% varje gång.
    Det som också sker är att de utan att träna mer helt plötsligt ökar sina prestationer både när det gäller styrka och uthållighet.
    En annan sak är att de blivit fria från en massa andra problem också som t.ex. reumatism, migrän, schizofreni, crohns, ME/CFS, depressioner, terminal cancer, etc, etc …
    ..det har heller inte tillkommit några problem trots att de hållit sig till denna diet i många år.
    Jag kan också tillägga att de utan problem närmar sig sin idealvikt oavsett hur mycket de äter (förutsatt att de äter tillräckligt, förstås), och att INGEN blivit eller förblivit överviktig trots lugn livsstil och intag av flera tusen kalorier.

    1. Det tror jag inte ett dyft på! Om du uteslutande äter frukt och grönsaker så har du en oerhört stor procent av metabolismen styrd av kolhydrater; således en stor insulinutsöndring. Det är alltså precis raka motsatsen mot vad man vill eftersträva som diabetiker; en minimal stress på insulinproduktionen.

      1. Robert Rehnmark · ·

        Ovan beskrivna förhållande är 100% korrekt.
        Alltså är det din logik och övertygelse som är felaktig.
        Med lågt fettintag fungerar transport av syre och övrig näring så bra att det inte är något problem för kroppen att hantera.
        .. t.2 är då gärna helt plötsligt fri från medicinering och t.1 kan reducera markant.
        Jag är 165cm och väger 55kg.
        Jag äter mellan 2500 och 4000 kalorier varje dag. 100% frukt och en del gröna bladgrönsaker/grönsaker.
        Mitt blodsocker går ALDRIG över 8 och ALDRIG under 4,9 (fastande).
        Mitt blod är extremt lättflytande men koagulerar i det närmaste momentant vid öppet sår. Det är också extremt ljust vilket tyder på god syresättning av blodet.
        Utan att ha tränat ordentligt på 20 år eller knappt alls på 10 år så lyfte jag 100kg i marklyft och sprang 5km på 20min.

        ”Köttätare” .. hehe, hur kan det då komma sig att du har så extremt dålig förmåga att bryta ned och göra dig av med kolestrol och vitamin A?
        Hur kan det komma sig att du inte har någon egen produktion av vitamin C?

        Jag kanske borde tillägga att jag har blodtyp O om du nu är intresserad av sånt sonsens.

  56. Tack för dina svar! Men oj Björn, jag vet inte var jag ska börja… Du hävdar så mycket saker som jag inte tycker du förklarar på ett vetenskapligt sätt och jag upplever mycket av det du skriver inkonsekvent… Dessutom tycker jag inte att du har svarat på alla mina frågor, det känns som att du hoppat över att läsa vissa av dem ordentligt… Jag vill verkligen försöka föra en seriös diskussion och ska försöka förklara vad (och varför) jag reagerar på i ditt inlägg…

    ”Moderna” (jag skulle säga förhållandevis populärvetenskapliga) böcker som ”Näringslära för högskolan” används inte i nutritionistutbildningen. Den kursbok vi använde i nutrition när jag studerade var ”Modern Nutrition in Health and Disease” en ca 3-kgs klump skriven av olika forskare ute i världen, gissning främst USA eftersom jag har boken på min arbetsplats (http://www.amazon.com/Modern-Nutrition-Health-Disease-Shils/dp/0781741335). Vår bok i fysiologi är nästan lika tjock och hette ”Human Physiology”, skriven av 11 professorer/bitr professorer i tex biologi, cellulär fysiologi, molekylär fysiologi och integrativ fysiologi från olika amerikanska universitet. Dessutom är den fjärde versionen ”reviewed” av 69 olika forskare och minst lika många har totalt reviewat 1:a-3:e versionen. Vår bok i molekylärbiologi hette ”the Cell” (Molecular biology of the cell), också en gigantisk 3-kilosbok, skriven av amerikanska och engelska välrenomerade forskare, som dessutom fört diskussioner kring innehållet i boken med runt 1500 olika forskare världen över. Detta är bara några exempel på vår kurslitteratur. Utöver kurslitteraturen har även olika forskare haft föreläsningar om sina specialområden. Alltså är det inte personer som Wulf Becker från livsmedelsverkets expertgrupper som skrivit våra kursböcker, och jag tror inte de professorer och reviewers som skrivit Human Physiology ”glömt lite av den basala fysiologin” som du var rädd för… Jag frågar dig igen, varför hittar du på att vi nutritionister skulle ha haft läroböcker under utbildningen som vi inte har haft? Det känns som att du på ett lite fult sätt försöker förminska vår kunskapsnivå, genom rena lögner… Det tycker inte jag är juste spel. Dessutom minskar det trovärdigheten till din bakgrundskunskap i övriga frågor när du så lättvindigt hävdar sådana felaktigheter.

    Angående att du inte tycker att en kost med kolhydrater duger åt någon som kräver mer än 1600 kcal är inte så välgrundat. Det jag visade var att en kost som bla inkluderade mina valda kolhydratkällor bättre kunde täcka behovet av de essentiella näringsämnena jämfört med din föreslagna kost på kött och grädde. Dessutom med färre kalorier, vilket betyder att min kost var mer näringstät, vilket jag ville visa eftersom du hävdade att alla kolhydratkällor drygade ut matens näring, dvs minskar näringstätheten. Jag visade som sagt att detta inte var fallet.
    Att öka energimängden för att täcka ett behov av 3-4000 kcal går utmärkt och behöver inte innebära en enormt ökad mängd mat. Energibehovet ökas enkelt genom att använda feta mjölkprodukter samt sätta till extra fett, och inkludera energitäta nötter, mörk choklad och energirika smoothies. Om man av smakmässiga skäl inte gillar den typen av kost är en annan fråga. Det största problemet i vårt samhälle är dock idag inte att de flesta av oss får i oss för lite energi, utan tvärt om. Många av oss tycker om att njuta av mat, mycket mat. Och som jag förstått det är inte den största anledningen till att de flesta LCHF-anhängare äter LCHF-kost att de vill få i sig mer energi än innan, utan snarare tvärt om, att de vill ha hjälp att gå ner i vikt. Många LCHF-förespråkare hävdar att de blir väldigt mätta och har svårt att överäta på en LCHF-kost. Detta var något även jag själv upplevde under min 2 mån LCHF-period.

    Du skriver: ” Alla dessa moderna statistikmetoder fanns inte då jag läste statistik en termin vid Stockholms Universitet 1965″ Menar du att bara för att vissa statistikmetoder inte fanns för 47 år sedan när du läste statistik, så är de inte värda att ha? Jag tolkar det snarare som att det kanske vore värdefullt för din del att uppdatera din statistikkunskap… Men stämmer det som du säger, att de moderna statistikmetoder som används är bluff och båg och inte går att lita på skulle jag uppskatta om du gav mig namnen på dem, samt gav mig några specifika exempel på studier som du förkastar på grund av den moderna statistiken som fått fram FALSKA statistiska samband. Jag ska då ta upp dessa metoder och exempel med mina statistiklärare (läser två kurser parallellt för tillfället) för att kunna diskutera detta på ett så bra sätt som möjligt med dig.
    Jag är dock medveten om att det absolut inte är lätt att på ett helt korrekt sätt analysera samband mellan kost och hälsa i epidemiologiska studier (det är ju precis vad jag själv doktorerar i) och att man kan få ett resultat att framstå som väldigt mycket bättre beroende på vilken typ av statistik man använder, vad man väljer att visa och inte visa och hur man uttrycker sig. (Men varför skulle det bara gälla studier som handlar om positiva effekter från vissa kolhydratinnehållande livsmedel?) Dessutom, som vi båda vet, innebär ett statistiskt signifikant p-värde på tex 0,05 en 5%-ig risk att sambandet som setts ses av en slump. Av dessa anledningar är det värdefullt att sammanväga den samlade bilden som finns av vetenskapen. Och vad gäller tex frukt, grönsaker, fullkorn etc så finns det mig veterligen enormt mycket mer studier (mekanistiska, kliniska och epidemiologiska, vilka alla behövs för en så bra bedömning som möjligt) som visar på positiva hälsoeffekter än studier som visar negativa hälsoeffekter. Jag kan nog inte ens räkna upp några som pekar på negativa effekter… Du får gärna hjälpa mig, men kom inte med studier om socker och raffinerade kolhydrater, dess negativa hälsoeffekter är vi som sagt överens om.
    Jag förundras över hur du efter en termins statistikstudier för 47 år sedan kan känna dig så stensäker på att all den statistik som använts i alla studier som visar positiva hälsoeffekter av just kolhydratinnehållande livsmedel är dålig statistik (eftersom du ger sken av att avfärda alla studier som finns på området). Du borde vara medveten om den enorma mängd studier som finns på området, ta bara ”medelhavskost” som ett exempel. Du kan omöjligt ha läst och bedömt dem alla. Själv har jag snart läst lika mycket statistik som du, till största delen inom ramen av ett år och har det färskt i minnet, och istället för att känna mig stensäker inser jag snarare hur komplext det är med statistik och hur svårt det faktiskt är att bedöma en studies statistiska analyser…

    Jag baserade dagsbehovet av energi för en INAKTIV kvinna på 2000 kcal på det värde som EFSA (EUs ”Livsmedelsverk) baserar sina referensvärden på till GDA etc. Dessutom har jag arbetat som egen företagare med kostrådgivning och näringsberäkningar till medelålders kvinnor samt varit ansvarig för högskolelaborationer där massvis av studenter näringsberäknar sin kost och analyserar sitt energibehov, och jag vet att 2000 kcal inte är ett orimligt energibehov för inaktiva kvinnor.

    Jag tar tacksamt emot referenser till välgjorda studier där man visar att vi människor inte behöver äta C-vitamin så länge vi undviker kolhydrater.

    Det här blir återigen ett väldigt långt utlägg, kanske bättre att diskutera några punkter i taget, så jag avvaktar med att ta upp alla övriga punkter jag inte håller med dig om eller förstår hur du menar… Här är bara ett tips på en färsk avhandling som utvärderat ifall samernas goda hälsa är beroende på deras LCHF-liknande kost, eller om det beror på andra faktorer. Forskarens slutsats verkar vara att det inte beror på den LCHF-liknande kosten, men hon poängterar precis som du och jag att det är svårt att dra slutsatser från epidemiologiska data.

    Björn, kanske låter jag mästrande i mitt inlägg… det menar jag inte! Jag är bara uppriktigt förvånad över hur du uttrycker dig och hur du tolkar saker… Försök läsa det som ett försök till en respektfull dialog.

    Jonas, du får säga till om du vill att jag ska sluta ta upp plats i din blogg, inläggen blir ju så långa…

    1. Tack Karin för att du tar dig tid att reda ut begreppen. De flesta vetenskapliga argument verkar inte falla i god jord här vilket är lite synd. Det bästa vore att ha en sansad diskussion utifrån vetenskapliga rön.
      Man kan i och för sig argumentera och hävda att endast sina egna uppfattningar och teorier är giltiga och strunta i vetenskaplen, men för den som inte är insatt blir slutsatserna ofta förvirrade och fel.

  57. Här kommer länken till samekoststudien:

    http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/forklarar-kosten-samernas-goda-halsa.cid181672

    Och jag vill förtydliga mig med mitt uttalande ”LCHF-liknande kost”, då syftade jag på att många LCHF-förespråkare hänvisar till samernas kost (bla) för att ”bevisa” att en LCHF-kost är bättre än en kost som innehåller kolhydrater. Men i denna/dessa studier jämförde de samernas kost med avseende främst på kolhydrater och protein som jag förstod det från pressmeddelandet. Tyvärr så justerade de för mättat fett när de skulle utvärdera om LCHP-kosten hade negativa/positiva hälsoeffekter så då går det inte riktigt att dra så bra paralleller till LCHF-kost kanske? Har dock själv inte läst hennes avhandling än, fick tipset idag.

  58. Hej Karin!

    Läs Prologue och Epilogue i Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes. Det räcker, sedan kan du, om du orkar, läsa ytterligare 400 sidor vetenskapliga belägg för hans sammanfattande Epilogue med omkring 1700 vetenskapliga referenser från början av 1800-talet fram till 2007.

    De amerikanska professorerna efter 1977 års politiskt korrupta kostråd måste bevisa att de nuvarande kostråden är korrekta, annars blir det inga forskningspengar. Den anglosachsiska världen kan inte läsa tyska, forskningsspråket fram till mitten av 1900-talet. Den mesta nutritionsforskningen har gjorts i Europa före 1977.

    Så amerikanska läroböcker är lika usla som svenska hur många professorer de än har.

    Svensk professor med läkemedelskoppling har offentligt medgett ett ”30-årigt professionellt misslyckande” då han försökt bevisa att en viktnedgång med hjälp av ”ät mindre och motionera mera” är bestående. Han kommer heller aldrig att lyckas enligt den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin.

    Svensk professor är konsult åt McDonalds och rekommenderar överviktiga barn att magstympas med hjälp av gastric bypass. Han kommer heller aldrig att lyckas enligt den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin. Borde korrekt kallas barnmisshandel.

    Tjänsteman vid SLV står som andreförfattare på en artikel från 2002 som visar att omega-6 som enda fett ger en ökad risk för bröstcancer och nu sitter och propagerar för att vi alla ska äta mera omega-6. Brott mot grundlagens 1 kap 9 §.

    Samekostens beräkningar handlar om att de deciler (10 % av populationen uppdelad i 10 grupper) som äter mest kolhydrater får lägst poäng samtidigt som de som äter mest protein får högst poäng.
    Sedan lägger man ihop poängen och drar slutsatser. Då har man glömt basala biokemiska fakta som att överskott på protein (aminosyror) omvandlas till kolhydrater. Sedan normaliserar man mot fettet!

    Så det är som att räkna ihop äpplen och päron för att få reda på hur många bananer apan äter men glömmer bort melonerna. Trichopoulos var kreativ när han uppfann denna ”metod” i mitten på första decenniet av 2000-talet. Men metoden följer inte den gamla hederliga statistiken.

    Jag förstår att du och många med dig blir förvirrade då den kunskap jag förmedlar inte stämmer med vad som man får lära sig. Men LÄS, LÄS, LÄS! Sedan krävs reflektion för att assimilera kunskapen.

    Alla måste faktiskt skaffa sin egen kunskap, vara kritisk mot auktoriteter som oftast har en ekonomisk agenda bakom sig. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin gör stora pengar på allas okunskap. Kolla vad maten kostar per 100 kcal, den mängd energi som behövs för 1 h energiförbrukning hos normalaktiv kvinna 31-60 år enligt SLV.
    100 kcal smör kostar 66 öre, 100 kcal kålrot kostar 429 öre, 100 kcal potatis kostar 99 öre, pasta, fiberrik, 132 öre, köttfärs 20 % fett 160 öre, gurka 1429 öre, vispgrädde 87 öre och paprika 1154 öre/100 kcal.

    Så du ser att kolhydraterna är dyra och nonessentiella.

    Ät riktig mat i stället för vegetabilier så att du orkar läsa mer av Taubes och Groves, http://www.kostkunskap.blogg.se och http://www.kostdemokrati.se

  59. Robert Rehnmark · · Svara

    ”Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.”

    -Mycket lustigt.
    Jag äter 100% frukt & grönt plus väldigt lite frö/nötter…
    ..har 16,6 i HB. Och det UTAN tillskott.

    ”100 kcal smör kostar 66 öre ….
    Så du ser att kolhydraterna är dyra och nonessentiella.”

    Seriöst? En stor del av mina kalorier kostar under 80 öre per 100 kcal UTAN SUBVENTIONER och de belastar heller inte miljön så som dina ”billiga” animalier.
    Och hur mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytokemikalier är det i ditt smör?

    Förresten, har du spårat upp, jagat ikapp och bitit halspulsådern av något bytesdjur på sista tiden?
    Nehej? Trodde inte det heller.
    Karnivor..?… Knappast.

  60. Hej igen Björn och alla som orkar läsa.
    Jag blir lika förvånad och förbryllad efter varje svar du ger mig och jag förklarar varför samt bemöter dina påståenden nedan.

    ”Jag förstår att du och många med dig blir förvirrade då den kunskap jag förmedlar inte stämmer med vad som man får lära sig.”

    Björn, jag är inte det minsta förvirrad över dina åsikter och din ”kunskap”. Det jag blir så förbluffad över är ditt ovetenskapliga sätt att argumentera och de ologiska och ovetenskapliga ”grunder” du använder som ”bevis” till dina påståenden. Dessutom säger du emot dig själv på några ställen som du inte vill förklara när jag frågat dig om logiken i de specifika fallen. Utöver dessa motsägelser är det många av mina argument du inte bemöter. Tar du inte den här diskussionen på allvar eller läser du inte mina frågor tillräckligt noga?

    En av frågorna du inte besvarar är varifrån du fått den felaktiga informationen om nutritionisternas kurslitteratur, alternativt visste du att det inte stämde – varför ljög du då för alla läsare om det? Att du värderar boken Näringslära för högskolan exakt lika som de internationella 3-kilosböcker med tusentals referenser jag de facto haft under utbildningen är en annan diskussion och beskriver inte varför du häver ur dig totalt felaktiga och falska uppgifter som om de vore sanningar. Detta minskar trovärdigheten till din bakgrundskunskap i övriga frågor när du så lättvindigt hävdar sådana felaktigheter. Att du sedan inte ens kan medge att du hade fel på den punkten får mig att undra vilka andra av alla dina resonemang och ”fakta” du kommer att vägra medge att du har fel om, även om du skulle inse det?

    ”Kolla vad maten kostar per 100 kcal, den mängd energi som behövs för 1 h energiförbrukning hos normalaktiv kvinna 31-60 år enligt SLV. 100 kcal smör kostar 66 öre, 100 kcal kålrot kostar 429 öre, 100 kcal potatis kostar 99 öre, pasta, fiberrik, 132 öre, köttfärs 20 % fett 160 öre, gurka 1429 öre, vispgrädde 87 öre och paprika 1154 öre/100 kcal. Så du ser att kolhydraterna är dyra och nonessentiella.”

    Du påstår här att kolhydrater är icke essentiella pga att kolhydratinnehållande livsmedel är dyrare per energienhet än smör (!?). Att ett näringsämne är essentiellt betyder att vi måste äta det i en viss mängd för att inte få bristsjukdomar. Det har ingenting att göra med om ett livsmedel kostar mer eller mindre per energienhet. Självklart är energi essentiellt, får vi inte tillräckligt dör vi, men om det skulle vara det enda som är essentiellt skulle vi kunna leva enbart av rent socker.
    Kanske har du bara uttryckt dig klumpigt, och din poäng är helt enkelt att det blir dyrt att täcka energi- och näringsbehovet om man inkluderar kolhydrater i sin kost? Jag har räknat på kostnaden av en blandad kost som täcker dina ovan nämnda 2400 kcal/dag (24 h * 100 kcal) samt alla essentiella vitaminer och mineraler. Kostnaden blev 37 kr/dag. Det är priset av en latte om du går på café. Att täcka alla essentiella näringsämnen med en kost som innehåller kolhydrater behöver alltså inte vara särskilt dyrt. Min beräknade kost innehöll havregrynsgröt, solrosfrön, apelsinjuice, linser, morötter, fullkornspasta, vitkål, rapsolja, banan, mörk choklad, knäckebröd, smör, ost, mjölk, ägg och sill; typiska livsmedel jag skulle kunna äta under en dag.
    Däremot lyckas jag inte, hur jag än försöker pussla i DietistXP, få en kost med 500 g kött och 500 g grädde att täcka behovet av alla vitaminer och mineraler som du hävdar. Du har helt rätt i att inälvsmat, särskilt lever, är väldigt näringsrik och t.o.m. innehåller C-vitamin. Men lever innehåller extremt höga mängder vitamin A. För att täcka dagsbehovet av C-vitamin krävs 245 g kalvlever (den levertyp som innehåller minst A-vitamin/g C-vitamin), vilket ger en A-vitaminnivå på 15,5 mg A-vitamin! Det är många gånger högre än den övre gräns som rekommenderas för att undvika skadliga effekter (3 mg). Njure innehåller mindre A-vitamin än lever och 440 g kalvnjure kan täcka C-vitaminbehovet utan för höga A-vitaminnivåer (men nära). Oavsett om lever eller njure inkluderas i en kost bestående av 500 g kött och 500 g vispgrädde täcks inte alla näringsämnen som du påstår, trots att energin ligger på runt 2500 kcal. Vilken mängd av vilka livsmedel använde du i din beräkning?

    ”Samekostens beräkningar handlar om att de deciler (10 % av populationen uppdelad i 10 grupper) som äter mest kolhydrater får lägst poäng samtidigt som de som äter mest protein får högst poäng.
    Sedan lägger man ihop poängen och drar slutsatser. Då har man glömt basala biokemiska fakta som att överskott på protein (aminosyror) omvandlas till kolhydrater. Sedan normaliserar man mot fettet!”

    Det har du rätt i att de gjorde i en av avhandlingens studier. Det var i följande studie (utdrag från avhandlingens abstract):
    “A diet relatively low in carbohydrates and high in protein, i.e. a high LCHP score, did not predict all-cause mortality compared with low LCHP score, after accounting for saturated fat intake and established risk factors (Paper III).”
    När den metod du kritiserar användes såg de alltså inga negativa effekter av en samekost med mindre kolhydrater och mer protein jämfört med en kost med mer kolhydrater och mindre protein. I följande studier verkade de däremot ha hittat ett svagt negativt samband med ett LCHF-liknande kostmönster, och här användes inte samma statistiska metod:
    ” …dietary characteristics of the Sami 50-70 years ago and present-day reindeer-herding Sami were high intakes of fat, blood, and boiled coffee, and low intakes of bread, fibre and cultivated vegetables (Paper I). Stronger adherence to a “traditional Sami” diet, i.e. a higher Sami diet score, was associated with a weak increase in all-cause mortality, particulary apparent in men (Paper II).

    Jag menar inte att det skulle vara en sanning, bara förtydligar lite från abstractet du läste, eftersom du “glömde” ta med visa delar. Forskaren säger att det är svårt att dra slutsatser och att mer forskning behövs. Enligt henne, som troligtvis gjort grundlig research på området, verkar det alltså inte finnas bevis för att samernas kost skulle vara orsaken till deras ”relativt goda hälsa” som hon uttrycker sig, vilket många LCHF-förespråkare hävdar.
    Du skriver i ett tidigare inlägg att vi ska se på samer, inuiter och andra folkslag som i högre utsträckning drabbas av välfärdssjukdomar när de anammat den västerländska kosthållningen. Detta är ingenting som jag motsäger, men då handlar det ofta om mycket raffinerade kolhydrater: läsk, snabbmat, bullar, kakor, vitt ris, vitt bröd etc. Det går utifrån det inte att dra slutsatsen att alla kolhydrater är av ondo. Ett praktexempel på att en kost med mycket oraffinerade kolhydrater med lågt GI inte behöver skapa ohälsa är ”the Okinawan diet”. Invånarna i Okinawa är välkända för deras höga medellivslängd, höga antal 100-åringar och låga förekomst av välfärdssjukdomar. En stor del av deras långa och friska liv anses bero på deras traditionella diet som karaktäriseras av följande:

    “1) High consumption of vegetables,
    2) High consumption of legumes (mostly soy in origin),
    3) Moderate consumption of fish products (especially in
    coastal areas),
    4) Low consumption of meat and meat products,
    5) Low consumption of dairy products,
    6) Moderate alcohol consumption,
    7) Low caloric intake,
    8) Rich in omega-3 fats,
    9) High monounsaturated-to-saturated-fat ratio, and
    10) Emphasis on low-GI carbohydrates.”

    Referens: The Okinawan Diet: Health Implications of a Low-Calorie, Nutrient-Dense, Antioxidant-Rich Dietary Pattern Low in Glycemic Load. Willcox et al. Journal of the American College of Nutrition, Vol. 28, No. 4, 500S–516S (2009).

    “Trichopoulos var kreativ när han uppfann denna ”metod” i mitten på första decenniet av 2000-talet. Men metoden följer inte den gamla hederliga statistiken.”

    Detta får du gärna utveckla, så jag kan diskutera med mina statistiklärare. Berätta som sagt gärna vilka andra moderna statistikmetoder man inte ska lita på, på ett sätt så att jag kan diskutera detta med mina lärare.

    ” Läs Prologue och Epilogue i Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes. Det räcker, sedan kan du, om du orkar, läsa ytterligare 400 sidor vetenskapliga belägg för hans sammanfattande Epilogue med omkring 1700 vetenskapliga referenser från början av 1800-talet fram till 2007.” ”Men LÄS, LÄS, LÄS! Sedan krävs reflektion för att assimilera kunskapen.” ”Alla måste faktiskt skaffa sin egen kunskap, vara kritisk mot auktoriteter som oftast har en ekonomisk agenda bakom sig.”

    Jag kan berätta för dig att läser är i princip det enda jag gör på mitt jobb och en stor del av min fritid. Att däremot läsa lekmannaböcker är sällan en bra väg att skaffa sig vetenskaplig kunskap. Vem som helst kan skriva en bok som inte behöver vara en gnutta förankrad i vetenskapen. Även om en bok har med vissa referenser är det ofta ett subjektivt axplock och behöver inte spegla den samlade bilden av vetenskapliga studier. Jag kan räkna upp massvis av böcker som hyllar frukt och grönsaker, likväl som avsaknaden av desamma, men det är inget jag kan dra vetenskapliga slutsatser från. Det gör jag från otalet vetenskapliga studier på området, gärna systematiska reviewer och meta-analyser.
    Jag har inte hunnit läsa Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes (en vetenskapsjournalist med fysikerbakgrund som varken är forskare eller statistiker) men det vore intressant. Jag tvivlar dock på att den ger dig grund att döma ut varenda amerikansk nutritionsforskare och all amerikansk nutritionsforskning efter 1977. Värt att poängtera är att det är attraktivt för de allra flesta forskare att få publicera i välansedda tidskrifter, vilket ökar möjligheten att få forskningspengar. Detta resulterar ofta i en drivkraft att hitta nya och spännande resultat, som går mot strömmen. Så är fallet i mitt projekt där jag och kollegor tittar på negativa effekter av fleromättade fettsyror. Detta går helt mot kostråden men det som lockar mina två professorer till handledare som söker projektpengar är just att hitta kontroversiella resultat. Du får heller inte glömma att livsmedelsindustrierna kan vara värdefulla samarbetspartners och bidra med forskningspengar. Inte bara margarin- och brödindustrin, utan även mejeri- och köttindustrin, vilka förstås inte minst finns i USA. Dessutom finns det bevisligen amerikanska forskare som publicerat artiklar med ”kontroversiella” resultat, tex forskare från University of Florida som gjort en stor meta-regression av 87 studier som visade att kolhydratrestriktion gav något kilos effektivare viktnedgång trots kontrollerat kalibrerat kaloriunderskott (Krieger et al. Am J Clin Nutr 2006 (83): 260-274.).
    Låt oss ändå ponera att alla nutritionsforskare i USA efter 1977 avstår från att publicera (alternativt manipulerar) studier som inte går i linje med de amerikanska kostråden. Hur kan du utifrån det döma ut grundforskning inom biologi och fysiologi och de tusentals referenser som utgör grunden i våra kursböcker?? De säger ju varken bu eller bä om några kostråd!! Kan du citera en enda rad ur Taubes bok som stöder ditt påstående att ALL grundforskning inom fysiologi och biologi från amerikanska forskare efter 1977 är falsk?

    ”Svensk professor med läkemedelskoppling har offentligt medgett ett ”30-årigt professionellt misslyckande” då han försökt bevisa att en viktnedgång med hjälp av ”ät mindre och motionera mera” är bestående. Han kommer heller aldrig att lyckas enligt den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin.”

    Det här svarar inte på någon av mina frågor och är irrelevant i vår diskussion, men eftersom du ändå tar upp det ska jag bemöta det. Enligt det du skriver att professorn sagt verkar man kunna gå ner i vikt genom att äta mindre och motionera men att den uppnådda viktminskningen inte är bestående. Att det inte är bestående beror enligt mig på att folk inte lyckas fortsätta äta mindre kalorier än de gör av med. Men du menar att pga fysiologiska och hormonella processer i kroppen kommer man att gå upp den vikten man tappat trots ett fortsatt kaloriunderskott? (Jag får anta här att du menar så länge man äter kolhydrater?)
    Att upprätthålla kroppstemperatur, att smälta mat, kroppens organ är exempel på livsviktiga ting i kroppen som, utöver rörelse, kräver energi. Du menar alltså att vid ett energiunderskott skulle människokroppen prioritera att lagra in energi i sitt reservförråd fettväven, istället för att låta energin gå till livsviktiga funktioner? Kan du ge mig en referens på en enda vetenskaplig studie där man under kontrollerade former gett försökspersoner ett kontrollerat underskott av energi vilket resulterat i en viktökning?
    Att försökspersonerna inte lyckas upprätthålla ett kaloriunderskott genom en viss diet är en helt annan fråga, och stämmer i många fall. Här tror jag att LCHF kan vara ett effektivt alternativ för många, samtidigt som det finns många fall som jag personligen kommit i kontakt med som lyckats behålla sin viktminskning på en kost som delvis innehåller kolhydrater. Värt att notera är också att väldigt många personer som äter en kost med kolhydrater faktiskt alltid varit och fortfarande är väldigt smärta, det kan inte ha undgått ens dig. Påstår du att exakt alla smala personer i hela världen skulle äta en kolhydratbefriad kost? Om inte, måste det finnas något mer än bara kolhydratinnehållet i kosten som styr viktuppgång/nedgång. Observera att jag är öppen för möjligheten att olika typer av koster kan vara olika effektiva för viktminskning trots samma kalorimängd. Det jag vänder mig emot är ditt påstående att man går upp i vikt, trots ett kaloriöverskott, pga fysiologiska och hormonella effekter (som ett resultat av kolhydratintag).

    ”Tjänsteman vid SLV står som andreförfattare på en artikel från 2002 som visar att omega-6 som enda fett ger en ökad risk för bröstcancer och nu sitter och propagerar för att vi alla ska äta mera omega-6. Brott mot grundlagens 1 kap 9 §.”

    Ytterligare ett påstående som inte svarar på mina frågor och som saknar relevans i vår diskussion… Eftersom du tar upp detta flera gånger i denna bloggtråd antar jag att du åtminstone försökt föra en dialog med honom och fråga hur han tänker? Berätta gärna för oss vad han svarat. Jag kan tänka mig att det kan bero på att Livsmedelsverket resonerar att de skyddande effekter man sett vid hjärt-kärlsjukdom överväger stort de negativa effekter man sett avseende bröstcancer. Dessutom kanske resultaten från hans studie från 2002 inte kan backas upp i övrig litteratur, och de kan därmed inte utforma rekommendationer från det, särskilt med tanke på de positiva hjärt-kärleffekterna. Jag vet inte att det är så, men det skulle kunna vara en rimlig förklaring, och hans/myndighetens agerande skulle därmed inte vara ett brott mot din grundlagsparagraf som du så gärna tar upp. Om du anklagar någon för lagbrott offentligt på detta sätt bör du ge en utförligare beskrivning av vad ”brottet” egentligen innebär samt delge hans egen version av det hela.

    Om du svarar på mitt inlägg önskar jag att du läser inlägget noga så jag inte behöver upprepa mig och så att dina svar blir relevanta. Jag vill dessutom att du (och alla som läser detta) har i åtanke att min forskning handlar om negativa effekter av fleromättade fetter och positiva effekter av mättade, så jag är helt fri från någon slags påverkan från Livsmedelsverket eller deras experter i min kritiska syn på vetenskapen.

  61. Det finns andra uppfattningar om vad man traditionellt åt på Okinawa, “Island of Pork.”

    http://www.tendergrassfedmeat.com/2011/03/01/eat-fat-live-long%E2%80%94the-real-food-of-okinawa/

    1. Tack för ditt tips, det var intressant att läsa. Om det stämmer håller jag med om att man får fel uppfattning om Okinawa-bornas köttkonsumtion från min vetenskapliga referens, men i övrigt verkar det stämma överens. Din länk motsäger inte mitt påstående som rörde kolhydratkonsumtion (och inte köttkonsumtion). Mitt påstående var: ”Det går utifrån det inte att dra slutsatsen att alla kolhydrater är av ondo. Ett praktexempel på att en kost med mycket oraffinerade kolhydrater med lågt GI inte behöver skapa ohälsa är ”the Okinawan diet”.”
      Din referens backar upp detta bland annat genom att skriva: ”Sweet potatoes are a common and favorite food, as are cabbages, carrots, and other vegetables.” och ”They ate many kinds of natural foods, unrefined and unprocessed.”

      Det var som sagt intressant att läsa ditt tips, jag gillar särskilt biten att de tar vara på hela djuret: fettet, organen, köttet etc… Det tror jag är mycket klokt av många olika anledningar. Synd att det inte framgick hur han tagit reda på deras diet. Det var så detaljerat beskrivet att min gissning är att han åkte dit själv på studiebesök.
      Det hade varit intressant om det hade varit lite mer vetenskaplig karaktär på hans observation så att ett lämpligt urval av populationen gjort en kostregistrering och att kosten näringsberäknats. Då hade man kunnat se mängden kött, fett och kolhydratrika livsmedel samt mängden och energiprocenten av fett och kolhydrater.

      Personligen tror jag att kostfaktorer som är positivt i deras diet är att de äter en variation av naturlig och oraffinerad mat (inklusive oraffinerade kolhydratkällor), att de äter alla delar av djuret och inte bara köttet, samt att de steker och friterar i djurfett och inte oljor (eftersom hälsoskadliga ämnen kan bildas vid upphettning av oljor).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 4 907 andra följare

%d bloggare gillar detta: